We use to be one
Han gick ensam på mörka stigar. Han hade ingen aning vart han var på väg. Han ville bara bort från allting.
Han tänkte tillbaka på skriken och de gråtande anhöriga. Han svalde klumpen han hade i halsen för att inte börja gråta igen. Kriget hade kostat så många oskyldiga livet. Det hade tagit halva hans liv. Han hade flytt in i den förbjudna skogen för att slippa allt medlidande och sorgsna blickar. Överallt omkring honom låg liken efter jättespindlarna.
Det röda håret hade åkt ner i framför hans ögon och han lade det irriterat bakom örat. Det ramade ner igen. Då kom han på det, han hade inget öra.
Inget öra och ingen tvillingbror.
Tårarna började rinna igen. Han hade trott att han inte hade några kvar, men nu kom de. Rann i tysta floder ner för hans kinder. Han torkade bort dem med tröjärmen.
Fred hade inte velat att han skulle gråta. Fred visste att kriget skulle kräva sina liv och han hade gett sitt i kampen mot rättvisa. Han hade velat att hans bror skulle vara glad för de hade vunnit och Voldemort var död.
Han försökte pressa fram ett leende med det vart bara en stel grimas. Och det kom bara fler tårar. Han sjönk ner på marken, han klarade inte av att gå längre. Han la sig med ansiktet ner i den mjuka mossan. Nu grät han hysteriskt. Han var glad att ingen så honom.
När tårarna tog slut efter en evighet, rullade han runt och la sig på rygg. Genom grenarna såg han månen titta fram.
Det var fullmåne.
Han tyckte han såg Freds ansikte i månen och han log mot honom där han låg alldeles ensam på jorden. Han lyfte handen och vinkade. Fred vinkade tillbaka.
Han tycktes säg åt honom att inte vara ledsen och leva livet han inte fick. Han skulle ta hand om alla och säga åt dem att han hade det bra där han var. De skulle minnas honom som han var och inte vara ledsna för att han var borta. Han hade offrat sig för att de skulle kunna leva och vara lyckliga.
Fred vinkade en sista gång och mimade:
"Jag kommer alltid att vara med dig".
Sen var han borta, bara månen var kvar. George satte sig upp och nu log han.
Fred skulle alltid vara med honom och han skulle leva sitt liv för Fred. Han började gå tillbaka till skolan och till sin familj. Han kom fram till trappen in till skolan. Han vände sig en sista gång mot månen och vinkade. Sen gick han in.