Angels and Demons Carlo i fara
Jag gick in i kyrkan i Vatikanstaten. Jag letade efter Carlo Ventresca. Jag hittade honom vid altaret.
– Vad vill du då? frågade Carlo.
- Jag vill träffa dig, svarade jag.
– Ok, du ska få en autograf, men gå sen, sa Carlo. Här får du.
Han gav mig sin autograf.
- En sak till ville jag faktiskt, sa jag.
– Jaså vadå? frågade Carlo.
Jag började sjunga en kärlekssång till honom, som jag skrivit.
– Tack så mycket, men nu måste jag gå, sa Carlo. Hej då.
Han gick sin väg, men jag hängde efter honom. Han gick fortare och fortare och gick tillslut in på sitt kontor. Han pustade ut.
- Nu slapp jag i alla fall hon,
- Hej, sa jag.
– Hej, sa Carlo. Hur kom du in hit? Jaja, vem bryr sig. Men kan du låta mig vara ifred?
- Här får du blommor och choklad.
- Tack, tror jag, sa Carlo.
- Jag har bara en fråga till, sa jag.
– Vadå? frågade Carlo.
– Vill du gifta dig med mig? frågade jag.
Carlo spydde.
- Du skrämmer mig, sa Carlo.
– Tack för komplimangen, sa jag. Nu ska vi gifta oss.
Jag drog iväg Carlo till altaret och kom på att vi inte hade en präst.
– Carlo du får både vara präst och brudgum. Börja, sa jag.
– Vi har samlats här idag för att viga mig med den här tjejen här, buhuu, sa Carlo. Men vänta lite nu, är inte du minderårig?
- Jo, svarade jag.
- Då kan vi inte gifta oss, sa Carlo och började dansa runt skadeglad.
– Attans också, sa jag. Men jag kan fortfarande älska dig.
- Typiskt, jag måste gå och fråga Påven om han kan ta bort regeln om att minderåriga får vara kära, sa Carlo.
Carlo började gå till Påvens kontor och när han var framme knackade han på dörren.
– Kom in, sa Påven. Ah Camerlengo vad vill du denna fina afton.
– Jag undrar om du kan ta bort regeln om att minderåriga får vara kära? frågade Carlo.
– Nej, svarade Påven. Det kan jag inte och får inte. Varför vill du egentligen det?
- För hon här, svarade Carlo och pekade på sig själv där jag höll fast i honom.
- Hon vill gifta sig med mig, sa Carlo.
- Jaha, sa Påven och spydde.
- Just det, så jag kommer vänta på dig i resten av mitt liv, sa jag.
- Neeeeeeeeeej, skriker Carlo.