~ Tanya

Det var en ovanligt mörk och regnig natt i september. Kvinnan visste att slutet var nära för henne... Snart skulle hon dö. Men hennes dotter skulle överleva visste redan innan hon ens fött barnet vem som skulle få uppfostra henne. Egentligen var det ju ganska uppenbart. Molly Weasley var den enda nära släktingen som accepterade Tanyas situation.

Tårarna började rinna ner för hennes kinder igen...

Nej, du får inte gråta nu, intalade Tanya sig själv. Det är redan kört, finns inget att göra... Hon drog ett djupt andetag innan hon tog de sista stegen, sedan var hon inne på kusinens gård. Hon gick mot dörren med sina darrande ben, och knackade svagt. Dörren öppnades nästan direkt av en ung verision av Molly.

"Vad kan jag hjälpa dig med?" frågade hon med ett artigt tonfall.

"Ä-är... Molly h-hemma?" viskade Tanya.

"Åh, jovisst... Vänta lite." Flickan ropade efter sin mor. "Vill du komma in?"

Tanya nickade, tog ett hårdare grepp om barnet i sin famn och gick försiktigt över tröskeln.

"Tanya!" utbrast Molly när hon såg sin kusin. "Vad i hela friden..."

"Du måste hjälpa mig." viskade hon.

"Ginny, kan du ta hand om barnet?" sa Molly, och hennes dotter tog varligt barnet ur Tanyas famn. Molly ledde henne till vardagsrummet, och hjälpte henne sätta sig ned i soffan.

"Hur illa är det, Tanya?" sa Molly tyst och smekte sin kusins toviga hår.

"T-tiden är ute." fick hon till svar.

"Varför sökte du inte upp mig tidigare?" frågade Molly, och hennes ögon fylldes av tårar. "Jag kunde ju hjälpa dig!"

"Jag t-trodde... att det skulle g-gå över."

Molly skakade på huvudet över kusinens dumhet.

"Du m-måste hitta... systern... också." sa Tanya efter en stunds tystnad. "Hennes namn... Helena. Hannah Molly och... Helena Claire."

"Vad menar du?" viskade Molly. "Har barnet en syster?"

Tanya nickade svagt. "Helena... fem år äldre än Hannah... Han, Paul, tog henne när han fick... veta vad jag är." Det gick nästan inte att höra vad Tanya sa nu. "Jag behöver vatten..." mumlade hon. Molly tog fram en bägare, och mumlade "aguamenti".

Bägaren fylldes med vatten, och Molly gav den till Tanya, som drack ivrigt. Sedan fortsatte hon berätta så gott hon kunde. "Paul lämnade... mig. När han fick veta vad jag ä-är... Han skickade Helena till barnhem i London, sedan stack han... Du måste hämta henne, Molly. Du måste..." hon avbröt sig, slöt ögonen och Molly förstod att hennes kusin var död.
I samma sekund som kusinen dog, så började barnet i Mollys dotters famn gråta. Molly gav flickan en sorgsen blick. "Du kommer att få det bra här. Jag ska ta hand om dig, vi ska hitta din syster." sa hon tyst.