Hej, den här fanficen är på svenska. Jag äger inte svenska språket för jag har dålig grammatik :D …

Jag äger heller inte Hellsingkaraktärerna. Hade jag gjort det skulle jag inte ödslat min tid på massa fanfics utan tjänat pengar på att sälja samlarfigurer och pennskrin med loggor på.

Hellsing © Kouta Hirano

Jag är Kurki af Hofterup från SUFF eftersom jag är den enda som pallar skriva massa Hellsing fanfics med Bernadotte. Fear me!!!

Vinden blåste genom byn och fick löven att dansa i piruetter. På verandan bredvid barberaren satt en man i en knarrig gungstol. Walter gungade rofyllt fram och tillbaka och lyfte den gröna flaskan markerad med tre x till munnen och tog några klunkar. Alucard kunde verkligen sina saker när det gällde sprit. Gatan i den lilla byn ute på landsbygden låg helt öde förutom en dingo som vilade i skuggan av banken två kvarter bort. Han suckade och drog revolvern från hölstret på höften. Det var inte det här han hade väntat sig då han hade fått jobbet som sheriff då han förflyttats fån sin anställning i England.

Bernadotte red förbi gamlingen som satt i gungstolen med katten i famnen.
"So long!", skrek han medan han ökade farten på hästen genom att sticka sporrarna i hästens mage. För att fira sitt lyckade bankrån kastade han upp några hundradollarssedlar och sköt tre skott rakt upp i luften, samtidigt som han skrek högt.
"Yahoo!"

Gamlingen i gungstolen, alltså Walter, rusade upp och tappade både katten och flaskan till marken.
"Vad är det här för sätt, va?", frågade han rakt ut i luften, och drog upp sin revolver.
"Nu är det allt dags att visa sig värdig den här stjärnan." Han stannade upp lite och passade på att putsa upp den så att den skulle glänsa riktigt när han fångade skurken. Detta ledde naturligtvis till att bankrånaren Bernadotte han komma undan innan Walter han posa klart och sikta.

Bernadotte fortsatte sin språngritt över stäppen. En man på en vit springare iförd kostym, hängslen och en dammig militärkeps med ett örnmärke och en dödskalle under mötte upp med honom, men ingen av dem saktade ner.
"Ha, du skulle ha sett deras miner där inne. Och den där nya polisjäntan som kom för att hjälpa gamlingen… Vilket skämt, hon stod bara i ett hörn så fort jag pekade lite med revolvern. Hiohiohio…", skrattade han.
"…", svarade mannen med plommonstopet eftersom han var stum.
"Du borde följa med någon gång, Kapten. Men jag sköter snacket.", skämtade han med sig själv.
"…", svarade mannen som Bernadotte benämnt som kapten fastän det var Kaptenen som var Bernadottes sidekick, och inte tvärtom.

De båda männen anlände till den lilla stugan där de hade sin hemliga bas. Bernadotte drog av sig scarfen han hade haft över ansiktet och slängde av sig skinnjackan över en av de två stolarna som stod bredvid en kista som verkade användas som bord eftersom det stod lite övergivna matrester av deras senaste köttbullsmiddag kvar på den.
Bernadotte öppnade väskan och kastade upp pengarna i luften så att det blev en vacker show-off.
"...", skrek Kaptenen. Han muttrade smått och och plockade upp en trave skyltar och en pytts målarfärg.
'Vad hade du tänkt att göra med dem?' Han bläddrade fram till nästa skylt.
'Och vad ska vi göra åt polisjäntan som har förföljt oss hela tiden?'
Men eftersom Bernadotte redan hade somnat på en potatissäck så märkte han inte Kaptenens skyltar fast än han hade målat dit några utropstecken.

En hög knackning på den skralitiga dörren fick den att trilla av gångjärnen. I dörröppningen stod en blond kvinna med en välputsad stjärna fäst på den bondrutiga skjortan, ovanför hängselbyxornas magficka. Med stråhatten uppskjuten i nacken, och med ett halmstrå i munnen började hon prata med bred dialekt.

Cliffhanger!! sjunga Och lite spoiling: Det är Seras som kommer, och hon har hängselbyxor!! XD ...Jag gillar inte Sereas... Snart kommer nästa del, vänta inte för jag skriver dåligt och random och ni ska inte läsa!!