AN (Translated): Jag kände för att skriva om historien ur Johns synvinkel.. den blev längre än den första.. konstigt o.O :D

Hoppas ni gillar den ^^

TN: Please note that I am NOT the author of this fan fiction, but only the translator (with permission from the author to post this). / Observera att jag INTE är författare till denna fanfiction, utan bara en översättare (med tillstånd från författaren att publicera detta).

o

"Kom nu Sherlock, så går vi". John trampade otåligt bredvid den enda KONSULTERANDE DETEKTIVEN i världen. Hans vän reagerade inte så doktorn stod bara där och betraktade honom en stund.

Ögonen med storm-liknande färger stirrade ut i intet, antagligen djupt försjunken i tankar. John misstänkte att han var irriterad på Lestrade (och polisen i överlag) för att de ringde honom angående något som verkade vara väldigt lätt. John förstod hans situation ändå – till och med han hade klurat ut mer än kriminalinspektorn. Men kanske var det något man lärde sig om man bodde tillsammans den berömde Sherlock Holmes.

Den långa mannens mörka hår var lika lockigt som alltid och den före detta soldaten kom på sig själv med att undra hur det skulle kännas mellan hans fingrar.

Han hade blivit van vid sådana tankar under de senaste månaderna. Även om han – vid frågan – alltid hävdade att han inte tänkte på sin vän på det sättet så hade han slutat ljuga för sig själv. Sen dagen då Sherlock hade tappat sitt lakan i Buckinghampalatset såg han på sin vän ur ett annat perspektiv.

Eller kanske bara från en annan synvinkel..

Han ville verkligen inte tänka på det nu.

"Du, Sherlock, kom så går vi hem", sade han igen och fick äntligen kontakt med den andra mannen. Sherlock nickade frånvarande och de började gå tillbaka mot 221b.

"Har du hört något från Irene Adler på sistone?", frågade John, nyfiken på om hans vän hade några nyheter om henne. Men hans vän svarade inte, vilket var något han hade vant sig vid. Sherlock svarade inte alltid. Han kanske inte ens hörde en.

Doktorn frågade inte igen, det var meningslöst, han kände igen den där drömmande blicken i detektivens ögon. Sherlock var helt ovetande världen runtom honom. John skulle kunna göra vad som helst utan att han märkte det.

Okej, han kanske skulle märka om han kysste honom, men självklart tänkte han inte pröva. Deras vänskap var för värdefull och han skulle hellre dö än att riskera den. Och en kyss skulle definitivt vara en risk, han var ganska säker på att Sherlock inte skulle vara särskilt road av hans tankar just nu.

Han såg på den långa, eleganta figuren bredvid honom, så fokuserad på mannen i rocken att han nästan gick in i en gatulampa. Han log för sig själv och var för en gångs skull glad att Sherlock inte märkte något.

"Förresten, ligger huvudet fortfarande i kylen?". Ännu ett meningslöst försök att prata med sin vän. Det var något mer han blivit ganska van vid, kroppsdelar i kylen. Huvud, fingrar.. detektiven hade en tendens att lägga alla sorters köttstycken därinne för anledningar som John alls inte förstod.

De gick in i lägenheten på 221b och stängde dörren.

Sherlock stod bara där i mitten av vardagsrummet, fortfarande med sina skor och sin rock på, och gjorde ingenting.

Med en suck gick John in till köket och bestämde sig för att göra te. När han var där tog han även en titt i kylen. Ja, det där huvudet låg fortfarande kvar. Han undrade vad Sherlock ville göra med det – säkert något sorts experiment – medan han väntade på att vattnet skulle börja koka.

Plötsligt kom Sherlock in i köket utan att ett ord. Han gick rakt mot John, som förövrigt var nyfiken på vad han ville.

Han kysste honom. Uppenbarligen hade John haft fel i att hans vän skulle döda honom ifall han kysste honom.

Men han skulle inte klaga – självklart inte. Med ett leende slog han armarna om Sherlocks hals och kysste tillbaka.

o

TN: Hejsan, hoppas ni gillar översättningen. Var det något som verkade grammatiskt fel eller såg konstigt ut, så lämna gärna en kommentar så ska jag fixa det! :D

Här är länken till originalet (Av ThyWolfQueen): s/9555659/2/When-things-change

P.S. Tack för reviewsen, kul att ni gillar översättningen! C: