Det var den första december och snön föll i mörkret utanför fönstret. Inne i lägenheten låg fyra stycken unga häxor och sov.

Två av dem delade säng, deras rum var tapetserat med tecknade bilder och sängen hade så många kuddar att det såg ut som ett kudd-hav. Golvet var en enda röra och gamla kläder låg slängt blandat med tidningar och papper. Vannesa och Linnéa sov båda djupt och hade traslat in sig i täcket.

Vägg-i-vägg med dem, i ett prydligt städat rum, låg Minoo och sov med en bok bredvid sig. Hon hade somnat mitt i det 35:e kapitlet och sänglampan var fortfarande tänd. I bokhyllan gapade ett hål tomt, det var uppenbart att de var därifrån hon tagit boken.

Rummet lyses plötsligt upp och fylls av tonerna från mobilen. Dags att gå upp.

Senare när hon sitter och dricker kaffe kommer hon på att det är första december, det betyder att julkalendern borde börja vilken sekund som helst. Hon slänger en blick på klockan 07:12, tre minuter kvar! Minoo sträcker sig instinktivt efter en fjärrkontroll och kommer sekunden senare på att det inte finns någon.

Ännu en sak att vänja sig vid, förutom det faktum att hon nu bokstavligen lever med de andra utvalda, som utflyttad.

Anna-Karin tittar ut över Stockholm, det är så stort och grått trots att snön har fallit i flera dagar. Hon sköljer av tandborsten och ställer den i muggen.

När hon kommer ut i köket ser hon Minoo sitta och titta koncentrerat på mobilen med hörlurar i öronen. Hennes kaffekopp ser nästan helt orörd ut.

"Hallå? Minoo, vad gör du?" Frågar Anna-Karin försiktigt.

Hon svarar inte.

Helt plötsligt får Anna-Karin panik, tänk om det är beskyddarna som kommit och tagit över Minoo igen! Hon bara sitter där stirrar framför sig på skärmen och verkar inte ens märka att Anna-Karin pratade med henne.

Förskräckt gör hon det enda hon kan komma på. Slår till Minoos telefon, så att den hoppar ur hennes händer.

"Vad gör du!?" utbrister Minoo och tittar förvånat upp på Anna-Karin.

Ja vad gör hon egentligen? Slår till hennes mobil och trodde att det skulle hjälpa. Hon var inte ens i fara. Herregud Anna-Karin, vad har du gjort?

"Jag… Förlåt. Jag vet inte. Det såg typ som du var i den svarta röken. Eller något." Anna-Karins röst dör lite på slutet. Hon kan riktigt höra hur Minoo suckar inombords.

"Den svarta röken?" Minoo skrattar till "Nej, jag såg på Julkalendern, men vi har ju ingen Tv så jag fick se på mobilen."

Jaha, det var därför Minoo var så fokuserad, på grund av julkalendern. Anna-Karin borde ha fattat det direkt. Minoo har taggat inför December i typ en månad.

Anna-Karin är faktiskt glad att hon bryr sig, risken finns nog att de andra tre bara hade gett varandra oinslagna paket på julafton.

Minoo har gjort upp en plan för hur de ska komma i den ultimata julstämningen. Otroligt nog har både Vannesa och Linnéa gått med på det, så Anna-Karin känner sig tvingad att haka på hon med. Även fast hon inte tycker att det ska behövas någon plan för julstämningen.