När jag och Jill blev ensamma i korridoren så började jag titta runt, på golvet var det en vattenpöl, men det mesta av vattnet hade spridits ut. Det som förstenade Mrs. Norris måste alltså ha varit blött. Texten på väggen verkade ha kommit dit på magiskt vis.
Dagarna efteråt pratade ingen om något annat en vad som hänt Mrs. Norris, mina kompisar tyckte mest synd om henne men en gryffindorare i min årskurs såg helt rödgråten ut.
Filch gick fram och tillbaka på gärningsplatsen, rödgråten. Annars gick han runt i korridoren och försökte straffa folk för alla möjliga konstiga saker. Han försökte också få bort texten men utan resultat. Jag märkte att Hermione försökte komma på något,
men den här gången, den här gången var det min tur.
Ryktet gick att det var Harry som hade gjort det, alla pratade om det i sällskapsrummet. Men jag trodde inte på det. Jag visste att något ont höll till på Hogwarts, och jag skulle hitta det.
Och stoppa det!