Summary: Det har nu gått tre dagar sedan kvinnorna gick med stråhattarna och en utav dem börjar märka av saker...
Rating: K
Pairings: ... ;)
Disclaimer: Hur gärna vi än vill det så äger vi INTE One Piece.
Author's Notes: Denna fic är skriven utav EIFOS. Beröm henne när ni läst! :)
På gott och ont
Eifos stod vid relingen och såg över horisonten. Det hade nu gått tre dagar sen Mello och hon hade kommit med stråhattarna. Eifos var glad att de hade hittat fler att åka på äventyr med. Det ända som tog emot lite var Luffy…
Ända sen första dagen hon såg honom så var det någonting där. De va inte hur han såg ut, eller hur han var, nej. Det som tog Eifos så var hans skratt. Och han skrattade ofta och mycket. Eifos kände hur hennes hjärta slog fortare varje gång, och ångrade många gånger att hon hade denna djävulskraft. Hon suckade tyst.
-" Eifos?" Sa plötsligt en röst. Eifos svängde sig om och mötte Mello.
-" Hey." Log Eifos.
-" Vad är det?" Frågade Mello. Eifos såg bort igen.
-" Äh, inget…" Suckade Eifos. Mello lutade sig bredvid Eifos.
-" Säg nu." Sa hon. Eifos såg ner i vattnet. Utan att tänka sig för så la hon en hand för sin ögonlapp.
-" Jag…" Började Eifos, men ångrade sig. "Jag behöver bara vänja mig." Log hon. Men Mello visste vad Eifos tänkte på.
-" Vem på båten får dig såhär?" Sa hon. Eifos såg på Mello. Just när hon tänkte säga så flög köksdörren upp och tre figurer kom ut flygande.
-" FÖRSÖK INTE SNO DAMERNAS MAT!!" Skrek en arg Sanji. Mello och Eifos såg på Usopp, Luffy och Chopper som nu låg i en hög på däck.
-" Men Sanjiii, vi är ju hungrigaaa." Gnällde Luffy. Eifos kände hur hennes hjärta hoppade till igen. Nu började hon reagera på hans röst överlag! Faan…
Mello la en hand på Eifos axel, och log lugnande till Eifos.
-" Lugn nu. Du behöver bara tid." Log Mello. Eifos log. Hur kunde Mello veta att varje gång Eifos hörde Luffys skratt så blev hon gladare, men samtidigt så brände det i hennes tomma ögonhåla och minnen skars upp på nytt?