Kapitel ett.

Harry kommer i köket till kråkboet och ser att Ginny sitter och läser vid köksbordet.

-Hej, säger han försiktigt.

-Åh Harry! Va du skräms, säger Ginny och hoppar till.

-Det var inte meningen, jag letar efter Ron.

-Jag tror att han är ute i skogen. Varför letar du efter honom? Frågar hon och sen får hon syn på väskan som Harry har i ena handen. Vart ska du? Frågar hon misstänksamt.

-Jag... jag ska åka iväg. Nu när jag är myndig så vill jag se världen lite innan vi ska tillbaka till skolan jag klarar inte av att vara instängd, inte nu. Jag vet att jag sagt till Ron att jag ska vara hos er och jag är säker på att alla andra i det här huset också hoppats på det. Men jag måste... Harry avbryts av att någon smäller igen köksdörren. Harry vänder sig om och ser att Ron är på väg över gräsmattan.

Shit.

-Ron! Ron...! Harry springer efter Ron. Ron snälla. Stanna!

Ron tvärstannar och Harry är nära på att krocka med honom.

-Harry hur kan du? Tror du inte att det är svårt för mig ändå? Frågar Ron.

-Ron jag kan inte göra något. Jag är lika förvirrad som du.

-Men det skulle väl vara bättre om vi kunde vara tillsammans? Du sa ju att du älskade mig.

-Ja och det gör jag fortfarande... Harry blir avbruten av röster.

Harry och Ron vänder sig mot skogen och ser att Fred och George är på väg ut ur den.

-Oj, oj, oj, det ser ut som om ni precis kommer att göra slut, skojar Fred men han vet inte hur rätt han har...

Lite mer än ett halvår sen...

-Harry! Ron kommer springande genom korridoren för att komma i fatt Harry.

Harry tittar bak i några sekunder innan han koncentrerar sig på vägen framför.

-Vad vill du? Frågar Harry.

Ron stannar förvånat upp.

-Va?! Frågar han. Va fan menar Harry med det? Jag har väl inte gjort något? Sist jag kollade så var vi vänner i alla fall. Vad menar du med det?

-Nä det var inget. Som om han inte vet om det? Tänker Harry och suckar. Har du sett Hermione? Frågar Harry för att ha något att säga.

Duger jag inte? - Nej jag vet inte vart hon är, säger Ron.

Dom går tysta fram till Snapes klassrum.

Där på bänken sitter Hermione.

Harry och Ron sätter sig på varsin sida om Hermione.

Hon tittar upp på Harry och sen på Ron. Hon lägger boken snyggt i knät innan hon frågar.

-Vad är det som är fel?

-Inget, säger Harry och Ron i Kör.

Harry sneglar på Ron men när han ser att Ron sitter och tittar på honom så vänder han bort huvudet.

-Ärligt? Kan ni tala om vad som är fel? Säger Hermione och smäller ljudligt igen boken. Ni beter er som... som... treåringar som är kära i varandra, fräser hon.

-Ta det lugnt det är inget, säger Harry.

-Nej vi lovar, säger Ron.

När Hermione återvänder till sin bok ger Ron en blick, som kan döda, åt Harry.

Harry lider igenom en trolldrycks lektion, med Malfoys elaka kommentarer och Rons illsknablickar.

''''''''''

-Va'för e du så ned stämd? Frågar Hagrid när Harry ligger med huvudet begravt i sina armar nere i Hagrids stuga.

-Det är inget... tack, säger han när Hagrid ställer ner en kopp te.

-Jo jag ser ju att de e något. Jag har känt dig sen du började här... jag vet att de e något... vill du tala om de?

-Nej helst inte. Inte nu kanske senare. Jag vet inte...

-De e okej. Du vet att du kan prata me mig, avslutar Hagrid det samtals ämnet och går in på om Harry tror att dom kommer vinna i qudditchen eller inte.

'''''''''

Jag visste inte vad jag skulle döpa det här kapitlet så jag lät det var kapitel ett

Det var lite kort och inte så jättebra men det är bara början det kommer att bli bättre när man kommer in mer i handlingen bättre. (hoppas jag :)

Jag är tacksam om ni klarade av att komma igenom första kapitlet. Och om ni nu inte har det så vill jag veta hur ni kan läsa det här, skoja bara. Ni får gärna skriva vad ni tycker.

Jag hoppas att den här historien inte kommer att ta knäcken av er så att ni inte orkar läsa mer :