Prolog
Lindsay vaknade tidigt den morgonen, hon skulle resa hemifrån. Hon skulle gå på Hogwarts skola för trolldom och häxkonst. Hon hoppade upp ur sängen, och kastade på sig kläderna. Det skulle bli skönt att äntligen få resa hon hade längtat länge. Härligast skulle det bli att få slippa sina föräldrar. Dom var gamla, sura trötta, och vresiga. Dom var inte hennes biologiska föräldrar, hon hade blivit adopterad när hon var fem år gammal. Hon gick ner för den knarriga trappan, med sin tunga, svarta väska i handen. Hon stönade till, när hon tappade ner väskan på golvet, och plockade snabbt upp den igen. Hon ville inte att mamma skulle komma och klaga på repor i golvet. Idag skulle hon lämna sin tjuriga familj, och aldrig komma tillbaka. Nej, aldrig. Det hade hon bestämt nu, hon skulle stanna under loven, och hon skulle hitta en bra vän som hon skulle kunna bo hos. Ett leende spred sig på hennes bleka läppar, nu var hon fri!
"Kings cross station nästa" Ropade busschauffören ivrigt. Kate drog ett lyckligt andetag, innan hon klev av bussen. Hon skulle till Hogwarts, första året på skolan. Hon var så lycklig, hennes släkt hade gått där hundratals generationer, och alla hade hamnat i Rawenclaw, ända sen första början. Hon suckade, hon ville inte förstöra släktträdet, men hon kände sig mer som en Gryffindorare. Hennes hjärta slog fortare om hon hörde ordet "äventyr" och hon hade oftast svårt att sitta still. Hon var lojal, smart, modig och fokuserad. Vad mer skulle de begära? Hon sökte med blicken förbi perrong-skyltarna, tills hon hittade den. Skylten för perrongerna nio och tio. Hon stannade framför och granskade väggen. Hon tog ett djupt andetag innan hon började småspringa, rakt genom väggen. Det pirrade till i magen, precis då hon skulle igenom. En sekund senare, var hon omringad av ljud från tåget, elever, föräldrar, och fotsteg. Hon skulle precis börja gå, när hon fick en smäll i ryggen. En blek pojke med gråa ögon och vitblont hår hade stigit in på perrongen, och råkat putta henne med sin vagn.
- Oj, förlåt... Mumlade han fram när han gick förbi henne.
Han var tätt följd av en ståtlig kvinna och en muskulös herr, med samma hår, ögon och hy. Hans föräldrar blängde ilsket på sin son, och pappan grabbade tag i pojkens arm.
- Du behöver inte säga förlåt till smutsskallar, Draco.
Ilskan bubblade upp i Kate, hon öppnade ilsket munnen.
- Jag är faktiskt Renblodig!
De båda föräldrarna hade nog visserligen inte uppskattat hennes uppkäftighet, men dom hade i alla fall gått.
- Förlåt för min far, han har ett dåligt temperament... Sa pojken och kollade på henne. Jag är Draco förresten, Draco Malfoy, och du?
- Kate Oaks. Trevligt att träffas! Sa hon glatt.
- Tack det samma. Dom båda eleverna, skildes åt, och Kate steg på tåget, och åkte iväg.
