A/N Jag lägger ut ett kapitel till trots att nästan ingen har sett denna fanfiction än. Jag lägger ut detta kapitel nu så att ni ser att jag inte kommer tappa skrivlusten efter första kapitlet. Det här är en fanfiction som ska bli klar. Om ni gillar denna fanfiction så rekommendera den gärna till andra. Om det är många som läser så kanske jag översätter den till engelska också. A/N

Kapitel 2

Jag måste ha somnat om för jag vaknade plötsligt av att mamma ruskade om mig där jag låg på det kalla köksgolvet. Jag såg att hon såg stressad ut.

"Upp med dig, det är morgon, de andra går upp om en timme, du måste hämta matingredienser till kvällens middag, jag måste laga frukost tills de vaknar" sa mamma. Jag förstod vad hon menade. Det tog tid att laga till en frukost, särskilt om man inte har ett bra kök. Det tog också tid att hitta bra ingredienser till mat. Jag reste mig upp och tog upp min filt och tassade in i mammas och mina syskons sovrum och la undan filten i en byrå och tog av mig mitt vita nattlinne och satte på mig ett par gråa lite för stora byxor och en gråaktig långärmad tröja som hade varit vit en gång i tiden. Det var de renaste vanliga kläderna jag hade, bara mina slåtterkläder var renare. Vi kunde inte tvätta kläderna för ofta för vi var tvungna att spara på vattnet och därför badade vi bara en gång i månaden. När vi väl tvättade kläderna så såg man ingen skillnad, koldammet satt fortfarande fastklistrad som lim, det var en av nackdelarna med att leva här i Distrikt 12 enligt de där huvudstadsborna, jag kan tänka mig deras ansiktsuttryck då de pratar med varandra och hur en översminkad kvinna i pastellfärger säger någon som "Koldamm på kläderna, det är oacceptabelt, inte undra på att de alltid ser så dystra ut, det kan inte ha något bra mode". Jag fnös åt den där påhittade kommentaren och hoppa i mina kängor och satte upp mitt mörkbruna hår som räckte ner skulderbladen i en tofs. Jag hatade mitt låga hår. Jag gick igenom huset och ut genom dörren utan att säga hejdå till mamma som redan hade tagit fram hinken för att snart gå ut och mjölka familjens get. Jag tog upp de två korgarna jag hade utanför huset. De hade två koldammiga dukar över sig för att maten inte skulle bli dålig av den kolfyllda luften. Jag tog båda korgarna i en hand och gick mot ängen för att leta blommor, om jag hittade rätt sorter skulle jag kunna byta till mig en slant från Cesar, en av fredsväktarna man faktiskt kunde prata med. Man kunde inte lita helt säkert på honom men man kunde byta saker med honom på Hällen. Efter ett par minuter kom jag fram till ängen och jag såg snart ett par blommor som skulle passa i en bukett, hälften var rosa och andra var gula. Om jag hade tur skulle Cesar ge mig ett eller två mynt för det här och då skulle jag kunna köpa åt mig lite grönsaker av någon från sömmen som säljer det billigare, så skulle jag tvätta dem och behålla hälften och så skulle jag kunna köpa lite bröd av någon och eventuellt kött om jag gjorde någon en tjänst och fick en slant. När jag tyckte att buketten var bra så la jag den under den ena korgen. På väg tillbaka hade jag tur och hittade massor av maskrosor som jag genast började att plocka. Nu visste jag att det inte skulle bli som för fem år sedan då vi inte fick tag på mat och fick dricka en soppa bestående av vatten och gräs, vi skulle i alla fall få maskrossallad på bordet. Det var ganska mycket maskrosor och halva korgen vart fylld av dem, om jag inte fick tag på något annat så skulle vi kunde använda de som smaksättning i soppan mamma ska göra. Jag reste mig upp och såg att de gråa byxorna hade fått ett par gräsfläckar och jag bara suckade och tog upp korgarna och började gå mot Hällen. Jag gillade att vara vid Hällen och höra på allas konversationer, man kunde höra ett skratt här då och då och ett skratt behövdes ibland. Efter ett par minuter av ivrigt sökande så hittade jag Cesar som stod och pratade med en gammal man i femtioårsåldern.

"Hej, Cesar!" ropade jag och höjde min hand för att han skulle se att det var jag. Han höjde handen tillbaka och log lite smått.

"Så Violet, vad har du idag då?" frågade han och jag drog fram blommorna.

"Lite vildblommor, vad tycks? Är de tillräckligt bra eller? Frågade jag med en bestämd ton för om det var något jag visste så var det att man vart mer respekterad på Hällen om man inte var nervös. Han granska blommorna och tog de ur min hand och rotade i sin ficka. Han tog fram inte ett eller två utan fem mynt. Han log

"Glad slåtter, jag tänkte att du kunde få lite mer pengar idag", sa Cesar och jag log tillbaka till honom. När jag gick till en annan bit av Hällen så ropade jag "Ha en bra slåtter du också!". Just nu hade jag verkligen inga problem med Cesar, han gav mig fem mynt och jag tänkte på alla möjligheter jag kunde få för de här mynten. Det första jag gjorde var att gå till grönsaksståndet där 40 år gamla Vic från sömmen sålde morötter och sallad. Tio morötter för ett mynt och fyra salladshuvuden för ett. Jag tog tjugo morötter och ingen sallad, maskrosorna dög. Jag la fram de två mynten till honom och la morötterna i korgen med maskrosorna. Jag gick till vattenpumpen lite utanför Hällen och tvättade noggrant alla morötter innan jag gick iväg till bagaren för att byta morötter mor bröd. Jag kom fram och han hälsade och granskade morötterna noga. Jag fick fyra små bröd som jag la i korgen och i utbyte fick han tio morötter som han och hans familj skulle ha till sitt middagsbord. Efteråt så nästan sprang jag till slaktaren för att fråga vad de sålde för kött. När jag klev in i boden så ville jag hålla för näsan, jag hatade lukten av blod och rått kött.

"Hur mycket ska du ha för en bit fläsk?" frågade jag.

"Fyra mynt." sa han och jag började genast tänka ut ett byte.

"Vad sägs om två mynt, två morötter och lite maskrosor?" frågade jag. Han funderade i ett par sekunder.

"Visst, men då får du mocka hos djuren hela nästa vecka, om du blir dragen i slåttern så får någon av dina systrar göra det", sa han och jag rös då han nämnde mig och dragen till slåttern i samma mening. Jag nickade i alla fall till svar och la köttet i korgen med brödet, köttet var såklart inslaget. Efteråt så gick jag långsamt hem och när jag kom till mitt hus och in i köket så såg jag att mina syskon drack varsitt glas getmjölk och åt varsitt vildäpple. Så fort de och mamma såg mig så kollade de spänt på mig och undrade vad jag hade fått med mig hem. Jag la båda korgarna på bordet och tog av dukarna och visade maskrosorna, morötterna, brödet och köttet. Basil och Willow som var yngst tog varandra i händerna och skrattade.

"Vi ska få kött ikväll!" ropade Basil lyckligt och vi alla skrattade åt honom. Jag tog fram det ensamma myntet som jag hade kvar och gav det till mamma som vart lite förvånad över att jag hade ett mynt kvar på grund av alla varor som jag hade kommit hem med. Hon låg åt mig för en sekund innan hon började prata.

"Violet bra jobbat, nu får du sätta dig och äta med dina syskon, men var snabbt för sen ska ni badas och sätta på er finkläder, slåttern är om bara två timmar", sa hon. Jag suckade då jag satte mig på stolen. Jag kände att jag började svettas för att jag började bli nervös, jag ville verkligen inte till slåttern.

A/N Som förra gången, jag vill veta vad ni tycker om historien och få tips om hur den blir bättre. Jag kommer uppdatera ca 1-2 gånger i veckan. A/N