Den här historien är inspirerad av en annan Aladdin-fanfic, "A Crazy Thing Called Love" av chrissybaby18. Jag tyckte att det var ett intressant uppslag att förflytta de här figurerna till en modern västerländsk skolmiljö, även om resultatet (dvs. de tre kapitel som hon hunnit skriva och jag hunnit läsa) inte är i min stil.
Jag bestämde mig för att driva idén längre genom att översättning en stor del av den sociala miljön från serien till en något sånär realistisk skildring av ungdomar i en svensk betongförort. En sådan översättning blir förståss inte exakt, men förhoppningsvis blir det lagom likt och lagom olikt "originalet" för att vara en god fanfiction.
Kapitel 1.
Genie stod tryckt mot väggen och såg skräckslagen ut. Han var skräckslagen. Han var omringad av "mamlukerna".
Mamlukerna var ett gäng som hade tagit sig namn efter de historiska slavsoldater som kallades så. Det var Mozenrath, bröderna Aghol och ibland Mozenraths lillebror Xerxes, fast Xerxes var inte med nu. Allesammans kom från Svartsandslandet, en utbrytarprovins till Agrabah. Mamlukerna var ökända bråkstakar, och av någon anledning hade de utsett Genie till sitt främsta mobboffer.
"Jasså, du står still och håller tyst för en gångs skull, din lilla dampunge", sade Mozenrath. Hånet och hotet fanns endast mycket svagt antytt i hans kyliga röst, så om Genie inte hade vetat vilka han hade att göra med hade han kunnat tro att det bara varit ett sakligt konstaterande eller ett harmlöst försök att vara lustig.
Muktar tog ett stenhårt tag i Genies överarmar (det gjorde ont), lyfte honom en decimeter och tryckte honom hårt mot väggen.
"Varför gör ni så här? Vad har jag gjort er?", sade Genie.
"Ingenting särskilt, vi råkar bara ha lust att spöa dig", sade Mozenrath i sitt vanliga kyliga tonfall.
"Du är agraban, och det räcker!", väste Muktar. "Vilka är det som bombar våra hem? Agrabanerna! Vilka är det som fängslar våra författare och misshandlar våra barn? Agrabanerna!"
"Ehm", sade Genie, "jag visste inte att någon av er hade barn, men jag kan försäkra er att…"
Mer hann han inte säga förrän Muktar gav honom ett knytnävsslag i ansiktet. Snart var Muktar och Ayam i full gång med att slå och sparka på stackars Genie. Mozenrath tänkte just avbryta dem för att föreslå någon mer sofistikerad tortyrmetod, när han såg Aladdin och Jasmin komma springande.
"Hör ni, lägg av med det där!", ropade Aladdin.
"Typiskt också", mumlade Mozenrath.
Snart var de inbegripna i ett gängslagsmål. Det slutade med att mamlukerna retirerade.
"Tack för hjälpen", sade Genie till Aladdin och Jasmin.
"Äsch, det var så lite så", sade Aladdin med en dåligt spelad blygsamhet.