En Okänd Individ

Kapitel 1

Sirius Black lutade sig tillbaka i stolen och slöt ögonen. Varför skulle man egentligen ha trollkonsthistoria? Det var sista lektionen den fredagen. Flera i klassen sov redan, däribland Peter Pettigrew och hans bästa kompis James Potter. Remus Lupin antecknade då och då men inte med någon större iver. Professor Binns malde på om det vanliga och Sirius undrade om han ens skulle märka om han reste sig upp och gick ur klassrummet.

Någon började snarka högljutt, vilket fick någon att fnissa. Sirius suckade.

Det hade bara gått en vecka på deras sjätte år och han hade redan tröttnat på lektionerna och på alla läxor som lärarna överöste eleverna med.

Han knyckte på nacken så att det svarta håret lämnade ansiktet och tittade sig sedan runt i klassrummet. Flera tjejer i klassrummet log när dem mötte hans blick och han log tillbaka.

Sirius höll precis på att dåsa till när han upptäckte det oskrivna pergamentet som låg framför honom på bänken. Han tog upp det och knycklade ihop det till en boll och slängde den i huvudet på den sovande James som satt framför.

Han ryckte till och vände sig om med ett yrvaket ansiktsuttryck. Sirius flinade.

"Vad drömde du om då?" frågade han retsamt.

"Har inte du med att göra!"

"Drömde du möjligtvis om Lily?" Sirius flinade ännu större.

James kastade en hastig blick på Lily Evans som antecknade vart enda ord professor Binns sa.

"Äh… lägg av" James plockade upp pergamentbollen som hamnat på golvet och kastade den tillbaka på Sirius.

Snart var ett vilt "Pergamentbollskrig" igång, medan professor Binns fortsatte som om ingenting hade hänt.

"Och i läxa vill jag att ni skriver en uppsats om vad jag har berättat under lektionen. Den ska vara klar till på måndag" Avslutade han sin lektion i mässande stämma, svängde runt och svävade ut genom svarta tavlan.

"Fri!" tjoade Sirius och James och störtade mot dörren.

Halvvägs genom den tredje korridoren hörde dom Peter ropa:

"Stanna!"

"Okej!" sa James och stannade tvärt.

Remus och Peter kom flämtande fram till dem.

"Har ni hört talas om något som kallas för att vänta?" frågade Remus andfått.

"Vad sa du att det kallades för sa du?" Sirius flinade. Remus suckade.

De fortsatte mot Gryffindors uppehållsrum under ett ivrigt samtal om quidditchmatchen som skulle vara om en dryg månad. James spelade jagare i Gryffindors quidditchlag och hade nyligen blivit quidditchkapten. Dom hade kommit fram till porträttet av den tjocka damen när han avbröt sig mitt i en mening och frågade Sirius:

"Vart har du din väska?"

"Jag måste ha glömt den i klassrummet"

"Ska jag hämta den?" erbjöd sig Remus.

"Nej, jag kan hämta den själv"

"Okej, vi väntar i uppehållsrummet"

Sirius skyndade sig tillbaka till klassrummet. Han gick in, men blev stående i dörren då han upptäckte att han inte var ensam i klassrummet. Två till fanns i det.

En tjej som han inte sett förr hade tryckt upp Severus Snape mot väggen och skrek åt honom utan att bry sig om att Sirius kommit in.

"Ta tillbaka det!" skrek hon till Snape som försökte slingra sig ur hennes grepp.

Hans trollstav låg på golvet några meter bort.

"Jag sa, ta tillbaka det!" Hon riktade hotfullt sin egen trollstav mot honom.

"Ja, ja förlåt då" Hon släppte omilt ner honom. Han snubblade fram och grep tag i sin trollstav och sprang förbi Sirius utan att kasta så mycket som en blick på honom.

Flickan som skrikit åt Snape började gå mot dörren som blockerades av Sirius.

Hon hade ljusbrunt hår som hon satt upp i en hästsvans. Hennes ögon var mörkblå och hon såg ut att vara i hans ålder. En medaljong i guld hängde runt hennes hals och hon skulle vara rätt söt om hon inte sett ut att koka av ilska.

"Flytta på dig" sa hon irriterat.

Han tänkte precis ta ett steg åt sidan när han upptäckte den vita slingan hon hade i håret, så han stannade upp och frågade:

"Vem är du?"

"Det är min ensak" sa hon och knuffade honom åt sidan. För att vara så liten var hon förvånansvärt stark och Sirius höll på att tappa balansen.

"Men vad hände?" ropade han ha efter henne.

"Håll klaffen!"

Hon marscherade därifrån och lämnade kvar en stirrande Sirius i dörröppningen till klassrummet.

…

James slog sig ner bredvid Remus i en soffa och tittade drömmande bort mot Lily som skrattade åt hennes kompis skämt. Han suckade. Allt var perfekt med henne; det röda håret, händerna och framförallt de gröna ögonen. Varför kunde hon inte tycka om honom?

Hans tankar avbröts när en tjej kom stormande in i uppehållsrummet. Hon knuffade undan ett par tredjeårselever som stod i vägen för henne så att en av dem åkte i golvet med ett brak.

Svärande reste han sig upp skrek efter henne att, hon måste se sig för, när hon försvann upp till flickornas sovsal.

"Okej" sa James försiktigt "vad var det med henne?"

Peter ryckte på axlarna och pep:

"Ingen aning"

"Dålig dag" föreslog Remus.

"Troligt"

James återvände till att betrakta Lily, Peter till att stirra in i elden och Remus till att skriva uppsatsen som dom fått av professor Binns. Han var halvvägs igenom den när Sirius kom in i rummet med sin väska över axeln.

"Hej" mumlade han när han slog sig ner i soffan.

"Vad är det med dig tramptass?" undrade Remus och tittade upp från sin bok.

Sirius ryckte på axlarna och följde Peters exempel att titta in i den flammande brasan.

"Såg en tjej…" sa han.

"Jaha" sa James och utbytte en hastig blick med Remus.

"Hon hotade snorgärsen" fortsatte han.

"Va?" utbrast James.

"I klassrummet"

"Vem?"

"Jag vet inte" sa Sirius frånvarande.

"Hur såg hon ut då?"

"Ljusbrunt hår, blå ögon, i vår ålder"

"Det kan vara vem som helst!"

"Jag vet! Jo, föresten hon hade en vit slinga i håret.

"Fick du reda på varför hon hotade honom då?"

Sirius ryckte på axlarna.

"Ingen aning, hon skrek typ: ta tillbaka det"

James slutade ställa frågor och blev tyst. Uppehållsrummet hade tömts på elever och bara några få satt kvar i fåtöljerna och sofforna. Lily reste sig och tillsammans med sin väninna

Sandy Herriot gick dom mot flickornas sovsal. Han slogs av en plötslig tanke.

"Det skulle kunna vara den där tjejen som stormade in här förut"

"Innan du kom" sa han som svar när han såg Sirius blick.

"Ja det skulle det kunna vara. Hon hade ljusbrunt hår i alla fall" pep Peter.

"I såna fall går hon i Gryffindor" konstaterade Remus medan han satte en sista punkt på sin uppsats.

…

"Äntligen lördag" gäspade Sirius på lördagsmorgonen. Han sträckte på sig och satte sig upp. Han kastade en blick på sitt armbandsur. Den visade fyra minuter över sju. Han stönade. Varför skulle vakna så tidig en lördag? Han bestämde sig i alla fall för att gå upp.

Dom andra marodörerna sov fortfarande och skulle nog göra det ett tag till gissade Sirius när han gick förbi den snarkande Peter.

I uppehållsrummet var det tyst och stilla. Han slank förbi ett par fjärdeårselever som somnat i några av sofforna och ut genom porträtthålet. Han fortsatte nerför en trappa och vidare genom en korridor. Han svängde till höger och tog sedan en genväg som lede direkt till korridoren med ingången till köket. Han gick med raska steg fram till tavlan av en fruktskål. Kittlade päronet som förvandlades till ett dörrhandtag och klev in.

Genast flockades det en massa alfer runt om honom.

"Välkommen tillbaka mr Black"

"Får det lov att vara lite te, sir?" pep dom och fem minuter senare gick han därifrån med famnen full av bakelser, smörgåsar och kakor.

Han började gå tillbaka genom korridorerna mumsande på en ostsmörgås.

När Sirius gick förbi biblioteket såg han en skugga röra sig bakom en av bokhyllorna. Han åt upp den sista biten av sin macka och gick in.

Ingen vettig människa, förutom jag, är väl uppe så här tidigt! tänkte han när han närmade sig skuggan. När han såg det röda håret och dom gröna ögonen fick han svar på sin fråga.

"Jag tänker inte gå ut med Potter!" sa Lily så fort hon fick syn på Sirius.

"Det hade jag inte tänkt fråga heller" sa Sirius och flinade.

"Jaså inte?" Lily höjde på ögonbrynen. Det blev tyst en stund.

"Macka?" frågade Sirius och bröt tystnaden. Lily tittade misstänksamt på korvsmörgåsen Sirius höll fram. Efter att ha synat mackan uppifrån och ner nickade hon. Hon tog emot den och bet i ett hörn.

"Du vet ju vilka dom flesta i Gryffindor är, eller hur?" sa Sirius. Lily nickade igen.

"Jo det är så här att såg en tjej häromdan, men vet inte riktigt vem det är och…"

"Och nu vill du att jag ska säga om jag vet vem det är" avbröt Lily honom.

"A, precis" sa han och berättade vad som hänt föregående dag.

När han var klar gav hon ifrån sig ett glädjelöst skratt.

"Du menar alltså att du har gått fem år med Elizabeth Kingsley utan att lägga märke till henne? Och du ska kalla dig "Flickornas dröm?"

"Flickornas dröm?" Sirius såg förvirrad ut.

"Det låter ju faktiskt inte så illa" mumlade han eftertänksamt efter en stund. Lily himlade med ögonen.

"Jag sover i samma sovsal som henne"

"Så hon går i vår årskurs?"

"Oj vad du är uppmärksam" Sa Lily ironiskt.

"Vad vet du om henne då?" frågade Sirius. Lily rodnade.

"Faktiskt inte så mycket." Sirius såg skeptiskt på henne.

"Och du ska ha bott i samma sovsal som henne i fem år"

"Hon är väldigt tillbaka dragen" försvarade Lily sig själv. "Hon går oftast med blicken sänkt, hon svarar nästan aldrig på tilltal och hon räcker aldrig upp handen i klassrummet. Det du berättade nyss var inte alls likt henne, det kanske var därför hon var så upprörd igår kväll"

"Men om hon nu är så tillbakadragen hur skulle då jag veta vem det är?" Lily ignorerade frågan och började istället titta i boken som hon tagit ner från en bokhylla.

James kom farande mellan bokhyllorna och stannade framför Lily.

"Vill du gå ut med mig?" frågade James andfått.

"Glöm det!" sa Lily och stegade därifrån med sin bok under armen och näsan i vädret.

"Ledsen Taggis, inte idag" sa Sirius.

"Vad har hon emot mig?" frågade James och glodde efter Lily.

"Ingen aning Tagghorn, ingen aning"

…..

Jaha, då var det första kapitlet ute och jag hoppas ni kommer gilla det och fortsätta läsa ~Ellwina~