Eum, hej på er! ^^ Just det, jag äger inga rättigheter till Tolkiens värld eller hans karaktärer. Bara mina egna. Yeh, trevlig läsning då :D (det första här är prologen, har även lagt upp kapitel 1 för att du som läsare ska komma in i berättelsen. :))
Det här är min första färdigskriva berättelse (som har blivit längre än fem sidor.)
Det är en fanfiction om Haldir och min påhittade karaktär Evelyn.
Hoppas att ni ska gilla den och lämna gärna kommentarer :D
Lägger upp mer, efter vad ni tycker om den och om ni vill fortsätta att läsa den.
… Haldir Fan fiction …
A Past and A Future Secret
Prolog
De sista löven föll ner på marken från Lothlóriens träd. Höstens starka färger präglade skogen som tindrade i rött, orange och gult. Vintern nalkades och den kalla vinden svepte löven med sig i förbifarten genom skogen. Världen var inte lika säker som förut och alverna höll sig samlade tillsammans. En gammal ondska hade på nytt vaknat till liv i Midgård och den spred sig i luften som i marken. Träden viskade om en starkare ondska med en kommande förändring för framtiden. Alverna studerade dessa tecken noggrant och förde sina kunskaper vidare. De förstod att deras tid snart var ute, men ännu fanns det hopp. Ondskan hade ännu inte full styrka att förgöra allt liv och till varje pris, oavsett vad så skulle det också förbli så. En gång för alla så skulle ondskan tryckas tillbaka för att aldrig komma åter. De stora alverna samlades för att tillsammans tyda alla tecken de kommit över. Det var inte bara i Lothlórien man hade hört förnimmelser om en förändring för framtiden. En gammal sägen om den första alven Ermiadel som sägs ha startat alvernas uppkomst besatte otroliga krafter som sedan försvann när hon försvann från Midgård. Dock fanns det beskrivningar och skriftliga samlingar som tydde på att dessa krafter gick i arv och att Ermiadel haft en dotter. Även hon försvann med tiden och även hon hade stora förmågor. Länge var deras ätt försvunnen helt från Midgård och krafterna avtog för att helt försvinna. Men de tecknen som funnits i Riftedal visade på att dessa krafter nu vaknat till liv igen inom en ny alv. Mörkveden kunde konstatera att detta var helt sant, för även där hade det viskats om en ny ondska, men även om en ny kraft som kunde mäta sig med denna. Kanske det kunde rädda alverna från en undergång? Eller var det bara ett önsketänkande? Förr eller senare skulle de bli tvungna att fly till de Grå Hamnarna för att för all framtid aldrig någonsin återvända till Midgård igen. De skulle försvagas och sakta men säkert dö ut, deras odödliga liv skulle ge dem liv i många årtusenden, men inte för alltid. En ny tid nalkades och de kunde alla märka av det. Aftonstjärnan var döende.