Fanfiction "Twilight"
Moonlight
Jag stod där i skogen, jag såg dem, hörde dem, kände lukten av dem. Men ändå gjorde jag inte någonting. Jag såg MIN Jacob i famnen på en annan tjej, en brunbränd blondin med överdrivet mycket smink. Jag trodde att han inte gillade sådana tjejer. Jag hade känt honom i 14 år. Men jag såg faktiskt ut som en 16 åring, så han kan inte tycka att jag såg ut som en liten fick unge. Men ändå såg jag honom i famnen på en annan tjej. Mitt och Jakes band var ihop flätade på ett sätt som var ovanligt för mänskliga. Jag sprang in i skogen och förstod att Jake hörde mig, men han brydde sig inte, jag vet inte om han visste att det var jag som sprang. Jag kunde inte gråta ,jag var för chockad och ledsen. När jag kom in i huset, som mamma kallade det, var det ovanligt tyst. Mamma och pappa måste vara ute och jaga. På min dörr satt en lapp, på den stod:
Nessie, alla är och jagar. Du kan ta mat i kylen om du är hungrig.
/ Puss mamma och pappa
Som jag trodde. Men det var tur, för just nu ville jag vara ensam. Jag hade fortfarande inte börjat gråta, men jag kände att det nästan kom tårar, så jag gick in i mitt rum slängde mig på sängen och började gråta. Jag grät och grät och grät. Jag måste ha gråtit i en timma, minst. Jag slutade när jag hörde mamma och pappa komma inom hörhåll. Då hade de redan hört mig, och jag slog vad om att pappa hade hittat mina tankar för fem minuter sen. De ökade till hypervampyr fart. Ånej! Det var jobbigt att ha vampyrer till föräldrar, särskilt om en av dem var en tankeläsare. Men nu var det så. Tre sekunder senare stormade mamma och pappa in i mitt rum.
- Nessie! Nu berättar du vad som har hänt! Sa mamma hetsigt. Jag visste inte om jag kunde prata, så jag sa inget.
- Edward, varför svarar hon inte?
- Hon vet inte om hon kan prata.
- Men älsklingen, du behöver inte prata. Bara tänk på vad som har hänt. Sa mamma snabbt. Jag ville inte tänka på det, jag ville inte tänka alls. Jag ville bara dö.
- Hon vill inte tänka på det.
- Men älsklingen, så illa kan det inte ha varit? Du skulle bara veta, tänkte jag. Att se Jacob i den lilla blondinens famn… Nej, nu tänkte jag på det. Jag hörde pappa dra efter andan när han såg vad jag tänkte. Åh, det var så jobbigt att pappa hade den där gåvan. Mamma hade också hon hört pappa dra efter andan, och kollade menande på honom.
-Jake var med en annan tjej. Mamma drog också efter annat.
- Men herre gud. Jag visste att det inte skulle bli bra. Jag skulle ha dödat honom när jag hade sjansen.
- Bella, du skulle ångra dig om du hade gjort det, dessutom hade Nessie gjort allvar av självmordstankarna hon har nu för längesen om du hade gjort det. Nessie, ska vi lämna dig här, du behöver inte prata, du kan tänka svaret. Jag tänkte:
Ja! Lämna mig i fred. Gå och kom inte tillbaka fören Jake e min igen!
Pappa svarade inte utan bara gjorde en sjässt till mamma att de skulle gå.
.