Det här är min första fiction som jag lägger ut!!! Det är fler kapitel på gång men jag lägger bara ut dom om jag får reviews!!!
Ginny slår upp ögonen och vet redan att det kommer att bli en speciel dag. För det är ju faktiskt hennes födelsedag. Hon ligger kvar och drar sig en stund innan hon stiger upp och tar på sig sin finaste tröja. Det är en ljusgrön tröja med volanger som hon fick när hon var 11,fast då var den för liten. Tänk att det har gått 5år sen dess, tänker hon lite förundrat medan hon drar på sig ett par svarta stuprörsjeans och sina nya ballerinaskor. Hon tittar sig kort i spegeln innan hon går ut till uppehållsrummet, och konstaterar att hon fortfarande passar bra i tröjan. Så fort hon öppnar dörren till uppehållsrummet förväntar hon sig att någon ska börja sjunga eller säga grattis eller något sånt. Men ingen tittar ens åt hennes håll, faktum är att det inte är någon där!
Ginny tänker att det ju igentligen inte gör så mycket, men det hade ju varit roligt om någon hade kommit ihåg hennes födelsedag. Hon ska precis gå ner till stora salen när hon hör ett ljud bakom sig:
-Tyst och kom hit, viskar en mansröst från en vrå bakom en bokhylla.
Ginny vänder sig nyfiket om och ser en kille i hennes egen ålder och två tjejer stå och trycka bakom en annan bokhylla. Hon smyger dit men dom visar att hon ska gå mot mansrösten i stället. Hon slinker in bakom bokhyllan och hamnar otäckt nära en sjundeårs elev med asiatiskt påbrå.
-Varför gömmer ni er?, frågar Ginny nyfiket.
Killen tittar lite konstigt på henne innan han svarar:
-Hur djupt sov du egentligen? Har du inte hört alla smällarna?,säger killen med en ovanligt ljus röst.
Nu är det Ginnys tur att se förvånad ut.
-Vad då, vad är det som har hänt?
-Du måste verkligen ha sovigt djupt, säger killen och ler lite ironiskt innan han slutar att le och fortsätter att berätta.
-Alla satt och åt frukost när några dödsätare kom inrusande i salen med en vit flagga och bad om att få prata med Dumbledore. Såklart väcks ju ändå panik och alla började att springa runt, men Dumbledore sa att de är honom de vill prata med, och att vi skulle ta det lugnt och gå upp till våra uppehållsrum. Men när vi suttigt här i en stund började vi att höra smällar och rop från salen, och efter en stund kom McGonagall in och sa att vi så försiktigt vi kunde skulle ta oss till vid-behov-rummet och ta en tunnel till Hogsmead därifrån.
Ginny står bara och tittar på killen och börjar att ta in informationen om att de faktiskt är dödsätare på skolan och att de antagligen är i strid med Dumbledore och de andra lärarna just nu.
-Men då kom din bror på att du och Harry Potter, fortsatte pojken, fortfarande låg och sov, så då sa McGonagall att jag, sa han och rätade stolt på ryggen, och de här tre perfekterna skulle hämta er och ta med er till vid-behov-rummet via en hemlig tunnel vid biblioteket. Och nu ska vi strax gå upp till Harry men det har varit tyst så länge dår nere att vi blev lite oroliga för lärarna. Men nu låter det igen så nu ska vi strax hämta honom.
- Så du menar verkligen att det är dödsätare som strider med Dumbledore just nu. Hinner jag precis säga innan vi hör hur en dörr öppnas…
