Harry Potter och Pietas Ficta-besvärjelsen.

Prolog.

Harry går sitt femte år på Hogwarts. Två Gryffindorflickor, Emma Ramstedt och Carolina Svensson, har fått stor betydelse i denna bok. Dessa flickor är de som aldrig nämnts förut, men har hela tiden gått samma år som Harry och hans vänner. De delar rum med Hermione, Lavender och Parvati.

Harry är ihop med Carolina, som kommer att kallas Carro i boken. Emma och Carro är utländska, de är från norden, men ingen vet riktigt säkert vilket land de kommer från. De båda har känt varandra under hela tiden de gått på Hogwarts, och de är bra vänner. De känner också prefektflickan Klara, som går i Ravenclaw. För det mesta retar sig både Emma och Carro på att hon är prefekt, men de kommer ändå bra överens.

Här är lite mer ingående information om de tre:

Carolina Svensson är blond och har gröna ögon. Hennes humör är stabilt för det mesta, men hon får sina utbrott med jämna mellanrum på sina två yngre bröder, Max och Ludvig. De båda bröderna gillar att reta henne, men det slutar dock med att någon gör sig illa (för det mesta Max eller Ludvig). Max går sitt andra år på Hogwarts, men nämns aldrig i boken. Ludvig har ännu inte hunnit bli tillräckligt stor för att få börja. Hennes släkt består bara av häxor och trollkarlar, men det påstås att det finns avlägset Veelablod i släkten också.

Carolinas betyg i skolan är bra. Det hon är bäst på är Förvandlingskonst, och hon blir ofta favoriserad av lärare. När det gäller vänner har hon inte svårt att bli populär. Hennes kombination av fantasi och humor får de flesta att gilla henne med en gång, vilket gör att det inte är många som avundas henne när det gäller hennes kärleksliv. Tvärtom, det gör att hon får en tyst respekt…

Emma Ramstedt har också gröna ögon och blont hår, men hennes hår är längre än Carros. Hon är äldst av tre syskon. Karin, som går sitt andra år på Hogwarts, Simon som är tre år, och Anna, som föddes i april 2002. I släkten finns det mugglare, hennes farfar var det.

Emmas betyg i skolan är inte så bra som det kanske skulle kunna vara. Hennes bästa ämne är Trollkonsthistoria, vilket förvånar många. Emma har hett temperament, hon kan bli arg för lite. Annars är hon glad för det mesta, och skäms inte för sina åsikter. Många kan ta henne på fel sätt innan dom lär känna henne, men när dom väl gör det kan det ofta leda till en bra vänskap.

Klara Hemmed är som sagt Ravenclaws försteprefekt. Hon har en bror, Sven, som är ynk. Klara skäms mycket för den saken, och ingen annan än hennes närmaste vänner vet något om det. Klara har blont hår och bruna ögon. Hennes betyg är mycket bra, och hon kallas ofta för "Miss Perfect" av Carolina och Emma. Klara låtsas ta illa upp, men hon har ingen aning om att det syns lång väg att hon faktiskt gillar det.

Emma Ramstedt, Författare.

 

Kap. 1.

Morgontrött.

Det var en tidig måndagsmorgon, och eleverna på Hogwarts satt och åt frukost i Stora salen. Vid Gryffindorbordet satt Emma och Carro. De var väldigt trötta och somnade nästan i flingorna. Hermione lade ner boken hon hade med sig (Ovanliga och onödiga besvärjelser för hög kapacitet).

"Vad är det med er?" frågade hon. "Det ser ut som om ni inte har sovit på flera dagar."

Emma och Carro svarade inte. De hade somnat.

Helt plötsligt knackade någon dem hårt i ryggen. Det var McGonagall.

"Vad tror ni att ni håller på med," utropade hon argt när de tittade upp. "Ni skall sova i sovsalarna, inte i flingorna!"

"Förlåt oss, professorn," svarade Carro med sin mest smöriga röst (som hon alltid reserverade för just sådana här tillfällen, hon har nämligen alltid varit en av de bästa eleverna i Förvandlingskonst). "men vi kunde inte få en blund i ögonen i natt.

"Ja, men då får ni skylla er själva," snäste McGonagall. Det verkade inte som om Carros inställsamma röst hjälpte den här gången. "Jag vill inte se att detta upprepar sig, för då blir jag tvungen att dra av poäng!"

McGonagall vände på klacken och gick sin väg.

"Vad har ni gjort hela natten?" frågade Hermione när McGonagall var utom hörhåll. "Jag vet att ni inte låg i era sängar inatt, jag hörde er gå iväg!"

"Hmmmm," sa Emma förstrött. "Bry dig inte om det, Hermione…" Hon bredde på massor med marmelad på sin macka.

"Jo!" sa Hermione argt. "Jag vet att ni gjorde något förbjudet och ni måste säga det nu, annars säger jag till McGonagall!" Emma och Carro brydde sig inte om hennes hotelser.

"Jag och Emma måste gå nu," sa Carro till Hermione. "Vad är våran första lektion idag?"

Hermione fnyste. Hon gillade inte att de inte hade lärt sig schemat utantill ännu. "Trollkonsthistoria," sa hon kort och återgick till sin bok. Carro och Emma reste sig för att gå därifrån.

När Emma och Carro kom ut i entréhallen möttes de av Klara, Ravenclaws försteprefekt.

"God morgon, har ni ätit frukost än?" sa Klara när hon fick syn på dem.

"Ja, det har vi, och vi har inte tid att prata nu," svarade Carro och drog i Emmas arm för att få henne att fortsätta.

"Så trevligt det låter då," sa Klara. "Jag tänkte bara att ni kanske ville sitta med mig och äta frukost, jag vet att en viss person skulle bli väldigt glad om åt minstånde du ville det," lade hon till och flinade mot Carro.

"Ha ha," svarade Carro och drog ännu mer i Emmas ärm. Det var nämligen så att det fanns en femteårselev i Ravenclaw som var väldigt förtjust i Carro. Själv tyckte hon att det var väldigt irriterande, nu när hon redan hade en kille, nämligen Harry.

"Kom igen nu," sa Klara och tog tag i Emmas andra arm. "Det kommer att bli så trevligt!"

"Nej, ni Ravenclaware är så trista!" svarade Carro och drog ännu mer i Emma.

"Det är vi inte alls!" utropade Klara. "Emma, vi är väl inte tråkiga?"

"Om jag skall vara helt ärlig…" började Emma, men blev avbruten.

"Släpp henne, Klara!" tjöt Carro. "Hon måste följa med mig, hon var med mig FÖRST!"

"Hon följer med mig," tjöt Klara tillbaka. "För då kommer du också med, eller hur?"

"Båda släpper mig!" skrek Emma. "Jag tror nog att jag är stor nog att fatta egna beslut, och jag tänker gå med Carro, för jag håller med henne om att Ravenclawarna är SKITTRÅKIGA!"

Båda slutade dra i henne, men Carro släppte inte. Klara såg förnärmad ut.

"Fint, om det är så du känner det så visst," sa hon och marscherade iväg. Carro såg nöjd ut.

"Carro, lektionen börjar om fem minuter," sa Emma och tittade på sin klocka.

"Men jag hatar Trollkonsthistoria! Vi går till biblioteket i stället!"

"Absolut inte," svarade Emma. "Vi kan skolka från Förvandlingskonsten i stället. Kom nu!"