Detta är min första fanficton så den är inte alls bra skriven

(Del 1) Jag är inte död!

Jag var inte död, jag kunde inte! Det var bara en lång mardröm. Jag skulle snart vakna upp på Sankt Mungos, för där borde jag ju vara, eller? Jag mindes att Percy hade skämta och sen hade väggen exploderat, sedan hade allt blivit svart och jag hade börjat drömma den här långa mardrömmen. Jag gissar att jag svimmade eller nåt sånt.
-Fred! Ropar någon. Jag känner igen rösten men kan inte komma på vem den tillhör. Jag håller på att vakna, tänker jag. Äntligen!
-Fred, du kan inte ligga där i all evighet, sa Tonks. Nu viste jag vem rösten tillhörde.
-Snälla, du måste förstå att du är död!
-Nej, jag är inte död! nästan skrek jag
-Kan du inte komma ner nu? Det är ju jul idag. sa Sirius. Var han också här? Men han var ju död! undrade jag. Jag öppnar ögonen och ser att jag ligger i samma rum som jag drömde att jag bodde i. Plötsligt började jag undra om det fackiskt inte var någon dröm, trots allt. Om Sirius var där, han var ju död, men Tonks då? När dog hon i så fall?
Tonks och Sirius gick ut ur rummet, men lämnade dörren på glänt. In genom dörren kom en lukt av jul.
Jag bestämde mig för att i alla fall gå ner.

När jag kom ner för trappan, kom jag ut i en liten hall. I hallen fanns det tre dörrar. Dörren mittemot mig gissa jag att den gick ut. Dörren bakom mig stod på glänt och när jag titta in så såg jag att det var en toalett. Den tredje dörren var öppen och ledde in till ett ganska stort kök.
Där inne var det tomt men jag kunde höra röster från ett rum som låg intill köket, jag titta mig omkring och såg en till dörr som ledde ut ur köket och det var därifrån rösterna kom.
Jag gick mot dörren som också stod öppen. Där inne stod det en stor fin julgran i ena hörnet och mot ena väggen stod det en soffa, framför soffan stod det ett litet bord och runt bordet stod det två fåtöljer som båda var vända mot öppna spisen.
I soffan satt Tonks, Sirius satt i en av fåtöljerna och Lupin stod framför brasan. Var Lupin också död?
– Fred, det var på tiden att du kom ner, sa Lupin och vände sig om. Dumbledore vill gärna tala med dig. Han är där inne, lade han till och pekade mot en dörr som jag inte hade lagt märke till förut.
Varför ville Dumbledore tala med mig? Vad gjorde han här föresten?
Jag gick igenom vardagsrummet och öppnade dörren som Lupin hade pekat på.
Rummet var ganska litet och runt väggarna var det en mängd bokhyllor fyllda med gamla böcker. Mittemot dörren stod det ett skrivbord fyllt med saker, såsom böcker, pegamentrullar och fjäderpennor.
Bakom bordet satt Albus Dumbledore.