"Kärlek, Melinda vad är det egentligen?"
"Men du vet, fjärilar i magen. Nej föresten… Det är mycket mer, det är liksom..."
"Man kan inte äta den i alla fall." avbröt hon sin väninna som stumt stirrade på henne och sedan sprack ut i ett leende och sedan ett lätt skratt.
"Vet du Julia," sa hon tankfullt och fortsatte måla sina ögonfransar "ikväll, behövs det ingen kärlek baby. Inatt blir den ultimata natten. Bästa kvällen på hela skolåret!" Hon vände sig om och tittade på sin väninna. Hennes läppar var ljust rosa och hennes ögonskugga, full med glitter gav hän för hennes ögon som glittrade ännu starkare, spända och förhoppningsfyllda.
Julia såg tveksam ut, maskeradbal lät kul. Ruskigt kul. Och Melindas entusiasm hade redan smittat av sig och spridit sig genom hela det kalla badrummet fullsmockat med tjejer, alla förväntansfulla och ivriga inför festen. Där fanns älvor av alla dess slag och åtskilliga gånger hade hon fått försäkra Melinda om att hon var den enda i exakt de kläderna och den frisyren, hur någons skulle kunna ha samma frisyr som Melinda förstod hon inte då hon aldrig sett något liknande hår, blondare fick man leta efter. Där fanns glammiga vampyrer och sexiga pirater. Svarta fladdrande ögonfransar och välmålade putande munnar. Strävandet av perfektion gav rymden i rummet en klibbig känsla av kaos och stress. Kladd blandat med en upphöjande känsla av spänning och livlighet. Ljudet av snabba klackar var avtagande när allt fler började söka sig ner till Stora Salen. Uråldriga romarinnor och filmaktriser i de mest exklusiva kostymer flöt fram i rummet som en hymn av ljuvaste musik och nöjt hade hon försäkrat sig om att hon var den enda ängeln.
Melinda log förnöjt när hon omsorgsfullt gav hennes väninnas kinder en knappt märkbar rosa nyans. "Du ser underbar ut" sa hon nästan drömmande men tvärt vaknade hon upp."Killarna är dumma i huvet om dom inte faller för dig. Dessutom har ju Jennifer lagt in ett antal goda ord för dig för Paris. Snyggare Ravenclaware från man leta efter!" Hon fick höja sin röst för att höras över vimlet av sminkborstar, hårförtrollningar och uppspelta röster.
Julia flinade. "Har någon berättat för henne hur fjolligt det namnet är?" Hon snurrade några varv framför spegeln och såg förnöjt klänningen svänga graciöst runt hennes ben. "Dessutom, så finns det säkert snyggare killar. Bara att dom inte är Ravenclaware!"
"Äh, tyst med dig. Du ska vara glad att jag la ner någon sorts ansträngning för att fixa honom, dessutom är han riktigt intresserad." Dörrarna öppnades och Jennifer gick elegant och dramatiskt in, gjorde en pose och fnissade sen. "Du ser svinbra ut. Det gör ni båda två!" Sorlet dog för några sekunder bort och alla stirrade ljudlöst på Jennifer utan att vända bort blicken.
"Någon har varit generös med ögonskuggan" kommenterade Melinda och bröt tystnaden. Utan ett ord till granskade hon sin andra väninnas dräkt.
"Är man ryss måste man va dramatisk lilla du" svarade Jennifer svalt och höjde på ett svartmålat ögonbryn. "Men nu tjejer, har vi ett party att liva upp!"
Dom gav ifrån sig ett glädjetjut och försvann ut från toaletten. Melinda granskade fortfarande Jennifers klädsel när de gick efter henne ner mot Stora Salen. Julia förstod henne, en kort kjol var det enda som gömde det bleka skinnet på skinkorna och några centimeter av låren. Till det en vit blus med svarta knappar och en djupurringning. Om det inte varit för den stora pälsmössan och pälsskorna hade inget tytt på att hon skulle föreställa en Ryss. Om nu inte Rysk bordellflicka var mer en korrekt bedömning av klädseln. Men en medveten och envis sjundeårselev som Jennifer var omöjlig att övertyga och därför gav de inte ens ett försök.
"Dessutom Julia, och Melinda också," sa Jennifer och kråmade sig lite extra medans hon, lika elegant och dramatiskt som sin entré, spatserade ned för trappan, "så heter han inte Paris, det är PAAris. Som Paris - den skönaste mannen i antikens Grekland. Frankrikes huvudstad... Herregud..."