Det blåste sakta utanför fönstren i stora salen. Det hade gått en vecka sedan Harry, Ron och Hermione hade anlänt till Hogwarts för sitt femte år. Det hade varit lugnt och stilla, eller ganska lugnt. Lärarna hade redan vid första lektionen börjar tjata om GET-proven som skulle dyka upp i slutet utav skolåret. Ron hade suttit och suckat och Hermione hade redan börjat få panik. Harry var den ända som inte hade orkat bry sig. Det var så långt dit. Han hade haft annat att tänka på en ett prov som kom om ett år. Ett exempel var quidditch.
"Harry!!" Harry tittade upp på Ron.
"Ja??" frågade han sakta "Vad är det??"Ron såg ut som om han skulle svimma eller något.
"Har du sett henne där borta?? Vem är hon??" Ron pekade bort mot en flicka som satt i andra änden av det långa bordet.
"Det där är Tricha!!" svarade Hermione på Rons fråga. Hon tittade på henne med hat i blicken. Ron lyssnade inte på något annat en namnet och märkte inte heller Hermiones blick.
"Tricha…" han såg helt borta ut. Tricha Thompson satt bredvid sin vän Shelia Mcficht och skrattade, hennes bruna vågiga hår låg lätt mot hennes axlar och fick henne att se nästan gudomlig ut. När hon skrattade lät det nästan som om ett litet barn skulle ha skrattat eftersom det lät väldigt tyst. Om man ville veta om något roligt var dem tvungna att titta på hennes ögon. Hon hade blå ögon som glittrade om hon tyckte om något eller som sagt, om det var roligt. Hon var väldigt annorlunda. Men det mesta låg i släkten. Som ögonen. Hela hennes mammas släkt hade haft dem där glittrande ögonen som gjorde henne speciell. Just i denna stund glittrade hennes ögon extra mycket. Hon hade nämligen märkt att Ron satt och tittade på henne. Hon kunde inte låta bli att rodna. Han såg ganska bra ut. Hon gav sin kompis Shelia en blick innan hon reste på sig och gick iväg mot Ron. Hon stannade bakom honom och log.
"Hejsan!" sa hon. Bara det där ordet fick Ron att titta upp."Hej!" sa han lite hest tillbaka. Tricha fnissade och tittade på Harry och Hermione."Har ni något emot om jag lånar honom ett litet tag??" frågade hon lätt."Nej då!!
" sa Harry och gav Ron ett litet leende.
"Jag kommer snart." sa han och reste på sig. Han gick efter Tricha ut på skolgården.
"Jag såg att du tittade på mig!!" sa hon och gav Ron en blick.
"Ja, får man inte det??" svarade Ron.
"Jo, faktum är att du är riktigt söt, jag har sett dig förr här. Ja, och så har man hört en massa. Det var riktigt modigt gjort det du gjorde första året!!"
Tricha gick ett steg närmare honom."Öh, tack!!" sa Ron och tittade på henne. Hennes ögon fångade Rons blick och fick honom att stå stilla.
"Du har fina ögon." sa han lite drömmande.
"Tack." sa hon och gick återigen närmare honom. Hon kysste honom på kinden.
"Om du gillar mig, besvarar du den. Annars går du bara in till Potter och Granger igen och sedan glömmer vi allt!!" hon tittade på honom och hennes ögon fortsatte att glittra. Ron tittade ner, innan han kysste henne på munnen.
"Hur skulle man inte kunna gilla dig." Ron rodnade och sedan vände han sig om.
"Jag måste tillbaka. Vi syns ikväll!!" Han vände sig om och gick tillbaka till Harry och Hermione. Han visade inte en min på vad som nyss hade hänt. Det syndes på hans öron som var knallrö gled sakta förbi och en perfekt dag tog slut. Det blåste mera utanför fönstret och Ron satt vid brasan och klottrade ner Trichas namn på en bit pergament. Hela dagen hade gått åt att tänka på kvällen då han kunde möta Tricha igen. Hon hade inte samma lektioner eftersom hon var ett år yngre än Ron. Dagen hade gått väldigt sakta i väntan på den perfekta och första flickvän han gick ytligare en halvtimma innan Tricha dök upp. Hon fick genast syn på Ron så hon vinkade iväg sin kompis och gick fram till honom.
"Saknat mig??" sa hon och satte sig på armstödet på fåtöljen.
"Klart jag har!!" sa Ron och log.
"Har väntat hela dagen på att få se dig igen…" han log och kände att Tricha kysste honom igen.
"Bra!!" sa hon och tog bort pergamentbiten som Ron fortfarande höll i. Hon läste sitt namn och skrattade.
"Du har nu bevisat att du har tänkt på mig!!" hon reste sig upp och satte sig i soffan. Ron följde efter henne.
"Visst är det konstigt att vi inte har träffats förut?!" Ron gav henne en frågande blick."
Vi har väll varit upptagna båda två!!" sa Tricha och log."Ja, det är väll så…" han tog tillbaka pergamentbiten och kastade in den i elden.
"Man har ju originalet" sa han och gav henne återigen en hade överskridit ett för väldigt länge sedan.
Ron satt med en trollkonstläxa och Harry med en trolldrycksläxa. Båda var tills nästa dag så dem hade bråttom. Efter några minuters skrivning höjde Harry huvudet och tittade på Ron.
"Hur går det, med.. Öh??""Tricha menar du!! Det går bra. Hon gillar mig jätte mycket och jag verkligen älskar henne…" sa Ron lite drömmande.
"Hon är perfekt, allt man vill ha!!" han lade ner fjäderpennan och tittade på Harry.
"Varför undrar du??"
"Ja, som vän borde man fråga om det funkar med kärleken, eller hur??" han flinade innan han skrev ner en sista rad och rullade ihop pergamentet och smällde ihop boken.
"Jag är klar så jag går och lägger mig…" sa Harry och gäspade. "Syns imorron!!" han reste på sig och lämnade Ron kvar i uppehållsrummet. Ron gav boken en sista blick, skrev ner något och gjorde som Harry. Gick och lade sig.
Tricha:
Morgonen grydde och Ron satt nere i stora salen tillsammans med Tricha och åt frukost. Han brydde sig inte om att folk tittade på dem när Tricha skrattade åt något som Ron nyss hade sagt till henne. Hon log och tog en ny tugga av sina bacon.
"Du är ju för underbar!" sa Ron till henne. Tricha fnissade och kysste honom.
"Du är dubbelt så underbar!" log hon. Sedan såg hon över axeln på Ron och gav Harry och Hermione en mörk blick när dem dök upp genom dem gyllene dörrarna och sökte med blicken efter Ron troligen. Ron vände sig om och vinkade åt de så att dem skulle kunna se vart Ron och Tricha satt.
"Hej!" sa Harry glatt åt dem båda två när han och Hermione kom fram och suttit sig ner.
"Hej!" sa Ron glatt tillbaka och sedan började dem två prata och lämnade Tricha och Hermione utanför samtalet. Hermione harklade sig lite och såg på Tricha
."Så... hur är det att vara ihop med Ron?" hon sa detta med motvilja blandat med ilska i rösten.
"Åh, det är underbart. Har nog aldrig mött en roligare och bättre kille!" när hon såg på Hermione blixtrade hennes ögon till.
"Kul..." Hermione tittade upp mot en uggla som kom ner susande emot dem med en tidning i näbben. Hermione betalade den och försvann bakom den första sidan. Tricha såg upp mot Ron och såg att han gav Hermione en intensiv blick. Vad hade han menat med den? Tricha såg mot Hermione och såg att hon gav Ron en liten blick. Hade den betytt något? Men Ron var ihop med henne! Hon var den ända han älskade, det hade han sagt igår. Varför gjorde han så här? Det stack till och hon reste på sig. Granger skulle inte få komma emellan henne och Ron. Det gick bara inte!
"Jag måste gå!" sa hon och kysste Ron en sista gång innan hon gick ut genom dörrarna ut till entréhallen. Tricha rusade upp till biblioteket och satte sig vid ett bord. Ron hade ju nyss blivit hennes. Men hon kanske hade sett fel, hon kunde inte göra något fören hon var verkligen säker på blickarna. Det skulle kanske bara hända en gång? Hon suckade och lutade huvudet mot den nötta bordsskivan. Hon var trött och ville sova, men hon började snart så det skulle hon inte att hinna. Hon reste på sig och tittade på alla dem gamla böckerna. Sedan log hon. Nu visste hon vad hon skulle göra om det visade sig att det var något mellan dem två. Hon visste precis...
Ron:
Ron satt lite drömmande och lyssnade inte ett dugg på vad Binns pratade om. Han undrade varför Tricha hade haft så bråttom med att gå. Gillade hon inte Harry eller Hermione? Det var ju inget fel på dem. Han såg mot Hermione som antecknade som vanligt. Hade hon inte låtit lite sur av sig när hon hade pratat med Tricha under frukosten? Allt snurrade i huvudet på honom. Han vände blicken mot Harry som såg ut att halvsova redan, han låg nämligen med huvudet på bänken och hade ögonen halvöppna. Han flinade åt honom och tittade framåt istället. Ron hatade verkligen det här ämnet eftersom man inte lärde sig något av det. Förutom namn och konstiga tidsåldrar. Han gäspade och kliade sig på huvudet så att hans röda hår hamnade åt alla håll. Han ville att lektionen skulle ta slut så att han kunde leta upp Tricha och fråga henne varför hon var så kylig mot hans kompisar. Hon kände dem inte ens. Han skulle nog sätta sig vid eken sen och presentera dem för varandra sen. Han kände ju inte Tricha så mycket ännu, men om ett tag visste han säkert allt om henne. Han gav klockan en blick och suckade eftersom det var en halvtimma kvar av lektionen fortfarande. Ändå kändes det som om den snart skulle vara slut. Han visste ju inte ens vad Binns pratade om. Harry mumlade något då Hermione petade på honom med fjäderpennan så Ron såg på honom. Hans blick mötte för en stund Hermiones och något inom honom log. Hermione verkade ganska chockad av att Ron inte hade somnat ännu och skrattade lite innan hon återvände till sitt pergament. När tog lektionen slut?
