Dag på bergens kammar

nu dör

Bland skogens stammar

ej du hör

fåglarnas röst.

I kronorna kvällsvinden domnar-

snart du ock somnar

stilla, var tröst!

Alex Gauffin, översättning av Goethes Wandrers Nachtlied

Snart du ock somnar

I ett rum, i ett hus av trä, kunde man höra tysta gråten av en ung man.

Pojken hade svart hår och stora knallrosa ögon, nu fulla av tårar, efter sin älskade.

Det var inte han som dödade honom, utan hans älskades tvillingbror gjorde det. Båda ville älska honom, och ville inte att den andra ska blanda sig i, mellan dem. Men för Psyche, för det var namnet på den gråtande pojken, spelade det ingen roll, vem ska älska honom. Båda var ju tvillingar så de såg jättelika ut, den ända skillnad bortsett från personligheten var färg på ögonen.

Tsugaru, hans älskade hade knallblåa ögon medan Delic, hans tvillingbror lika knallrosa som Psyche.

"Det var ju inte hans fel. Inte egentligen. Han var i fel ställe på fel tid bara. Och jag var inte där, så du kan säga att det var mitt fel. Shh Psyche. Gråt inte mer." Dessa ord blev sagda av en jättelik människa som Psyche, men han hade röda ögon, och svart jacka med vit päls i kanterna.

Det var Orihara Izaya, skapare av Psyche, Tsugaru, Delic, Hibiya, Hachimenroppi, Tsukihima och Shitsuo. Den ena var bättre än den andra, och antigen så var det ett kopia av Izaya själv eller hans dödsfiende, eller numera hans enda kärlek, Heiwajima Shizuo.

Meningen med att skapa dem, var för att se om det lönade sig att vända kortet helt och hållet, och börja dejta före detta bartendern. Ju mer kopior var skapta, desto mer var Izaya villig att den blonda ex-bartendern skulle älska honom. Dock eftersom det var ett överflöde av Shizuos kopior, uppstod det ofta missförstånd och nu även dödsoffer om vem skulle tillhöra vem. Tsukihima var inte nöjd med Shitsuos existens, och Delic ville alltid ha Psyche och inte Hibiya. Orsaken var att Hibiya kom mycket senare, och Delic tyckte att det var ingen slump att han och Psyche hade samma färg på ögonen och ganska lika klädstilar.

Psyche var också mer erfaren i att kyssas och ha sex, och Delic som tog över mycket av Izayas lust att ha sex varje dag, spelar inte roll vart, uppskattade Psyches sexiga personlighet.

Men nu, när den ursprungliga syftet var uppnåt Izaya brydde sig inte så mycket om de kopior av han och Shizuo. De kunde även döda varandra, om de så ville. Men Roppi, var en intressant och fullbordad experiment, så Izaya kunde ha användning av senare. Så han kunde stanna medan resten... får göra vad de vill.

"Shh, Psyche-chan. Bry dig inte om det så mycket. För snart somnar också du. Om du har tur så kanske träffar du Tsugaru ock." Med detta ord, Izaya tog sitt fältkniv och stack det i Psyches hjärta... bakifrån.

A/N: Hej på er! Ja, nu kör vi svenska xD Det finns inga fanfiction alls på svenska i den här fandomen, så jag skrev en. Hoppas den har inte så mycket grammatiska och språkliga fel.

Den här storyn flöd in i mitt huvud när jag läste Goethes dikter idag, på tyskan. Så jag skrev en liten FF om detta.

Jag hoppas att ni gillade detta. Feedback är något jag är tacksam för, och om det blir tillräcklig så kanske jag skriver nåt mer på svenska? XD Ha det bra ^^