A/N: This is 20 scentences on the lovely couple Ukitake Jyuushiro and Kyoraku Shunsui.
DISCLAIMER: I do not own Bleach nor any of the characters mentioned in the story. I wish I did. T-T
Warning: Contains Yaoi/slash/Shonen-Ai. If you do not know what these terms mean - look them up. If you are below the age of 18, please leave (I don't want to be blamed for destroying an "innocent" mind)....
Envy: When Jyuushiro saw Shunsui chase the girls in their class he couldn't help envying them all.
Love: Every time Shunsui laid eyes on the white haired classmate he felt warm and… bubbly, was it love?
Concentration: Neither Shunsui nor Jyuushiro could concentrate when they had classes together back in the Academy…
Difference: The first time they met they were too different, now the two are too much alike.
Snowballs: The day Jyuushiro knew that he loved Shunsui was when he was hit in the back of his head with a snowball – of course it was thrown by him.
Hair: They promised to let their hair grow as long as they loved each other.
Together: The only thing one could see watching the two was warmth and trust.
Early: Shunsui usually woke up early in the morning; the hours before his soul mate woke up Shunsui just looked at his peaceful face.
Relaxation: Jyuushiro could only feel truly relaxed when he was close to Shunsui.
Friend: Jyuushiro could still feel the coppery taste of his own blood in his mouth, he was glad he had his best friend to lean against at times like these.
Struggle: All Shunsui could do was to hold Jyuushiro in his arms as the latter struggled for breath.
Moment: Cool hands moving over hot bodies, both wanted this moment to last forever.
Passion: Shunsui ground his hips against Jyuushiro's, groaning as he felt the latter's hard member, now there was no doubt that Jyuushiro wanted this as well.
Time: When they were together at night time seemed to stop.
Fukutaicho: Nanao put her head under the pillow and cursed the fact that she had to share a wall with her taicho.
Knowledge: When Nanao found out who the mystery lover of her taicho was she gave a quiet laugh and fell asleep knowing how well Ukitake-taicho and Kyoroku-taicho fit together.
Forgiveness: Jyuushiro could never stay angry with his best friend and lover, his heart melted every time Shunsui smiled, making Jyuushiro forgive and forget in less than a second.
Blood: Jyuushiro felt his lungs filling with blood as he desperately tried to inhale, his life was slipping away.
Tears: Shunsui couldn't stop his tears from running as he wiped the last blood off from his lovers face.
Gone: All the things they had wanted to do, now the chances are all gone.
Avund: När Jyuushiro såg Shunsui jaga flickorna I deras klass kunde han inte hjälpa en känsla av avund stiga inom honom.
Kärlek: Varje gång Shunsui såg på sin vithåriga klasskamrat kände han sig aldeles varm och… bubblig, var det kärlek?
Koncentration: Varken Jyuushiro eller Shunsui kunde koncentrera sig när de hade lektiober tillsammans på Akademin…
Skillnad: När de träffades för första gången var skillnaden för stor, numera är dom för lika.
Snöboll: Jyuushiro visste att han älskade Shunsui dagen då han fick en snöboll i bakhuvudet – kastad av honom.
Hår: De lovade varandra att låta håret växa så länge som de älskade varandra.
Tillsammans: Det enda man kunde se när man såg de två tillsammans var värme och tillit.
Tidigt: Shunsui vaknade alltid tidigt på morgonen; timmarna innan hans själsfrände vaknade spenderade Shunsui med att betrakta hans fridfulla ansikte.
Avslappning: Jyuushiro kunde bara känna sig helt avslappnad när han var riktigt nära Shunsui.
Vän: Jyuushiro kunde fortfarande känna den kopparlika smaken av sitt eget blod i munnen, han var glad att han hade sin bästa vän att luta sig mot vid sådana här tillfällen.
Kamp: Allt Shunsui kunde göra var att hålla Jyuushiro i sina armar medan den sistnämnda kämpade för luft.
Ögonblick: Svala händer över varmma kroppar, ingen ville att det här ögonblicket skulle ta slut.
Passion: Shunsui tryckte sin höfter mot Jyuushiros och stönade när han kände den sistnämdas hårda organ mot sitt eget, nu tvivlade han inte på att Jyuushiro också ville det här.
Tid: När de var tillsammans tycktes tiden stanna.
Fukutaicho: Nanao la huvudet under kudden och förbannade att hon var tvungen att dela en vägg med sin taicho.
Vetskap: När Nanao vä fick reda på vem den mystiske älskaren till hennes taicho var skrattade hon tyst för sig själv och somnade, hon visste hur väl de två passade ihop.
Förlåtelse: Jyuushiro kunde aldrig bli arg på sin bäste vän och älskare, för när Shunsui log glömde Jyuushiro alla argument.
Blod: Jyuushiro kände sina lungor fyllas med blod när han desperat förskte få luft, hans liv gled ifrån honom.
Tårar: Shunsui kunde inte hindra tårar från att rinna medan han torkade bort det sista blodet från sin älskares ansikte.
Borta: Allt de hade velat göra, nu var alla chanser borta.
A/N: ...and there we go. This was my first fanfiction, so let me know what you think! If you think it was absolutely horrble - tell me why.