Kapitel ett

Morgonen efter striden var otroligt kännslosam, de flesta hjälpte till att reparera Hogwarts. Proffesorerna Kontaktade alla dödas familjer och de förberädde gravstenar för begravningarna som skulle äga rum dagen efter. Det var George som kom på Freds

''döds citat'' det löd så här '' Du är inte död, du lever kvar i våra hjärtan föraltid''.Tonks och Remus skulle få samma sten och det citatet kom en gråtfull Teddy på '' Det spelar ingen roll VAD du är, utan VEM du är. Ni är för ni är föraltid älskade''

Harry hade vaknat tidigt och satte sig på en sten vid sön skymd av ett par träd, han hoppades att han fick vara ifred en stund. Han hade sutigt där i en timme och tänkt på alla som hade mist livet i denna strid. I mugglarskolan han hade gått på innan Hogwarts hade historia varit ett av hans favorit ämnen, så han visste hur tusentals männsiskor dött varje dag i mugglarkrig och här dog bara femtio, inte för att han någonsinn skulle berätta detta för en trollkar eller häxa, de skulle bara tro att han var en besservisser(stavning?).

Självklart hittade hans andra hälft, en gråtfylld Ginny honom efter någon timme. Hon kom och satte sig tyst bredvid honom.

- Tror du Fred träffar din mamma och pappa? frågade hon med tjock röst.

- Ja, jag tror det.

- Jag hoppas de har det trevligt.

- Ginny, jag tror att mamma och pappa kommer att ta hand om fred som dina föräldrar tog han om mig.

- Jag önskar det inte hade behövts. Du hittade inte någon familj förnst du var 12 år, JÄVLA Voldy

- Jag älskar din familj Ginny.

- Det känndes som att förlora en bror för dig med när Fred, ja du vet

- Ja, sa han. De satt tysta en stund och sörjde, Fred, Tonks, Remus och Colin

Ginny tryckte ansiktet mot harrys axel och snyftade. Han strök henne över kinden och torkade bort tårarna. Sedan sa han:

- Jag träffade ingen villie.

Ginny lösgorde sig och tittade på honom. Hennes Ögon var röda och en rodnad hade spridit sig i ansiktet.

- Betyder det att...vi... harry hade kyst hennes panna innan hon avslutat meningen.

-Hur lyckades du överleva Voldemort igen. Ginny hade vant sig vid att nämna hans namn när hon blev en Hogwarts rebell.

- Jag ska berätta för dig men jag tror att jag ska berätta för Hermione, Ron, Neville och Luna också.

- Låt oss leta upp dem, sa Ginny och tog upp Harrys osynlighets mantel.

- Hur fick du...?

- Det är inte första gången jag smyger in i Pojkarnas sovsal, påminde hon och hoppade upp på Harrys rygg samtidigt som hon svepte mateln runt dem.