A/N: Jag har – äntligen – tagit mig i kragen och börjat renskriva Pages in my Book (kort PiMB).
Varför renskriva?
- Jag skämdes över att läsa den hemska våldtäkt av mitt modersmål som ficen var fylld av.
Varför har du bytt titel?
- För PiMB II är fortfarande i rullning, dessutom känns det fräscht med nytt namn.
Innehåller denna version förändringar?
- Svar ja. Det är en del som kändes som lågstadiematerial och som jag var tvungen att mixtra med. Jag är nöjd, så nu får ni säga vad ni vill.
Något mer nytt?
- Jo, jag har sett till så att varenda kapitel har fått en – åtminstone måttligt – passande titel. Alla kapiteltitlar är även låttitlar (ibland ett utdrag ur en låt). Jag kommer berätta vilket band/vilken artist som gör låten jag tagit titeln/textraden ifrån i varje Author's note!
SJUKT SPÄNNANDE! LET'S GO?
- JAJAMÄN.

Låt: You had me hello
Band: A day to remember
/Curry

Första kapitlet – You had me at hello

De allra flesta trollkarlar och häxor hade hört historien om Harry Potter – Pojken som överlevde, pojken som hade överlevt Lord Voldemorts dödsförbannelse och som hade påverkat att en av tidernas kraftfullaste och ondaste trollkarl hade avlidit. Denna spännande historia hade knappast undsluppit Draco Malfoy, som var mycket intresserad av ämnet. Han kunde inte undgå sig att rysa av välbehag vid tanken av att ha en så kraftfull och respekterad trollkarl vid sin sida som Potter.

Efter en lång tid, då Draco snart skulle fylla elva år, dök en nyhet upp som fick honom att skratta av förtjusning – det sades att Potter skulle gå sina skolår på Hogwarts, med start den första september det året. Detta innebar att Potter skulle inleda sitt första år samtidigt som Draco... på samma skola.

Skrattet av förtjusning blev högre och än mer ohejdbart, men trots det slag av hopp och drömmar Draco fått, visste han inte hur lång vägen till att få Harry Potter var. Han hade inte den minsta aning...

–

Han hörde sin mor ropa på honom ifrån våningen under, och med en suck lade han ifrån sig tidningen – vilken han noggrant var i färd att gå igenom på jakt efter fler nyheter om Potter – för att gå ned till hallen.

Väl nere, möttes han av sin mor, iklädd resemantel och ett stort leende.

"Draco!" sade hon ivrigt på ett sånt där sätt bara mödrar kan låta. "Det är dags att åka!"

"Åka? Var då?" undrade Draco, fortfarande med tankarna på tidningen som låg på hans rum.

"Till Diagongränden, förstås", sade hans mor och tog ner sin sons resemantel från en krok på väggen. "Vi ska köpa dina skolsaker. Sätt på dig manteln nu, jag har redan inköpslistan på mig."

Draco funderade ett kort ögonblick på att protestera i ett försök att återgå till sitt letande, men insåg sedan att han själv varit mycket ivrig inför inköpet av hans allra första trollstav. Han tog emot manteln och följde sin mor ut genom dörren.

–

"Gå du och köp dig skolklädnaderna, så köper jag dina böcker åt dig", hade hans mamma sagt innan hon visat honom var Madam Malkins Klädnader för Alla Tillfällen låg och sedan tassat iväg till bokhandeln.

Då Draco stod på pallen och väntade på att Madam Malkin skulle bli färdig med hans mått för klädnaderna, klang dörrbjällran till och en mörkhårig pojke steg in i butiken.

Pojken såg ytterst desorienterad ut, och verkade vara av halvblodssort, eftersom han var klädd i mugglarkläder – några storlekar för stora sådana, men ändå mugglarkläder. Hans blick sökte sig nyfiket igenom affären, men han blinkade förskräckt till då Madam Malkin erbjöd honom en plats på pallen bredvid Dracos.

Så fort han stod upp på pallen lade Draco märke till två detaljer – pojkens ögon var gröna i nyansen av en smaragd, och så ärret. Det syntes knappt under det rufsiga, ovårdade håret, men nog såg Draco det. Det var unikt format som en blixt, någonting ett vanligt föremål inte kunde ha orsakat.

Med blodet kraftigt pulserande i ådrorna, hälsade Draco.

Pojken såg upp, verkade syna honom snabbt och slängde sedan fram en hälsningsfras.

I nästa ögonblick verkade Madam Malkin vara klar med måtten på Draco, och efter att han dragit av sig klädnaden för att överlämna den till henne, frågade hon den mörkhårige pojken om han också skulle till Hogwarts.

"Ja, frun", svarade han artigt och Madam Malkin lade undan Dracos klädnad en stund.

"Mr Malfoy, har du tid att vänta medan jag tar måtten på pojken här?"

"Javisst", svarade Draco men återgick direkt till att granska pojken med blixtärret.

"Hogwarts, va?" sade han.

"Japp", svarade pojken och drog en klädnad över huvudet. "Du också?"

"Självklart", log Draco och försökte välja en av de tusentals frågor han förberett inför sitt möte med Pojken som överlevde... om det nu var han. "Så... um... vilket elevhem tror du att du kommer hamna i?"

Pojken såg förvånat på honom. "Elevhem...?"

Draco gjorde stora ögon: "Du vet, elevhemmen? Slytherin, Ravenclaw, Hufflepuff, Gryffindor...?"

Pojken svarade inte, men behöll den förvirrade minen.

Detta kan inte vara Potter, tänkte Draco för sig själv. Skulle inte Potter ha vetskap om Hogwarts elevhem? Fast å andra sidan... är han inte uppvuxen hos mugglare?

Detta fick honom att rysa lite av obehag. Stackars pojke... Han bestämde sig snabbt, tog nya tag.

"Så, vad heter du? Vi kommer nog träffas på skolan."

"Harry Potter", svarade pojken och sträckte fram handen.

Med ett plötsligt – och troligtvis illa dolt – lyckorus skakade Draco hans hand och presenterade sig:

"Jag är Draco Malfoy. Du måste vara den kände Potter." Han försökte innerligt att framstå som om han stötte på världskända trollkarlar varje dag, men hade inte tid att tänka efter ifall det lyckades eller ej. "Det är en stor ära. Mycket trevligt att träffas, Harry Potter. Vi kommer nog bli goda vänner, du och jag."

"Absolut", sade Harry, inte helt omuntert. "Trevligt att träffa dig också, Draco Malfoy."