Jag äger varken Jack eller The Black Pearl (önskar jag gjorde) men jag äger Jade!

Kapitel 1: Jade

Jack satte sig ner vid ett bord i den lilla pubben. Det var inte hälften så trevligt som i Tortuga men det var bättre än att gå rom-lös på The Pearl. Han vinkade till sig en av servitriserna på Den Rulland Tunnan. Hon var söt.

"Vad ska det vara, Mr.."

"Sparrow, kapten Sparrow. Rom."

Kvinnan gav honom ett smalt leende som han besvarade. Tydligen hade hans rykte nått hit. Rummet var rökigt och överallt var de men som pratade, munhöggs och slogs. Jack log för sig själv, det här var ett andra hem. Men ett av hörnan fångade hans blick. Där satt en kvinna ihopkrupen vid ett bord. Det var ett under att han inte sett henne när han kom in, för hennes ansikte var inramat av det eldrödaste hår han någonsin sett. Hon var klädd i byxor och en kaptensrock som såg alldeles för stor ut. Jack hade svårigheter att bestämma flickans ålder. Ibland såg hon ut som en rädd unge mot dem som kom för nära och ibland gav hon dem utmanande blickar. Alla männen verkade lämna henne ifred. En 'klonk' väckte honom ur sina tankar när barflickan satte ner en flaska framför honom och en mugg.

"Vem är flickan i hörnet?" frågade han utan att ta ögonen från det flammande håret. Barflickan följde hans blick.

"Jag vet inte vad hon heter. Men hon brukar vara här varje kväll. Dricker inget, äter inget säger inget, man undrar varför hon är här." hon ryckte på axlarna "Tom, han som äger stället vet nog nått om henne för han låter henne stanna och säger alltid åt oss att lämna henne ifred"

"Var kan jag hitta Tom?" Jack slet ögonen från flickan och började koncentrera sig på sin flaska istället.

Barflickan nickade mot baren där en fetlagd man stod och pratade med en man över bardisken. Jack log och lade ett par mynt i hennes hand som tack för besväret. Han gav henne en blick med löfte om mer, och hon log. Sedan tog hon sin bricka och lämnade honom åt sin sprit och sina tankar.

---

Jade betraktade mannen i ögonvrån. Så det är den berömda Sparrow tänkte hon. Ryktena bland stadens.. mindre fina..kvinnor var sanna, han var attraktiv. Hon log för sig själv och vilade sig mot stolens rangliga ryggstöd. Snart skulle natten vara över och hon skulle vara tvungen att gå tillbaka.

---

"Belle säger att du frågar om Jade"

Jack hoppade till av att höra Den Rullande Tunnans ägare. Han stod alldeles brevid honom och Jack förstod inte hur en så tung person kunde smyga så tyst.

"Jade?"

"Flickan i hörnet. Jag säger dig att du ska hålla dig borta från henne." Det var inte direkt ett hot, kanske mer en varning.

"Jaså" Jack tittade på honom "Och va ger dej rätten att säja vad ja ska göra?"

Tom bara skakade på huvudet och gick sin väg. Det gjorde Jack nyfiken. Han ställde sig rangligt upp och tog sig på något ostadiga ben fram till henne med romflaskan i handen. Utan att fråga slog han sig ner framför henne. Hon såg på honom men protesterade inte.

"Jag tänkte att ni ville ha lite sällskap" sa han och såg på henne. Hon svarade inte utan höjde bara på ena ögonbrynet.

"Sällskap för resten av natten kanske?" fortsatte Jack och höjde på sitt ena ögonbryn.

Jade skrattade lågt.

"Och varför skulle jag vilja bli din sängkamrat för kvällen?"

"Har du nån aning om vem jag är? Ingen kvinna kan motstå mig"

"Med tanke på att ni har ett sår på er hand och ett på er käke som tyder på strid" försiktigt drog hon åt sig hans högra hand över bordet. "Ni har krutstänk på er hand och."

Sakta drog hon upp ärmen på hans jacka och visade ett 'P'.

"Ni är pirat, har troligen inte varit iland på länge eftersom du har hela sjögången kvar när du går. Det ända piratskepp som de senaste veckorna utfört någon plundring och kommit undan med det är The Black Pearl. Ni bär en kaptensrock. Ni är Jack Sparrow.

"Kapten Sparrow. Kunde ni ta reda på allt det bara så där."

Jade log och släppte hans hand.

"Det skulle jag nog ha kunnat, men jag hörde det när du sa det till en av barflickorna."

Jack log och höll fram flaskan. Men Jade skakade på huvudet.

"Jag tänker inte låta dig supa mig full"

"Jag tyckte det var en utmärkt ide" Jack lutade sig bakåt i stolen och placerade sina fötter på bordet vilket fick stolen att tippa i ett behagligt läge bakåt. Han betraktade henne medan han drack. Jade verkade inte intresserad av honom och betraktade vyn bakom honom.

"Så vad säger du?"

Jade tittade på honom. Så placerade hon foten under ett av de upplyfta benen på Jacks stol under bordet. Med ett knyck hade hon vält den bakåt så att Jack med en duns låg på golvet och sedan ställt sig upp.

"Jag säger; god natt, Mr. Sparrow" sa hon när hon steg förbi honom där han låg på rygg på golvet och fortsatte mot utgången.

"Kapten Sparrow" vrålade Jack efter henne medan han tog sig upp på fötter.