Disclaimer: Jo Rowling, och övriga inblandade, har alla rättigheter till Harry Potter med tillhörande persongalleri och den världen. Idén till parodin är min egen liksom alla andra dumheter i denna fic. Det här en fan fiction som inte inbringar några pengar, jag skriver bara för att roa mig själv och förhoppningsvis andra.

----------

Det här är en huvudlös parodi med matinslag, hårinslag (dock inte i maten), växt-, grönsaks- och fruktinslag, klädinslag, andra inslag och utslag.
Obs! Passar inte kalorijägare. Eventuella recept innehåller fettbomber. Läs och ha kul - eller också inte. Det visar sig. Ganska korta avsnitt. Var snälla och kommentera.=)

-----------------------------------------------------------------------

HARDU PLÅTTER och HÅRKRUXET

------------------------------

Kapitel 1:

Hardu Plåtter satt på sin sängkant med huvudet i händerna. Så hade han suttit länge. Kunde inte sova fastän de hade sovmorgon. Han tittade efter sin vita uggla Helvild. Ja, den nu för tiden relativt vita ugglan. Den dumma fågeln. Hon skulle ha varit tillbaks redan i förrgЕr, men henne gick det aldrig att lita på. Kunde flyga vart som helst. Speciellt när han väntade brev. Rån Vassle visslade uppmuntrande.
-Gaska upp dig nu Plåtter! Glöm inte att du ska bort till Albino redan kl 9.00, fastän det är vår sovförmiddag. Åh, tänke Hardu, varför ska man släpa sig bort till den tokstollen egentligen? Albino Duffeldåre var verkligen en något märklig man. För att inte tala om vissa kockar, som tyckte sig vara riktiga stjärnkockar, som Savarin Slejf.

Grabbarna släntrade ner till Glace-au-Fours sällskapsrum. Där satt redan Persimon Grangren och väntade ivrigt.
- Jaså, det är dags att komma nu era sömntutor. Hardu blängde på henne. Han var trött och ur humör.
- Måste träffa Duffel, du behöver inte följa med. Men Rån, du kan ju hänga på. Persimon såg sårad ut, men sa inget. Begravde näsan i en kokbok, precis som vanligt. Den tjejen studerade nog till minst hälsovårdsinspektör eller stjärnkock, tänkte Hardu.
Han spände med fötterna hela vägen bort mot rektorns. Han var helt ur balans. Förbaskade Helvild. Till råga på allt hade han glömt det magiska ordet.
- Sjutton också, jag har glömt lösenordet, Rån! Få se nu. Marängsviss? Rabarberpaj? Tuttifrutti?
-Nja, jag tror det var något surt, sa Rån med rynkad panna. Citronsufflé?
- Men den är väl inte sur, skärp dig, Rån.
- Citronsufflé utan socker ÄR ju surt.
Verkade inte meningsfullt att upplysa Rån om att det utan socker inte skulle bli nån sufflé alls. - Javisst, nu har jag det. MYNTAPRALIN!

Väl där uppe såg de Duffeldåre trava runt i sin alltid likdana månbleka duffel. Han gav Rån en blick, men sa inget. I stället vände han sig till Hardu.
- Verkar som att vi har ett stort problem Hardu. Ett riktigt hårmysterium!
Hardu kollade Albino. Hna hår var välkammat, som omväxling.
- Du minns de hemliga recepten som spionen kopierade? Du förstörde ju själv ett och jag ett annat. Misstänker att ytterligare ett finns i Frityrordens flotta byggnad. Minns du vår storstädning innan vi lämnade byggnaden? Den långa håflätan som hängde vid makeupspegeln på damernas? Tror att receptet kan vara inbakat i den. Om ni skulle... Längre hann han inte förrän en vissla tjöt. Han vinkade de båda med sig och stormade nerför trappan.
Andfådda närmade de sig Savarins domäner. Ända in i hans kökshåla. Där stod nu Slejf och kastade en föraktfull blick mot de två yngre.
- Albino, det är problem med omelettsmeten. Jag saknar vitpeppar! Och jag kan inte lämna grytan. Man måste hålla sleven i gång.
Han rörde högtidligt i en kittel och tillfogade sin hemliga gröna kryddblandning.
- Aj då, men det är ju av största vikt att krydda snabbt! Grabbar, ner till Häggvins och be att få låna. Som tur var var han hemma. Satt och nynnade i köket med sitt häggvin.

--------------------------------------
Savarin är en efterrätt, sockerkaka bakad i ringform, indränkt i sockerlag. Mittrundeln fylls med frukt eller sylt och grädde.
Efterrätter är också marängsviss, citronsufflé, tuttifrutti och rabarberpaj. Häggvin är Häggvins hemmabryggda specialitet, antar jag.
Persimon är en frukt. Grangren är en grangren.
Rån begriper ni, och vassle är den vätska som blir kvar när man tillverkar ost.

-----------------------
Marängsviss för fyra (en variant): 2 dl vispgrädde, 4 msk mandelspån, 0,5 liter vanilj gräddglass, 30 små maränger, 1 dl chokladsås (färdigköpt går bra), 1 banan. Rosta mandeln i en torr och het stekpanna. Skaka så den inte bränns. Vispa grädden. Fördela glass, skivad banan och maränger på tallrikar eller ett fat. Toppa med grädden. 2. Häll på chokladsås och strö över mandelspånen.
För en magrare variant välj Vaniljvisp i stället för grädde.
------------------------------------------------------------------------