Denna novell började jag skriva efter att ha hämtat inspiration från DarkDesertDreams fanfic "Alla misstag lämnar spår".

Hermione Granger halsade ur glasflaskan, det mousserade vinet bubblade i magen på henne. Tillsammans med Ginny Weasley förfestade de i flickornas sovsal, och tillsammans hade de valt lämpliga kläder för kvällens äventyr.

"Vi går över till killarnas sal, Mione!" väste Ginny upphetsat, hennes heta känslor för Harry var kända på Hogwarts. Hon hade på sig en kort mintgrön klänning, till det en vit pufftröja att ha över axlarna. Den mjuka gröna nyansen framhävde hennes eldigt röda hår, och hon var otroligt söt med sin lätta makeup.

"Mhm!" besvarade Hermione henne. Hermione hade på sig en snövit kort klänning och bara ben. Hon hade tillbringat lång tid inne i det gemensamma flickbadrummet, raka benen, plattat det chokladbruna håret och parfymera sig hade hon gjort i timmar. Ikväll hade hon sotiga ögon, premiäranvänt sin svarta kajalpenna. Läpparna var lätt fuktade av glans. Hermione hade höga förhoppningar för kvällen, ikväll var hon riktigt sexig.

Flickorna lämnade sovsalen, Hermione ryckte till sig sin bubbelgumsrosa sjal och med varsin vinflaska vinglade de lätt ner för trapporna och in i det gemensamma Gryffindorrummet, uppehållsrummet var fyllt med förväntansfulla och glada elever. En inofficiell fest skulle hållas på slottet denna kväll och tack vare utdelandet av diverse glömskeförtrollningar, de flesta från Fred och George, hade inga lärare noterat något underligt med alla hoppfulla femte, sjätte och sjundeklassare. Spridda elever från yngre årskurser var också bjudna, men festen var främst tänkt för de äldre eftersom det skulle finnas alkohol tillgängligt.

"Jaså här har ni det mysigt?!" utbrast Ginny när hon och Hermione kom innanför dörren till pojkarnas sovsal. I en ring på golvet samt utspridda i sängarna kring satt större delen av deras årskurs från Gryffindor. Harry Potter, Ron Weasley, Neville Longbottom, Dean Thomas, Seamus Finnigan, Luna Lovdegood, Lavender Brown och Parvati Patil men också Fred och George Weasley och deras goda vän och Lee Jordan. Tomma vinflaskor låg spridda på trägolvet brevid chipssmulor och tomma ölburkar.

"Ginny?! Är inte den där klänningen lite kort?!" utbrast Ron upprört när han synade Ginnys lilla klänning, men hans uppmärksamhet vändes snabbt mot Hermione. Han gapade i ren förvåning. Hon var det snyggaste han sett, någonsin antagligen. Hennes minimala vita klänning satt perfekt på hennes kropp och avslöjade konturerna av hennes runda bakdel och med en generös urringning avslöjades också de mjuka brösten.

"Lyssna inte på Ronnyponken, du ser ursnygg ut, Ginny!" insköt Fred till hälften stolt till hälften roat av reaktionen från Ron. Även han tittade fascinerat på Hermione.

"Ursnygg var ordet!" replikade George glatt. "Du också, Mione, ni ser verkligen bra ut!"

"Vad tror du mamma skulle säga? Är den inte lite för urringad? Dessutom…" Ron avbröts av Deans busvisslingar när Hermione och Ginny snurrade runt och visade upp sig likt modeller.

"Haha, nu får ni stänga munnarna!" tillade Hermione modigt. Det bubblande vinet hade gett henne självförtroende.

"Men ärligt talat, du ser jättebra ut! Du passar så bra i vitt!" sa Parvati snällt. Lavender såg mer surmulen ut, besviken för att uppmärksamheten från henne och Parvati istället riktades mot Hermione och Ginny, och då främst Hermione. Ron kunde inte slita bort blicken från Hermiones utmanande klädsel, konturerna av ett par stringtrosor skymtades under det tunna vita klänningstyget.

"Botten upp eller, grabbar?" skrek Ginny glatt och viftade med flaskan och fick direkt tummen upp av Lee som skruvade upp volymen på högtalarna, rockmusiken kombinerat med alkoholen gjorde sovsalen dimmig. Det var egentligen bara Neville och Luna som tog det lugnt, de tyckte om varandras sällskap och höll sig gärna ifrån alkoholen.

"Pappa har berättat om hur mycket narglar gillar att besöka folk med bakfylla och bita dem i tårna, och det är något jag vill undvika, narglar är svåra att bli av med, eller hur Neville?"

-

Beväpnade med sina trollstavar, beredda på att avge en glömskeförtrollning på första bästa lärare de skulle kunna stöta på, vandrade sällskapet mot sjätte våningen och till vid-behovrummet. Harry hade lagt en skyddande arm över Ginny, Ron gick nära Lavender och när de närmade sig andra festglada elever la han snabbt armen runt henne – som för att markera sitt revir.

Hermione, som var inne på sin andra flaska vin, vitt denna gång, gick lite ostadigt mellan Fred och George som ansett att det var deras uppgift att få fram Hermione oskadd till festen. Ensam hade hon sannolikt inte kommit så långt själv, sjalen hade hon glömt i pojkarnas sovsal. Sällskapet hade tur, och träffade ingen lärare på vägen, men efter att ha smält samman med en grupp Rawenclawelever, med bl.a Parvatis tvillingsyster Padma, fick de höra att professor Sprout upptäckt ett sällskap med Slytherinelever och att glömskeförtrollningar träffat väggen och studsat tillbaka på Millicent Bullstrode och att det skapat stort kaos som lockat till sig professor Flitwick. Det hade dock slutat väl och de båda lärarna hade tilldelats varsin glömskeförtrollning och Millicent fick förvirrat följa med på festligheterna.

Korridorerna var annars ödsligt tomma, och när de så småningom kom fram till vid-behovrummet avslöjade den slitna gamla trödörren inga tecken på att innehålla en halv skola festandes på insidan, men så fort dörren öppnats dånade rockmusiken ut. Snabbt steg sällskapet in i en stor, svagt upplyst sal med stort dansgolv och med soffor och enstaka bord längst hörnen.

Halva skolan var bokstavligen här, Hermione kände igen elever från alla elevhem och ur flera årskurser. Det fanns några bord uppställda längst väggen med plastmuggar och stora skålar med en gulorange nyans. Att det var alkohol av något slag tvekade hon inte på när hon spanade ut mot dansgolvet och såg sina skolkamrater på dansgolvet, många hade helt släppt sina hämningar. Hermione såg exempelvis Slytherineleven Theodore Nott dansa tätt omslingrad med Hufflepuffeleven Hannah Abbot.

"Haha har du sett Fred? Kolla på Macmillan!" utbrast George samtidigt som han skrattandes pekade på Hufflepuffeleven Ernie som stod i ett hörn och tömde magsäcken. Hans ben darrade av kroppstyngden och han såg väldigt blek och förvirrad ut.

"Fått för mycket att dricka, Ernieponken?" instämde Fred och de båda lämnade Hermiones sida för att titta till Ernie, som inte roades för mycket av den nya uppmärksamheten.

"Lee! Kom hit och kolla, haha, vet du vad hans spya ser ut som? Vet du?" vrålade Fred, men hans skrik drunknade i musikens dån. Hermione beslöt sig för att ta en liten promenad runt om i lokalen. Överallt möttes hon av sina skolkamraters kyssar, trevandes under klädesplagg, heta blickar. Någon som spyr i ett hörn. De flesta på dansgolvet. Lee stod nära en yngre, mycket söt flicka från Rawenclaw och de var uppe i en hetsig diskussion.

Hermione stapplade fram, hon kände blickarna på sig. Hon visste att hon överraskade alla med sin utmanade klädsel, med vinflaskan i handen och sin dimmiga blick. Musiken dånade, skratt och skrik ekade i salen. Någon busvisslade på henne. Discokulor från taken blinkade i otakt, hon såg Ron och Lavendel ute på dansgolvet. Ron med händerna på Lavendels rumpa, kramandes. Deras trånande blickar och passionerade fyllekyssar. Hermione vände sig instinktivt bort, hon ville inte se. När hon så snabbt vänt sig om råkade hon stöta i någon bakom sig, och han stirrade på henne innan han snabbt samlade sig.

"Vad har dupå dig?!" orden västes fram kallt med en tillkämpad avsky, men också nyfikenhet. Draco Malfoys iskalla, gråa ögon som synade henne uppifrån och ner, med tydlig betoning på urringningen och de blottade låren.

"Vad har du själv på dig?" Hermione besvarade hans kyliga tonläge, men kände direkt en konstig tillfredställande känsla av sexuell makt. Hon förstod instinktivt att han tyckte om vad han såg. Draco var lång, betydligt längre än henne. Hans blonda hår var slickat bakåt och hans gråa ögon betraktade henne intresserat.

"Gillar du att visa upp dig eller?" frågade Draco med en överlägsen röst. Han hade på sig en vit märksskjorta och ett par mörka märkesjeans, kläder som kostade mer än vad somligas föräldrar tjänade på en månad, eller två. Men Draco Malfoys familj hade inga problem med pengar, tvärtom, han rörde sig med stora summor och det imponerade förstås inte allra minst på flickorna på Hogwarts – speciellt de som kom från enklare förhållanden och som drömde sig igenom nätterna med bilder på sig själva hand i hand med Draco på hans herrgård och väldiga ägor. "Du har inte mycket på kroppen ikväll, Granger, och… är du full?"

"Har du något problem eller, Malfoy? Hermione halsade direkt ur vinflaskan och det torra, vita vinet gav henne mod och en varm, pirrande känsla i kroppen. Hon bemötte hans kalla ögon, kunde inte låta bli att anspela på sin sexualitet. Titta underifrån med heta ögon och läppar fuktiga av förväntan. "Stör det dig att jag har på mig klänning?".

"Om det stör mig? Haha, du får gärna gå klädd såhär i fortsättningen, det tycker nog hela den manliga elevhalvan…" replikade Draco överlägset och spända ögonen i Hermione, tryckte sig mot henne och stod tillräckligt nära för att känna hennes söta aftonparfym. "Men du kanske ska hålla dig till någon kille, som kan ta hand om dig lite." Han synade henne återigen uppifrån och ner, med en hånfull blick.

"Ta hand om mig? Jag behöver ingen som tar hand om mig!" förbryllat betraktade hon honom. Hans vackra ansiktsdrag i det bleka ansiktet, de gråa kalla ögonen, alkoholen fick henne svårt att fokusera.

" … men du kanske ska vara lite försiktig sen, Granger, inte vandra omkring sådär lättklädd. Du kan sända ut fel signaler och du kan råka illa ut - inte för att jag bryr mig." det sista tillade Draco spydigt och snabbt, och väntade spänt på Hermiones reaktion.

"Du vet ändå inget om mig, Malfoy" svarade Hermione och lade särskilt betoning på hans namn. Hon vände på klacken och siktade in sig på ett av bålborden då hennes vinflaska nu gapade tom, när hon kände en stark hand ta tag i hennes arm.

"Seså, vi kan väl sätta oss ner och prata lite?" Draco gav henne en eldig blick, något hon uppfattat förut men aldrig utan den uttalade sarkasmen och hånen. Blicken var trånande. Han såg henne och ville ha henne, fast hon var mugglarfödd och han tillhörde en urgammal renblodad trollkarlsätt. Motsättningar inom honom hade aldrig tillåtit denna kontakt att ske om det inte vore för eldwhiskyn han druckit nere i Slytherin uppehållsrum, tidigare på kvällen.

"Du, jag skulle inte tro det." sa Hermione och kunde nätt och jämnt dölja sitt leende, hon njöt av att se honom så angelägen om hennes sällskap. "Dessutom är den här slut nu och jag skulle vilja fylla på den…" sa hon och viftade med sin tomma flaska framför Draco.

"Den kan jag fylla på om du sätter dig, jag ska ändå fylla på mitt glas" tillade Draco snabbt. "Eller är du rädd för mig?" hans kalla ögon betraktade henne överlägeset.

"Rädd för dig? Varför?"

"Rädd för att jag ska göra något mot dig." Draco stod nära henne, han spände ögonen i henne. Höjde ögonbrynet och log hånfullt. "Jag ska inte våldta dig, även om du skulle vilja det… Sätt dig nu!" Innan Hermione hann svara något spydigt tillbaka hade han tryckt ner henne i soffan bakom dem och hon bemödade sig inte resa sig upp när Draco vände sig om och stegade iväg mot närmaste bålbord. Hon såg att han vände sig om när han väl var framme, för att kolla att hon satt kvar. Och det gjorde hon. I mörkret, i ett avskilt hörn i en liten soffa satt hon som en marängbakelse i sin vita klänning.

"Här…" Draco hade kommit tillbaka och räckte henne sin flaska som nu var påfylld med den guloranga bålen. Själv hade han ett glas med ett annat innehåll som han tömde på direkt. Att det var något starkt syntes då han ofrivilligt grimaserade efter att ha svalt drycken. Han ruskade på huvudet och lutade sig bakåt i soffan. Han satt nära henne. "Eldwhisky." Sa Draco grötigt.

"Tack." svarade Hermione kort, hon kände sig redan dimmig i huvudet. Dessutom kände hon att hon började tappa ansvaret för sina handlingar. Hon satt nära Draco, och förvirrat upptäckte hon att hon lutade sig lite lätt mot honom. Lika förvirrat undrade hon varför han tillät henne att göra det. Hon var ingenting annat än en smutsskalle i Dracos ögon, en mugglarfödd. Orent blod, mindre värd…

"Så… Du tycker om att visa upp dig? Vad tror du folk tänker när de ser dina lår?" frågade Draco retsamt och lätt hånfult, men också intresserat. Han tittade menade på hennes lår som klänningen inte förmådde täcka. Draco satt avslappnat i soffan med armarna längst soffryggens linje, Hermione var i hans våld.

"Förhoppningsvis tycker dem väl om det, om inte är det deras jävla problem." Hermione förvånade sig själv när hon svor, snabbt halsade hon ur glasflaskan och upptäckte till sin förtjusning hur god bålen var, men också att hon inte borde dricka mer då hennes tal började bli avsevärt sluddrigt. "Vad tror du själv folk tänker om dig, Malfoy?"

"Det intresserar mig inte direkt…" svarade Draco sakligt, "Vi behöver inte diskutera mig, jag ville bara påpeka för dig att du kan råka illa ut om du springer omkring sådär lättklädd. Folk kan tro att du är lättfotad…"

Hermione kände, trots alkholintaget, hur hon rodnade över hans ordval. Det var genant, och hon kände sig på en gång billig i sin lilla klänning, en känsla som snabbt försvann och ersattes av nytt självförtroende när Draco synade henne upp och ner igen.

"Men du är snygg ikväll. Faktiskt, klä dig såhär i fortsättningen så kanske du har en chans…"

"Chans till vad? Lotterivinst? Högsta betyg, haha, inget som jag redan har, det sistnämda, alltså. Jag tror aldrig jag vunnit något?" Hermione kände hur fyllan började ta över och hon la klumpigt en hand mot Dracos beklädda bröstparti. Hon kände hur tränad han var under kläderna, hård men ändå mjuk. Stark. Musiken dånade, några elever hade passerat dem och stirrat, de var minst sagt ett avvikande par, de två, Draco Malfoy och Hermione Granger.

"Jag tänkte på mig." Han sa det mjukt, men bestämt, och verkade inte upptäcka det förens i efterhand och tillade hånfullare: "Jag ställer krav på tjejerna jag dejtar, förstår du väl."

"Det gör jag också och du når inte kraven hos mig, Malfoy." Med det sagt reste hon sig hastigt upp och rusade över dansgolvet så stadigt som hon förmådde trots fyllan. Draco hade rest sig och följt efter henne men kaoset av fulla tonåringar som dansade och hoppade omkring varandra gjorde att han tappade henne ur synhåll.

"Hej Harry… hur är det?" frågade Hermione mjukt. Harry satt i en soffa och stirrade framför sig, uppenbart påverkad och direkt okontaktbar. Han sluddrade något obestämt till svar.

"Han har druckit för mycket. Typiskt, så himla tråkigt." svarade Ginny i hans ställe, hon hade precis satt sig brevid Harry och klappade honom nu omsorgsfullt på huvudet. Harry öppnade munnen och försökte formulera fram någon vettig mening men det lät mer som han åt sjögräs så Hermione lämnade paret och fortsatte mot Parveti som stod tillsammans med Padma och ytterliggare några tjejer från Rawenclaw.

"Hej, har du sett Ron? Eller är han med Lavender?" Hermione fick nästan skrika ut orden, musiken dånade verkligen på den plats de befann sig på.

"Va? Nej, de gick härifrån för ett tag sen tror ja. De skulle till sjön, det är många som är där nu, mer avskilt kanske." svarade Parvati henne vänligt.

Lite besviken över beskedet vandrade hon planlöst vidare i salen. Några busvisslade åt hennes håll, stojet och stimmet började sakta ge henne en lätt huvudvärk. Någon drog plötsligt tag henne i armen och drog ut henne på dansgolvet. Deans glada ansikte syntes hastigt framför henne.

"Du är verkligen vacker, Mione, grymt snygg i vitt, du ser verkligen vacker ut!" skrek han åt henne i ett desperat försök att överrösta musiken. Han gestakulerade vilt och log brett mot henne. I vanliga fall hade Hermione blivit generad, men nu låg fyllan som ett täcke över alla sinnen utom de primära. "Du är söt du, Dean, men jag ska nog inte dansa jag känner mig lite… trött." Det sistnämda var bara delvis sant, hon kände sig för full. Hermione ville bara tillbaka till flickornas sovsal i Gryffindortornet. "Jaha, okej, jag kanske ska följa dig? Om du ska till sovsalen alltså?" frågade Dean lite besviket. "Nej, tänk inte på det. Du, Susan Bones i Hufflepuff gillar dig, säg inte att jag sa det bara. Ginny sa det till mig i förtroende – men bjud upp Susan du." sa Hermione och blinkade övertydligt menade till Dean som stod och såg fånig ut i ett par sekunder innan han smällde av ett bländade leende åt henne och försvann in i massan på dansgolvet.

I samma sekund Dean vänt sig om, kände Hermione en hand på rumpan, bara lätt chockad (trots tafset) – p.g.a den kraftiga berusningen, vände hon sig om för att fräsa något otrevligt till ägaren av handen. Draco Malfoy gav henne ett hånfullt leende, höjde på ögonbrynet och tittade på henne med sina iskalla grå, ögon.

"Stringtrosor? Jag som trodde att du föredrog något större… i trosväg" tillade han överlägset och hav henne en belåten blick.

"Men gud… tafsa inte då!" Hermione drog handen genom det chokladbruna mjuka håret och betraktade Draco långsamt. Han var betydligt längre än henne, smal men ändå vältränad. Rena ansiktsdrag, blek. Det blonda håret vattenkammat bakåt. Och hans råa, hänsynslösa gråa ögon. Han var snygg, för snygg. "Ursäkta men jag… måste gå." tillade hon hest och skyndade mot dörren.

"Men vänta!" Draco följde efter henne genom den massiva trädörren. Den ledde dock i sin tur inte vidare till korridoren, utan till ett nytt rum. "Vi är nog kvar i vid-behovsrummet." sa Draco sakligt när han såg Hermiones förvirrade uppsyn.

Fylld av alkohol i blodet stapplade Hermione fram till den madrass som lämpligt nog låg mitt på golvet i vad som egentligen såg ut som en mysigare version av en städscrub. Hon försökte sätta sig ner men ramlade istället klumpigt ner på alla fyra på madressen och den snövita lilla klänningen gled upp och det var knappt så att hon insåg det själv. Hermiones hela lår och rumpa blottades där hon halvlåg på mage, och de persikorosa stringtrosorna skylde inte mycket.

Draco stirrade för några sekunder på Hermiones blottade kropp. Deras ögon möttes, hett och trånande, Hermione rättade förvirrat till klänning och svor grötigt. "Du… du hetsar upp mig, Granger." sade Draco hånfullt och kom emot henne. Han lade sig direkt ovanpå henne, med hennes ben kring hans höfter. Hermione kände hans varma, tunga kropp mot sin. Dracos starka armar höll honom upprätt och hindrade honom från att lägga alls sin tyngd på henne. Hermione kände tydligt hans stånd genom jeansen. "Jaså?" sa Hermione försiktigt och delvist förvirrat, alkoholen gjorde att att rummet, och allt inuti det, snurrade. "Du gillar att spela svår va? Klä dig i små, tajta kläder och vifta på rumpan framför alla killar utan att någonsin ge någon nått?" väste Draco häftigt och stirrade på henne. "Jag brukar inte direkt klä mig såhär…" började Hermione lätt sakligt när Draco avbröt henne "Du gör det helt jävla omöjligt för mig, jag kan inte låta bli…".

De var båda kraftigt berusade. Draco böjde sig fram de sista centimeterna och kysste henne. Först försiktigt, lite oskyldigt trevandes, sedan alltmer passionerat. Och mer våldsamt. Hon tittade rakt in i hans trånande ögon, de blev med ens lätt hånfulla när han brutalt började slita i hennes kläder. Draco började dra upp klänningen och Hermione kände någonstans inom sig att det fanns en miljon orsaker att protestera mot detta men alkoholen frigjorde bara hennes sexuella drift, och den dominerade hennes sinnen. Hon lät sig vårdslöst bli avsliten kläderna samtidigt som hon lite mer försiktigt knäppte upp den dyra skjortan på Draco.

Draco blottade hennes bröst och bröstvårtorna styvnade direkt vid hans hårdhänta beröring. Hon kved under honom och när hon gnydde till tittade han förvånat på henne. Med ett hånfullt leende kysste han henne samtidigt som han började arbeta sig neråt. "Vänta… jag tror inte. Jag har inte… vänta!" Hermione gjorde ett halvhjärtat försök att ta sig ur Dracos hårda grepp. "Du har aldrig vadå?" flinade han åt henne. Hans gråa ögon stirrade hänsynslöst på henne. Hermione gav honom inget svar, hon kände fortfarande han hårda stånd mot kroppen. Hon såg dimmigt av berusningen. "Var inte orolig, jag ska vara försiktig med dig…" replikade Draco synnerligen belåtet, och lite överlägset. Med det sagt fick han av henne trosorna, och knäppte själv upp sina byxor och drog av sig de ljusblå boxerkalsongerna. Draco trängde in i henne efter att ha förvarnat henne och hennes ögon tårades lätt, det var en skön smärta och hon höll om Draco hårt. "Du är så trång! Utbrast Draco belåtet gång på gång, han stötte in och ut i Hermione som fortfarande låg liten under honom och gnydde av behandlingen. Draco smällde till henne mot låren och rumpan några gånger som lämnade röda märken efter sig.

Så småningom började han sakta ner och kysste Hermione lätt flera gånger, de tittade varandra djupt i ögonen och någon slags respekt mellan dem växte fram. Hermione kunde inte låta bli att känna något varmt för Draco, hon kände sig kär. Denna känsla visade sig vara ömsesidig då Draco, lätt förvirrat, kände samma starka känsla för Hermione under sig. Så liten och petité, hon var helt i hans våld och han skulle kanske behöva försvara henne mot andra. Hon var hans.

Så småningom avrundades sexet i och med att Draco kom, och han la sig brevid Hermione. Lade armen runt henne och smekte hennes bröst och rumpa med sin lediga hand. De båda låg på sidan, vända mot varandra. Hermione kände hur rummet snurrade, och hur en lätt smärta ilade mellan benen. Hon kunde inte förstå vad hon egentligen gjort, kunde inte koppla ihop ett och ett utan levde i nuet. Med Malfoys trygga, tränade kropp intill sig, om sig.

Draco kunde inte heller riktigt förstå vad som egentligen hände, då hade han kanske övervägt preventivmedel, om han ens övervägt sex – med en mugglarfödd. Han visste vad hans far och dennes bekanskaper ansåg om mugglarfödda, de vackra kvinnorna kunde användas – det var bara naturligt för män med lustar, att leka med mugglarfödda. Så länge det skedde i det dolda, samt inte resulterade i någon avkomma, var kärleksaffärer mellan rent blod och smutsigt blod accepterat. Giftemål eller för den delen familj kom förstås inte på fråga, men en sexuell relation var som sagt, accepterad. "Värdelösa små mugglarslampor duger bara till en sak, och det ska du komma ihåg, Draco." hade hans far sagt till honom första dagen på väg till Hogwarts. Elva år gammal hade han varit, men kom ihåg det som det vore igår.

Draco betraktade sin fångst för kvällen. Hon var utan tvekan berusad. Hennes mjuka, mjölkvita hud var len att smeka. Hon blundade och somnade antagligen nästan direkt. Draco la sin hand på Hermiones bak, smekte skinkorna, de var alldeles heta. Han kände själv fyllan, såg igenom en dimma. Vad hade han gjort?