A/N: Jag har alltid skrivit om ett gäng ungdomar som åker ut och campar, speciellt när våren och sommaren kommer. Denna gången har jag valt att skriva om Rin and hans buddies från Ao No Exorcist. Jag har inte läst mangan, men jag älskar animen.

Denna lilla fanfic är fortfarande under arbete och jag älskar att arbeta med den. So far har jag till och med fått några reviews och det är jag evigt tacksam för :'D

Jag hoppas att du tycker om att läsa den! Jag har tyckt och tycker om att skriva den! :'3

Also: Jag äger varken mangan eller animen - de båda tillhör sin/a skapare!

Det var sommar, skolåret led mot sitt slut. Svalorna flög högt på himlen och det regnade allt för sällan. Rin lutade sig tillbaka i stolen, gungade på den. Han försökte plugga till det skriftliga provet som de skulle ha snart, men det var svårt och alldeles för varmt. Han sög på glassen. Varför skulle lärarna alltid sätta de viktigaste proven i slutet på vårterminen? Rin förstod sig inte på det alls.

Han tänkte tillbaka på det föregående årets prov: de hade blivit attackerade av Demoner och Paku hade inte bara blivit skadad utan även hoppat av kursen. Det hade slitit på Izumo samtidigt som det hade fört eleverna närmare varandra. Nu var de som en grupp, ett riktigt team!

Det hade blivit lättare att prata med Bon, det blev inte längre lika mycket bråk och missförstånd mellan honom och Rin. Izumo hade också skärpt till sig. Kanske var det för att hon inte pratade lika mycket med de andra, hon hade för det mesta hållit sig undan tillsammans med Paku. Shima och Takara Nemu var precis som vanligt, den ena var uppe i det blå och flirtade med skolans alla tjejer och den andra var upptagen med sin lilla docka. På något sätt var det skönt att alla inte hade förändrats.

Rin funderade på om han hade ändrat sig, och om han hade det, var det då till det bättre eller till det sämre? Hade han utvecklats någonting över huvud taget eller stod han kvar på ruta ett? Han sneglade på sin bror som satt bredvid. Yukio som förr varit helt uppe i lärarrollen hade under det andra året blivit mer avslappnad. Han kunde till och med dra till med ett skämt under lektionerna. Rin önskade att han kunde utvecklas, det var ju det han ville. Han ville bli en exorcist och spöa skiten ur Satan.
Samtidigt ville han vara med Shiemi. Visst sågs de varje dag i skolan och ibland efteråt, men det räckte inte. Rin ville spendera varje dag tillsammans med henne, varje timma, varje ögonblick…

"Pluggar du?"
Yukio avbröt hans drömmar. Rin såg ner på sina böcker och anteckningsblock som egentligen skulle vara fulla av anteckningar, istället var de tomma.
"Kan du inte bara säga vad som kommer på provet?" bönade han. Yukio skakade på huvudet och pekade ner i Rins böcker.
"Vill du bli bättre än Bon så ska du bli det på riktigt och inte genom fusk"

Rin stönade högt men fattade pennan och dök ner i böckerna. Han läste och antecknade stycke efter stycke, strök under de viktigaste. Glassen smälte och droppade ner på böckerna. Rin suckade, torkade bort glassen och slängde den i papperskorgen; började om med pluggandet. När han läste igenom sina nyskrivna anteckningar såg han att han hade skrivit samma sak om och om igen. Han hade alltså inte kommit någon vart i boken utan läst samma stycke hela tiden! Kanske var det ett tecken… hade han inte utvecklats något… var han kvar på ruta ett?

Han såg bort från sitt skrivbord, lät blicken glida över rummet. På golvet mittemellan honom och Yukio stod en fläkt. Den hjälpte inte mycket men det kändes bra att ha den där. På Yukios säng låg högar med olika mangaböcker. Rin förstod inte vad hans bror såg i de där teckningarna, men det kunde vara kul att läsa i dem ibland. Roligast var nog att reta Yukio för att han läste dem.

Rin stönade högt, irriterad på sin barnslighet. Varför kunde han inte vara mogen som sin bror? Å andra sidan var Yukio ganska tråkig, tyckte i alla fall Rin. Men de andra verkade inte tycka det. När Yukio drog sina skämt under lektionerna skrattade de, till och med Rin då och då, för Yukio kunde ju vara rolig. Faktiskt, det kunde han. Rin ville också vara rolig, underhållande, få folk att skratta och sprida lite glädje. Framförallt ville han göra Shiemi glad. Hennes skratt var det finaste skrattet i världen, enligt Rin. Han rodnade när han tänkte på det.

"Går det bra?"
Yukio såg rakt på honom med sin jag-ser-vad-du-håller-på-med-och-vad-du-tänker-på-min. Rin skrattade nervöst och tittade tillbaka på sina böcker. Sedan suckade han.
"Du vet, det skulle gå mycket bättre för mig om du kunde säga svaren på provet bara…"
"Då blir det fusk", svarade Yukio. "Du kommer klara det, Rin. Du har kommit så här långt, sänk inte dig själv genom att fusk. Tänk på Bon – tänk på hur mycket han pluggar och var bättre än honom!" han log uppmuntrande och petade upp glasögonen på näsan.
"När började du säga 'Bon'? Du brukar kalla eleverna vid deras efternamn"
Yukio suckade. "Det gör jag under lektionstid. Nu är jag ledig"
"Om du är ledig är du inte min lärare, utan min bror. Så gör din bror en tjänst och berätta vad svaren på provet är", sa Rin och log så oskuldsfullt han kunde.
"Då är det en björntjänst", svarade Yukio och drämde till sin brors bakhuvud. "Plugga nu"

Rin sänkte sitt huvud mot böckerna. Han förstod varför hans bror inte ville berätta – det är ju för hans eget bästa. Och han ville inte fuska. Han ville inte vara den typen. Han ville göra det på riktigt, klara utbildningen, bli en exorcist och spöa skiten ur Satan.
Rin log mot sina drömmar och slöt ögonen. Lite vila skulle inte skada. Han hade ju trots allt pluggat i flera timmar och varit tvungen att slänga sin glass. Han förtjänade en paus.

När han öppnade ögonen igen stod Shima bredvid honom.
"Vad gör du här?" mumlade Rin nyvaket. "Var är Yukio?"
"Där nere", svarade Shima och nickade mot dörren. Sedan log han. "Kommer du?"
Rin sträckte på sig. "Var?"
Shima skrattade. "Du har verkligen dåligt minne. Du har säkert glömt packa också, så Yukio och jag packade åt dig medan du sov" han slängde två fullpackade väskor på Rin.
"Var ska vi?"
Men Shima hade redan gått ut. Det fanns bara en sak att göra: följa efter killen med rosa hår.