Förord

Ja, då var det dags för en liten fan fic om de tre systrarna Black. Den utspelar sig från och med 1966 då Narcissa börjar skolan och ungefär 15 år framåt. Jag har läst lite olika saker när det gäller systrarna men det som gäller i den här historien är att Bellatrix är äldst, följd av Andromeda och sedan Narcissa. Jag har försökt att följa Rowlings storyline men eftersom man inte får veta särskilt mycket om de här tösernas barndom och ungdomstid så blev det en del att fantisera ihop på egen hand.

Åsikter och påpekanden förmedlas enklast via kommentarer (är ni dessutom inloggade när ni skriver dem kan jag svara er också) och jag vill förstås helst ha kommentarer som åtminstone handlar lite om innehållet och inte endast består av orden "bra", "skriv mera" eller "när kommer nästa del?" Om ni tycker att något i berättelsen verkar konstigt eller om ni har några frågor om varför i hela fridens namn jag har gjort på ett visst sätt tycker jag verkligen att ni ska skriva det också. Glad blir jag även om ni påpekar fel som ni har upptäckt, vare sig det gäller stavning, grammatik eller någon grej som bara verkar konstig. Som att Snape kommer ner till Stora salen i rosa klänning (nej, det kommer inte att hända, jag lovar).

Nu ska jag sluta babbla så att ni får börja läsa någon gång.

Disclaimer: J.K. Rowling äger alla personer, företeelser och namn som ni känner igen från böckerna.

Kapitel 1 (1 september, 1966)

"Kom och ät frukost nu, Bellatrix!" ropar Druella Black strängt. "Det kallnar! Du behöver inte sminka dig just nu! Andromeda! Har du kontrollerat din packning? Narcissa?"
"Ja, mamma?"
"Jaså, där var du, gumman…" suckar hon när hon ser att dottern redan sitter i köket och äter frukost. "Ja, det är ju tur att någon lyssnar på mig i alla fall." Hon öppnar ett av köksskåpen och häller snabbt i sig ett litet glas sherry. "Det är ingen som orkar vara nykter idag", tänker hon.
Vid spisen står deras husalf Ellie och steker ägg och bacon. Tevattnet kokar i en kastrull och kaffet i kaffekokaren. Det är Cygnus som föredrar den koffeinhaltiga drycken, han har aldrig varit något vidare förtjust i te.

Det är den första september och dagen då minstingen i familjen Black, Narcissa, ska börja första året på Hogwarts. Hennes storasystrar Bellatrix och Andromeda kommer att bli femte- och tredjeårselever. Både Bellatrix och Andromeda tillhör Slytherin och föräldrarna tar för givet att Narcissa också kommer att bli insorterad i just det elevhemmet. Hela familjen har ju tillhört Slytherin i århundraden!

Druella suckar och undrar var sjutton hennes make håller hus när man behöver honom som mest. Klockan är halv tio och döttrarna har inte ens fått på sig kläderna! Jo, lillflickan är redan så gott som klar. Hon ska bara äta klart och borsta tänderna. Hennes koffert har stått färdigpackad de senaste två veckorna. Narcissa packade om den flera gånger innan hon var nöjd.

Några minuter senare kommer Bellatrix och Andromeda ner i köket. De blir ofta osams med varandra och idag är det lika tjurigt som vanligt mellan dem. Bellatrix är den enda av systrarna som har eget rum, eftersom hon vägrar att dela med någon av de andra.
"Skynda er nu innan maten kallnar", säger deras mor. "Jag går upp och packar klart."
Det går snabbare om hon gör det, ett svep med trollstaven och sakerna flyger ned i koffertarna. Det ska bli skönt att slippa flickorna nu, de har väsnats sedan den dagen de kom hem för att ha sommarlov. Det är inte bra för hennes migrän. Samtidigt är hon lite ledsen över att alla tre ska åka. Lillan hade gärna fått stanna hemma ett år till.
"Jag är på toaletten nu!" hör hon Andromeda skrika efter en liten stund.
De har tydligen redan ätit klart.
"Men jag måste kamma håret!" svarar Bellatrix ilsket.
"Ja, med tanke på att du ser ut som ett skatbo i håret borde du verkligen göra det! Men du måste inte stå härinne och trängas! Mamma!"
"Sluta bråka, ungar! Ni får väl plats båda två! Cygnus, var är du?"
"Jag kommer, Druella! Så ni väsnas, flickor. Är ni klara snart så att vi kan åka?"
"Jag är klar", pappa, säger Narcissa och sätter sig på sin koffert som står jämte den öppna spisen.
"Duktig flicka", säger han och klappar henne över håret. "Utrymning av toaletten! Ni får fixa era frisyrer på tåget! Inte den kjolen, Bellatrix! Du är bara femton år och förresten ser du ut som en mugglarprostituerad i den."
Han kan inte förstå meningen med mugglarflickornas minikjolar. Som om det skulle vara snyggt med ett sådant mode!
"Ska ni inte ha mera att äta?" fortsätter han.
"Det hinner de inte", avbryter Druella. "Ni får köpa något av den där godistanten på tåget om ni blir hungriga." Hon beordrar en husalf att plocka i ordning i köket.

Bellatrix byter kjol till en något längre, en som åtminstone täcker låren. Nog för att hon är ganska nöjd med sin figur och även sina ben, men att likna en billigt mugglarslödder vill hon verkligen inte. Liksom sin far föraktar hon allting som har med mugglare att göra, deras oförmåga till magi och deras brist på intelligens. Människor utan magisk begåvning är korkade och lägre stående varelser, punkt slut.

Tio minuter senare är de på väg. De reser med flampulvernätet till Diagongränden och tar sig därifrån till King's Cross Station med mugglarbussen. De har klätt sig som mugglare för att inte väcka misstänksamhet, men det finns dem som tittar snett på dem ändå. Andromeda bär dessutom på en bur med systrarnas uggla i.
"Vad glor folk på?" väser Bellatrix till sin far och tittar föraktfullt på bussens övriga passagerare.
"Sch!" hyssjar hennes mor. "Vi är snart framme."
"Mugglare", fnyser äldsta dottern när de kliver av bussen en stund senare.

Andromeda och Bellatrix går genom portalen först, sedan Narcissa och föräldrarna. De sätter henne i samma kupé som Andromeda. Cygnus sticker ett mynt i handen på henne, så att hon ska kunna köpa sig något gott under resan.
"Nu tar du hand om henne", säger Druella. "Och om hon inte hamnar i Slytherin, så skriv hem med det samma, så får pappa prata med rektorn. Hej då, lilla gumman", fortsätter hon och kramar om sin yngsta dotter hårt och länge.
När paret Black satt sina barn på tåget har de några ärenden att göra i Svartvändargränden innan det blir dags att åka hem.

Bellatrix tar plats i en kupé tillsammans med några Slytherinpojkar och hennes närmaste vän Violet.
"Äntligen en smutsskallefri zon", mumlar hon, skjuter upp dörren och slår sig ner mellan Rodolphus Lestrange och Charles Bulstrode, två välvuxna pojkar i hennes klass.
"Haft en trevlig sommar, Bella?" säger Charles och lägger armen om hennes axlar. Violet som sitter mitt emot ser att Rodolphus reagerar på det.
"Den var okej", svarar Bellatrix och lyfter handen för att inspektera sina nymålade naglar. Mörkt röda, som blod.
Narcissa sitter i samma kupé som Andromeda. Hon känner ingen annan som ska börja första året. Hon säger inte mycket under resan och hennes storasyster antar att hon är nervös.
"Det kommer gå bra", säger hon. "De kommer i alla fall inte skicka hem dig!"
"Har det hänt att de gjort det?"
"Inte vad jag vet. Se där, nu kommer tanten med godisvagnen! Kom med ut i korridoren och köp något. Hon har såna där ismöss som du tycker så mycket om."
Andromeda har alltid tagit väl hand om sin lillasyster och är absolut den mest ansvarskännande av döttrarna.

Föräldrarna behöver inte oroa sig för sin yngsta dotter, Narcissa hamnar i Slytherin, utan minsta tvekan från Sorteringshattens sida. Hon är den näst första av de blivande Slytherineleverna som ropas upp. Elevhemmet hurrar och när Narcissa sätter sig hamnar hon jämte en blond pojke med grå ögon. Senare får hon veta att det är Lucius Malfoy. Bellatrix ser stolt ut över att Narcissa hamnat i rätt elevhem och talar om för alla som sitter nära nog att det är hennes syster. Andromeda däremot bryr sig inte. För henne spelar elevhem ingen roll.

När Druella och Cygnus gifte sig sexton år tidigare berodde det mera på föräldrarnas engagemang än på någon stormande förälskelse från de ungas sida. De träffades när de fortfarande gick på Hogwarts och blev ett par efter att hon lämnat skolan. Hon gillade honom och han tyckte om henne och resten sköttes av deras föräldrar som var gamla bekanta. Med åren har tycket vuxit till kärlek och de trivs bra med varandra och med livet. Druella har fått det precis så förmöget och bekvämt som hon ville ha det och Cygnus har fått en hustru som ansvarar för hemmet och har gett honom tre döttrar. Tyvärr har de inte begåvats en son, men man kan tydligen inte få allt. Bellatrix är för övrigt lika vild som en pojke, så när det gäller oväsen har det inte gjort någon skillnad. Någon av döttrarna får ta över huset istället, så småningom. Eller något av deras barn. Druella har stora planer för sina flickor. De ska sköta sig i skolan och när de är färdiga på Hogwarts får de gärna studera vidare. De är ju intelligenta alla tre, och skulle kunna lyckas bra i skolan om de bara lägger manken till. Druella är den som har undervisat sina flickor innan de börjat på Hogwarts. Andromeda är den som har varit mest benägen att lära sig nya saker. Hon lärde sig alfabetet när hon var fyra år och som sexåring kunde hon räkna lika bra som Bellatrix kunde vid tio års ålder.

Narcissa har alltid varit moderns favoritdotter. De är båda blonda och blåögda och dessutom lika bortskämda, ingen kan linda Cygnus runt lillfingret som de båda. De andra flickorna har ärvt sin fars bruna hår och bruna ögon. Bellatrix är mörkast av allihop, både till utseendet och till lynnet. Narcissa delar sovsal med fyra andra flickor, Janice, Carol, Jessica och Linda. Samma år berikas elevhemmet med fem pojkar; John, Samuel, Mark, Pete och Alex. Narcissa har inte sett någon av dem tidigare. Hon har haft ganska lite kontakt med andra barn under sin uppväxt. De enda hon träffat eller lekt med är sina kusiner. Hon har ju haft sina systrar, men sedan även Andromeda började på skolan har Narcissa känt sig väldigt ensam där hemma.

Efter festmåltiden leder prefekterna de nya eleverna till sina elevhem. Narcissa reagerar på att Slytherins elevhem ser så mörkt och dystert ut. Det var visserligen vad man kunnat förvänta sig med tanke på var det ligger beläget, men hon hade inte haft något emot att bo i ett av tornen istället, då hade hon åtminstone fått lite utsikt området runt Hogwarts.

Innan hon somnar ligger hon och tänker en god stund. Lite hemlängtan har hon faktiskt. Här luktar det annorlunda, hon är inte van vid alla ljud och sängen hon ligger i är inte lika mjuk som den där hemma och egentligen hade det känts bättre att dela rum med Andromeda istället för med några okända flickor. Det sista hon tänker är att hon i alla fall har gjort sina föräldrar stolta genom att hamna i rätt elevhem. "Hellre hemma än i Hufflepuff", som Bellatrix uttryckte sig på väg till stationen den morgonen.

Där slutar första kapitlet. Jag hoppas att ni gillade det och att ni återkommer för att läsa nästa del så småningom.