Swedish story, sorry!
''Vanessa!'' Min chef ropade.
Jag små sprang in till hans kontor. Han log och huden bredvid ögonen rynkades. Jag satte mig ner och lät ansiktsmusklerna arbeta fram ett inställsamt leende.
Jag har en riktig story, en journalists dröm för att vara ärlig.
Jag lyfte på ögonen brynen i en förvånande gest. Tidningen jag jobbade på var ingen populär blaska men som min chef hela tiden sa; vi klättrar uppåt.
''Jaså?''
Chefen nickade. '' Vi, eller rättare sagt du, har fått tillåtelse att besöka Gallby Fängelset. Det är en kille på 21 år som går med på att träffa dig.''
Jag rätade på mig nyfiket. '' Vad har han gjort då?''
Du får så småningom veta. Det är det som är själva grejen. Du ska intervjua, skriva ner alla aningar du har och sedan fastställa för polisen. De har godkänt själva intervjun och de går med på att själva berätta om du har fastställde rätt också. En journalists dröm skulle jag vilja påstå som sagt.
Jag nickade. Jag höll med, det lät riktigt intressant och jag slog vad om att mina arbetskollegor som var äldre och mycket mer erfarna skulle göra nästan vad som helst för möjligheten.
Varför just jag? Frågade jag. '' Jag menar, jag är självklart hedrad för att göra intervjun men jag fattar inte riktigt varför. Jag är mindre… ''
Chefen avbröt mig; '' Han valde dig. Du lockade honom påstod polisen.''
Jag stirrade på honom med öppen mun.
Du tilltalar honom, jag tror det beror på att du är yngst och kvinna. Men när jag tänker efter så är du nog rätt person. Du behöver en utmaning som denna, förklarade Chefen och drog samtidigt fram en bild på en brunhårig kille.
Han hade ett vackert ansikte som inte kunde förtäras av det rufsiga smutsiga håret, den spruckna läppen, inte ens de trötta arga ögonen kunde det.
Jag nickade medan jag stirrade på hans blåa, nästan isiga, ögon. '' Jag tar det.''
''Precis vad jag ville höra. '' Chefen skrapade ihop papperna om killen.
'' När börjar jag?'' Jag hörde både nervositet och beslutsamhet i min röst.
Nästa vecka, svarade Chefen.
Jag förstod att samtalet var slut och reste mig upp.
''Vanessa.'' Jag vände mig vid dörrhålan. '' Var försiktig snälla du''
Jag nickade och gick ut i korridoren.
