Sju barn, som var på ett campingläger, förs till File Island på grund av några mystiska prylar, en plats där digitala monster – digimon – lever. Kort efter att ha kommit ditt så attackeras dem av den vildsinta Kuwagamon. Efter att ha tvingats emot en kant så utvecklades de små digimonarna som följt dem. Även om det såg ut som om de hade vunnit så kom Kuwagamon snabbt tillbaka och hade sönder klippan gruppen stod på.

Alla barnen och deras digimon skrek då de föll ner mot ån.

"Sora" skrek Piyomon som försökte få tag i Sora samtidigt som hon flög.

"Koushiro" skrek Tentomon och försökte göra liknande med Koushiro.

"Takeru" skrek även Patamon och även han försökte få tag i sin partner, men ingen av dem tre lyckades flyga med barnen när dem väll fick tag i barnen, och sjönk istället. Palmon tog tag i Mimi o sin ena arm och med sin andra så förlängde hon sina rötters liknande händer för att få tag i klippan, men till ingen nytta då ännu en bit av klippan lossnade. Joe och Gomamon var de första som hamna i ån. När Gomamon sträckte upp huvudet över vattenytan efter fallet så skrek han:

"Fisk Tåg!"

Runt omkring honom kom massa fiskar i alla olika storlekar och färger. Fiskarna tog upp Joe från vattnet, och tog även emot när resten när de kom nära nog.

"Vi är räddade" flåsade Taichi då han såg vad som hade räddat honom.

"Hörni där borta" ropade Yamato och pekade mot där de tidigare hade varit. Kuwagamon stod där uppe och tittade ner på dem. Precis när han gjorde sig redo att börja flyga ner mot gruppen så lossnade ännu en del av klippan, den här gången den bit Kuwagamon stod. Alla skrek till igen.

"Fortare" beordrade Gomamon fiskarna, som nu bildat vad som liknade en flotte som gruppen satt på. De hann iväg precis innan Kuwagamon och klippblocket föll ner i ån, vilket orsakade en stor våg, vilket i sin tur ledde till att gruppen spolades upp på land.

"Nu är vi äntligen utom fara" sa Yamato lugnande till de andra.

"Vad var det med dem där fiskarna" frågade Joe förvirrat, medan han rättade till glasögonen som hade fallit ner.

"Det är mitt Fisk Tåg" svarade Gomamon glatt till en oförstående Joe som förstod ännu mindre nu. "Jag kan kontrollera fiskar om jag vill!"

"Aha, då förstår jag" sa Joe, som nu förstod. "Så det var allt tack vare dig. Tack så mycket Pukamon...jag menar...det var..?"

"Gomamon" avslutade Gomamon åt honom glatt.

"Gomamon" frågade Joe oförstående.

"Vad hände med dig, Tokomon" frågade Takeru Patamon.

"Jag är Patamon nu" svarade han glatt.

"Vi utvecklades" sa Agumon nöjt.

"Utvecklades" frågade Taichi. "Vad innebär det?"

"Normalt sätt så innebär det att organismer i en art ändras för att bättre fungera i en ny miljö" svarade Koushiro kunnigt.

"Det är sant" fortsatte Tentomon. "Från den utvecklingen förändrades jag från Motimon till Tentomon."

"Jag utvecklades från Pyocomon till Piyomon" sa Piyomon till Sora.

"Och jag utvecklas från Tsunomon till Gabumon" sa Gabumon till Yamato.

"Jag utvecklades från Tanemon till Palmon" sa Palmon till Mimi och log.

"Och jag utvecklades från Koromon till Agumon" avslutade Agumon.

"I vilket fall så verkar ni starkare nu" sa Taichi knappt förstod hälften av vad de andra sagt. "Är ni fortfarande digitala monster efter ni utvecklats?"

"Yepp" svarade Agumon. "Jag är så glad att fått träffa dig, Taichi."

"Öh" fick Taichi fram. "Varför?"

"För jag har inte kunnat utvecklas på egen hand förut" svarade Agumon. "Jag är säker att det är på grund av dig att jag kan nu!"

Taichi förstod fortfarande inget.

"Är det detsamma för dig" frågade Sora Piyomon.

"Japp" svarade Piyomon och log.

"Kan det vara detsamma för allihop" frågade Koushiro Tentomon.

"Ja det är det" svarade Tentomon.

"Det är allt tack vare dig" sa Palmon till Mimi och snurrade runt.

"Men jag vet inte ens vad jag gjort.." sa Mimi och suckade.

"Kommer ni kunna återvända till era tidigare former" frågade Takeru medan han studerade Patamon.

"Kanske inte" svarade Patamon.

"Inget av det här går ihop för mig" sa Joe bestämt.

"Det gör det inte för oss heller" sa Gomamon nedslaget. Joe muttrade till.

"Viktigare, vad ska vi göra nu" frågade Yamato fundersamt.

"Vi får gå tillbaka till ditt vi kom från" svarade Joe. Allas blickar riktades mot Joe.

"Vi borde vänta tills de vuxna hittar oss" fortsatte han.

"Det är lättare sagt än gjort" svarade Taichi.

"Vi sveptes en bra bit bort" fortsatte Sora.

"Och det ser inte så enkelt ut att klättra uppför den där klippan" avslutade Yamato.

"Vad ska vi göra då" frågade Joe grubblandes. "Vad sägs om att försöka hitta en väg.."

"Vad vi borde ta reda på är, vart är vi" avbröt Yamato honom. "Den här skogen ser inte alls ut som camping området."

"Han har rätt" konstaterade Koushiro och gick fram till en blombuske. "De här växterna ser ut att komma från syd-tropiska områden."

"Ja det gör det" utbrast Tentomon. Koushiro kollade förvånat på Tentomon.

"Eh.." började han. "Du vet vad jag pratar om?"

"Nej" erkände Tentomon till Koushiro's besvikelse.

"Det måste finnas en väg som leder upp ditt" fortsatte Joe mumla.

"Kanske det" fortsatte Sora. "Vi kanske får tag i ledtrådar om vart vi är om vi går tillbaka ditt upp."

Mimi började se orolig ut.

"Men tänk om det finns fler monster där borta" sa hon förskräckt.

"Ja, det finns det" sa Palmon, inte ett dugg orolig eller rädd.

"Ser du" sa Mimi till Sora nedstämt.

"Jag vill inte att någon ska hamna i fara" mumlade Yamato för sig själv.

"Finns det några andra människor här" frågade Taichi helt plötsligt Agumon.

"Människor" sa Agumon frågandes. "Sådana som ni?"

"Ja" svarade Taichi och nickade.

"Har aldrig sett några tidigare" svarade Agumon. "Det finns inget förutom digimon här."

"Bara digimon" frågade Taichi missnöjt. "Men ni ser ju alla så olika ut?"

"Du sa att det här är File Island, eller hur" frågade Sora Piyomon.

"Är det här verkligen en ö" frågade Yamato.

"Har aldrig hört talats om den" konstaterade Koushiro.

"Det här stället är troligtvis inte ens i Japan" mumlade Joe för sig själv.

"Hur som helst så måste vi röra på oss" sa Taichi oväntat. Alla vände sig om och tittade på honom.

"Det finns ingen poäng att stå kvar här" fortsatte han och började gå.

"Vart tror att du är på väg" frågade Yamato Taichi.

"Jag såg havet förut" berättade Taichi.

"Havet" frågade Yamato missbelåtet.

"Japp" svarade Taichi enkelt. "Vi går och kollar in det!"

Taichi började gå igen. Yamato vände sig om mot Sora och frågade:

"Borde vi gå?"

"Ja" svarade hon.

"I stunder som denna så är det bäst att vänta på att de vuxna ska börja leta efter en" sa Joe, som fortfarande höll fast vid att de skulle vänta. "Det är även anledningen varför vi bör gå tillbaka till..."

"Joe" avbröt Gomamon honom, som liksom de andra redan börjat gå nerför ån. "Skynda dig!"

Gruppen, förutom Gomamon som simmade i ån och Tentomon som flög, gick nerför floden den närmaste halvtimmen.

"Jag har aldrig sett sådana träd förut" konstaterade Sora när hon kollade omkring sig.

"Jag trodde de var syd-tropiska men antar jag hade fel" erkände Koushiro.

"Det här verkar inte vara Japan" mumlade Joe för sig själv där han gick längst bak i ledet. "De ser väldigt underliga ut."

"De här digitala monstren borde vara en förvarning om att det här stället skulle vara skumt" sa Yamato till de övriga. Gabumon tittade upp mot honom och såg undrandes på honom.

"Digitala monster.." mumlade Koushiro för sig själv. "Som elektroniska monster?"

"Du kan referera oss som digimon" sa Tentomon utan att svara på frågan.

"Ni verkar inte så elektroniska som era namn" fortsatte Koushiro.

"Vad, mer exakt, är elektricitet" undrade Tentomon. I och med att ha sagt det så började han ladda vad som såg ut som elektricitet mellan sina vingar vilket ledde till att Koushiro började hålla sina händer framför sitt ansikte som skydd.

"Sluta med det där" utbrast han.

"Du flög förut Patamon, eller hur" frågade Takeru Patamon medan de gick.

"Ja, och det kan jag nu också" svara Patamon och började flyga, men det syntes att Patamon inte skulle orka så länge till.

"Coolt" sa Takeru beundransvärt. Han märkte att Patamon började hamna efter när han försökte flyga.

"Jag tror det skulle gå snabbare om du gick" konstaterade Takeru glatt.

"Jag är mycket snabbare, Sora" sa Piyomon som nu också började flyga, men precis som Patamon så kom hon fram väldigt sakta.

"Det är ingen direkt skillnad" svarade Sora bestämt.

"Palmon du ser något ut som en planta" sa Mimi till sin digimon.

"Jag vet" svarade Palmon glatt. "Jag kan även utöva fotosyntes."

"Vad häftigt" utbrast Mimi och slog ihop sina händer. "Gör det, gör det!"

Palmon började rodna och frågade Mimi:

"Vet du ens vad fotosyntes är?"

"Uhm, inte riktigt" erkände Mimi. "Vad är det?"

"Tja, jag vet knappt själv..." svarade Palmon och rodnade ännu mer.

"Du sa att det inte finns något annat än digimon här" frågade Taichi Agumon, där de gick längst fram i ledet.

"Japp, det är sant" sa Agumon och tittade upp mot Taichi.

"Så det innebär att Kuwagamon också är en digimon" fortsatte Taichi.

"Japp" svarade Agumon.

"Om det finns en till så stor som han, då finns det säkert fler" mumlade Koushiro då han hade lyssnat på Taichi och Agumon's konversation.

"Vi har ju sagt att det bara finns digimon här" konstaterade Tentomon.

Gabumon stannade upp helt plötsligt och började lukta.

"Jag känner havet" utbrast han glatt. Gomamon fortsatte simma i ån och ropade:

"Och jag ser det! Där är havet!"

Gruppen kollade ner mot slutet av ån och såg ett den ledde ut till havet. Alla stod och kollade fascinerat när Taichi hörde en telefons ringsignal i närheten. De andra hörde den också, vilket ledde till att Sora frågade:

"Varför finns det en telefon som ringer i ett ställe som denna?"

Gruppen sprang ut mot den beigea stranden som var nära skogen, och där, väldigt nära havet, så stod det sex telefonkiosker. Gruppen började nu springa emot dem, och Taichi och Agumon gick in i den första. Alla hade glasvägar, och en grön telefon inuti, och det var allt som fanns inuti dem. Taichi vart ståendes i dörröppningen.

"Vad är fel" frågade Agumon Taichi.

"Den slutade" svarade Taichi, och mycket riktigt så hade ringsignalen slutat.

"Jag förstår inte varför det står telefonkiosker här" frågade Sora fundersamt.

"Det är orimligt" fortsatte Koushiro.

"Men de ser ju ut som vanliga telefonkiosker" konstaterade Yamato fundersamt.

"De ser precis likadana ut som de som är utanför min lägenhet" sa Mimi.

"Vilket innebär" började Joe. "Vilket innebär att vi fortfarande är i Japan!"

"Japan" frågade Gomamon långsökt, och liksom de andra digimonarna så såg han frågande på Joe. "Vad är det?"

Joe stirrade på digimonarna en stund och kom fram till:

"Eller kanske inte."

"Koushiro, låna mig 10 cent" sa Taichi, och klev in i den första telefonkiosken.

"Vad ska du göra" frågade Koushiro.

"är det inte uppenbart" sa Taichi irriterat. "Jag ska ringa hem!"

"Aha på så sätt så kan du få använda mitt telefon kort" sa Koushiro lättat och räckte telefon kortet till Taichi.

"Jag ringer mamma" sa Takeru och sprang till en telefonkiosk.

"Jag också" sa Mimi och sprang till en annan.

"Jag med" sa Koushiro och liksom de andra gick även han till en telefonkiosk.

"Takeru" ropade Yamato efter Takeru och började springa efter honom.

"Jag ska också försöka" sa Sora.

Taichi hade redan börjat knappa in numret hem.

"Även Sora ska försöka" sa Joe misstroget och slutligen så gick även han till en telefonkiosk.

Taichi hörde i luren att han kommit fram.

"Hallå?" ropade han i luren. "Det är jag!"

"Klockan är just nu 35:82:90 på förmiddagen" svarade en kvinnlig röst Taichi inte kände igen. "Beep...beep...BEEP!"

"Vad var det där" frågade Taichi förvirrat då den andra lade på.

"I morgon blir det soligt med växlande isglass" sa en annan kvinnlig röst i Mimi's lur.

"Öh.." fick Mimi fram. "Slog jag in fel nummer?"

"Numret ni försöker nå är inte längre i service" sa en argare kvinnoröst i Yamato och Takeru's telefon. "Det är meningsläst att försöka ringa igen!"

"Det där är skumt" sa Takeru som inte hängde med.

"Jag får försöka ringa hem till mig då" mumlade Yamato.

"Vad är det för fel med den här telefonen då" frågade Koushiro sig själv då han inte hade någon signal alls.

"Hur går det hos er" frågade Tentomon Piyomon, som stod vid Sora's telefonkiosk som var näst intill.

"Verkar inte som att det funkar" svarade hon.

"För tillfället så är denna telefon utanför alla tänkbara service områden" sa ännu en annan kvinnlig röst i Sora's telefon. Sora's lade snabbt på luren, och vände sig bort från den surt.

"Nå" frågade Taichi oroligt.

"Inget" svarade Sora kort.

"Trodde väll det" sa Taichi nedstämt. "Vad är det egentligen med dem här telefonerna?"

"Det här numret då" mumlade Joe för sig själv, då han ännu en gång försökte ringa någon i sin familj.

"Klockan är nu 90:99:100 på morgonen" svarade en kvinnlig röst. "Beep...beep...BEEP!"

"Okej, nästa" sa Joe och försökte igen.

Resten av gruppen hade lagt sig en bit ifrån telefonkioskerna för att vila.

"Han är rätt så envis" konstaterade Koushiro, när han liksom de andra studerade Joe då han försökte ringa igen.

"Det är Joe det" sa Taichi.

"Det spelar ingen roll vilket nummer vi försöker ringa, allt vi får är värdelös information" sammanfattade Yamato situationen.

"Vi får väll ge upp och fortsätta" sa Taichi.

"Vänta en sekund" svarade Yamato snabbt då Taichi reste sig. "Även om vi inte kan ringa, så kanske någon annan ringer hit, precis som förut.!

Taichi stod och stirrade misstroget på Yamato.

"Det är bara slöseri med tid" konstaterade han.

"Det skadar inte att ha ett vakande öga här" svarade Yamato. "Förresten så är alla trötta."

Yamato hade rätt - Mimi, Palmon, Takeru och Patamon satt alla ner och vilade.

"Vi är rätt så hungriga dessutom" fortsatte Koushiro.

"Jag antar det" medgav Taichi. "Vi har inte ätit lunch än. Okej, vi tar en paus allihopa!"

Sora andades lätt ut när Taichi sa det.

"Har någon något att äta" frågade hon de andra. "Allt jag har är det här.."

Innan hon hade slutat prata så hade hon tagit sin arm mot sin lilla rosa midjeväska som var vänd mot det motsatta hållet då hon kände saken som de hade plockat upp tidigare.

"Det är den där saken som föll från himlen" sa hon.

"Ah, jag har också en" svarade Taichi och tog fram sin.

"Min är på min väska" sa Mimi och visade att hennes var uppsatt på hennes ljusbruna axelväskas rem.

"Jag har en också" sa Takeru och visade att han också hade sin på sin blåa ryggsäcks ena rem.

"Ser ut som om alla har en" avslutade Yamato.

"Jag undrar vad de är för saker" mumlade Koushiro för sig själv, då hans mage började knorra. "Hursomhelst, vi pratade väll om mat?"

"Allt jag har är ett litet första hjälpen kit" fortsatte Sora på den tråd hon hade innan de började prata om de blå sakerna de alla hade. "Det innehåller plåster, några nålar och trådar."

"Jag har min dator, digital kamera och telefon med mig.." sa Koushiro. "Men sen vi kom hit så har ingen av dem fungerat! Och jag trodde de hade tillräckligt mycket batteri."

"Du tog med dig en hel del skräp till ett sommar läger" sa Taichi misstroget.

"Du då Taichi" frågade Koushiro. "Vad har du med dig?"

"Öh jag" sa Taichi frågandes. "Just det! Min kikare!"

"Jag tog inte med någon mat heller" sa Yamato tyst.

"Jag gjorde det" sa Takeru glatt. Allas blickar riktades mot Takeru's väska som Takeru började öppna. I den låg det massa godis.

"Åh godis" sa Mimi. "Det ser smaskens ut! Men vänta, du går inte på vår skola, eller hur?"

"Nej" svarade Takeru och log. "Eftersom det är sommarlov så åkte jag och besökte min storebror."

"Mimi" utbrast Sora. "Vad tog du med dig? Din väska ser väldigt stor ut!"

"Öh" fick Mimi fram långsökt. "Aha den här. Tja.."

Hon började plocka ur en massa saker ur sin väska.

"En schweizisk armékniv, några konservburkar, bestick, en kompass och en ficklampa" var några av alla de saker hon radade upp.

"Det där var väldigt många prylar" sa Yamato förvånat, liksom de andra gapade även han av häpnad.

"Det var flera år sedan jag campade sist, så jag lånade min pappas prylar" sa Mimi och log. "Utan att fråga!"

"De här sakerna kan bli användbara för oss nu" utbrast Yamato.

"Det är sant" sa Sora. "Vi vet inte vad vi ska förvänta oss längre.

"Ja du har rätt" svarade Taichi och vände blicken mot telefonkioskerna där Joe fortfarande var. "Ser ut som att han fortsätter försöka nå fram, men det finns ingen chans han kan ha tagit med mat...eller va?"

Taichi kollade vad det stod på Joe's väska.

"Han har nödfalls mat förrådet!" skrek Taichi.

Koushiro reste sig upp och kollade efter.

"Det stämmer" sa han.

"Hej, Joe" ropade Taichi. "Du har nödmaten!"

"Varför måste jag bära det" svarade Joe frånvarandes då han ännu en gång försökte nå hem.

"Men väskan" ropade Sora.

"Väskan" frågade Joe oförstående innan han förstod vad de menade. "Åh, just ja. Jag har försökte få Mimi att bära den!"

"Han pratar om det" berättade Palmon för Mimi.

"Jag" sa Mimi oförstående. "Varför skulle jag?"

Joe kom nu gåendes med väskan nu i sina händer.

"Mimi, det är din tur att ta hand om den här" sa han till henne. "Du måste hålla ett bättre öga på den!"

"Men den är så tung" klagade Mimi.

"Var inte självisk nu" sa Joe.

"Så, så" sa Taichi som gick fram till Joe och Mimi. "Det är bra att veta att vi har något att äta, så nu tar vi en lunch!"

"Ja det gör vi" sa Sora och nickade. Gomamon låg ute i vattnet och flöt omkring medan Joe gick igenom hur mycket mat det fanns i väskan.

"Varje grupp fick nödmat som skulle hålla i tre dagar" började Joe. "Eftersom vår grupp är.."

"Femtiofyra mål" avslutade Koushiro uträkningen åt Joe.

"Japp!" fortsatte Joe. "Så vi måste då även dividera det så det blir för sju personer.."

"Två och en halv dagar klarar vi oss då" avbröt Koushiro honom.

"Ja..japp" mumlade Joe.

"Men eftersom vi delar med våra digimons så blir det hälften" sa Sora. "Maten kommer då inte räcka mer än en dag!"

"Det är sant" sa Joe nedstämt.

"Vi klarar oss" sa Gabumon uppmuntrande. "Vi hittar mat själva."

"Ni behöver inte räkna med oss" fortsatte Tentomon, till barnens häpnad.

"Är det okej" frågade Sora Piyomon.

"Ja, det är vad vi alltid har gjort" svarade hon.

"Tack det hjälper oss verkligen!" utbrast Joe glatt. "Okej då blir maten för människorna..."

"Hur smakar det" frågade Taichi Agumon, som han redan hade bjudit på lite av maten.

"Gott" svarade Agumon glupskt.

"Maten är för människorna sa jag" ropade Joe.

"Jösses, du behöver inte vara så snål" mumlade Taichi surt.

Ute i vattnet hörde Gomamon något som röt. Piyomon vände sig om mot havet där hon stod på stranden.

"Vad är problemet, Piyomon" frågade Sora henne förvånat.

"Någonting kommer" svarade Piyomon kort. Mycket riktigt så var det något som kom. Ur sanden vatten som slog undan telefonkioskerna. Gruppen han precis springa iväg innan de vart tagna med in i vattnet.

"Va-vad är det där" frågade Taichi stumt då de hade kommit en bit bort.

Upp ur sanden kom ett stort grått ermitkräft-liknande skal.

"Åh nej" utbrast Tentomon förskräckt. "Det är Shellmon!"

"Shellmon" frågade Koushiro.

"Det här området måste vara hans territorium" fortsatte Tentomon.

Ut ur skallet kom nu vad som liknade en rosa sköldpadda, med armar och stora händer istället för fenor. Den var lika stor som Kuwagamon var, alltså ungefär lika hög som ett träd.

"Shellmon är en aggressiv Digimon" berättade Tentomon oroligt då Shellmon började röra sig mot gruppen.

"Alla den här vägen" skrek Joe och började klättra upp för kullen som var bakom dem. Det tillät inte Shellmon och ur sin min så kom en stark vattenstråle som både träffade Joe där han försökte klättra men även Gomamon då Gomamon försökte ta sig till land för att rädda de andra.

"Kom igen nu allihopa" ropade Agumon till de andra digimonarna. "Nu tar vi han!"

Agumon Gabumon och Piyomon började alla springa emot Shellmon, medan Tentomon flög.

"Jag räknar på dig, Agumon" skrek Taichi efter Agumon.

"Småttings Flamma" ropade Agumon och spottade ut en eld boll ur sin mun, precis som han gjorde mot Kuwagamon, mot Shellmon. Shellmon öppnade bara munnen och svalde attacken. Innan de andra digimonarna han göra någon attack så började Shellmon spruta med sin vattenstråle mot digimonarna, och träffade allihop.

"Tusan" mumlade Agumon och reste sig.

"Luft.." började Patamon men vart lätt bort slagen av Shellmon.

"Gift Ranka" ropade Palmon, men ingenting hände. Shellmon slog då bort henne med sitt huvud.

"Småttings Flamma" ropade Agumon igen och Shellmon, precis som förra gången, slukade attacken.

"Hur kommer det säg att Agumon lyckas attackera men inte ni" frågade Koushiro Tentomon.

"Förlåt" började Tentomon nedstämt. "Men jag är hungrig."

"Jag har ingen ork" fick Gabumon fram.

"Jag förstår" utbrast Sora medan hon plockade upp Piyomon. "Det är för att Agumon åt förut!"

"Så ligger det nog till" instämde Koushiro.

"Så de andra har ingen ork att kämpa" muttrade Yamato.

Taichi som hade lyssnat på de andras konversation vände sig mot Agumon och ropade:

"Agumon, det ser ut som att vi får ta hand om honom själva!"

"Förstått!" ropade Agumon tillbaka.

Taichi sprang till vänstersidan av Shellmon.

"Hey, här borta" ropade han till Shellmon. Medan Shellmon fokuserade på Taichi så kunde Agumon ropa:

"Småttings Flamma!"

Ännu en gång så spottade Agumon ut en eld boll ur munnen, och den träffade nu Shellmon i ansiktet. Medan Shellmon var upptagen med Agumon så plockade Taichi upp ett järnrör som låg bland glassplittren av vad som tidigare varit telefonkiosker. Taichi sprang fram och börja slå på Shellmon's skal med röret.

"Här får du" skrek han. "Och här! Tusan!"

Shellmon tryckte ned Taichi under sin vänster hand, och Agumon under sin högra. Med Taichi och Agumon nere så sprutade Shellmon ännu en gång vatten mot gruppen, vilket ledde till att resten av gruppen inte kunde resa sig.

"Tusan" mumlade Taichi. "I det här läget ser det ut som att alla kommer.. Finns det inget vi kan göra?"

Shellmon lade all sin tyngd på sin vänsterarm för att krossa Taichi.

"Agumon" skrek Taichi. Ordet "utveckling" dök upp på den blå prylen Taichi hade satt vid sina byxors skärm. Därefter så började det lysa under Shellmon's högra hand.

"Vad..vad är det" frågade Taichi tyst, då Shellmon började lätta lite på vänster armen.

"Agumon utvecklas till… Greymon!" skrek Agumon, i nu mycket mörkare röst.

Shellmon lyftes nu upp när en varelse som liknade en orange ceratosaurus reste sig upp. Den var något längre än Shellmon, och den stod upprätt på bakbenen så dess rygg lyfte undan Shellmon. På ryggen, armarna och benen så hade Greymon blåa ränder, medan på huvudet hade han något som liknade ett brunt skelett som huvudbonad, med ett horn ute mot nosen, och två på vardera sida om huvudet.

"Han utvecklades..igen" sa Taichi tyst för sig själv när han tittade beundransvärt på sin nya vän. "Nu till Greymon."

Shellmon reste sig igen, och började krypa fram mot Greymon samtidigt som han röt. Greymon tog lätt tag i Shellmon och höll i honom.

"Kom igen nu Greymon" skrek Taichi en bit bort.

Shellmon fick nog och började spruta vatten igen, men Greymon dukade lätt. Ur sin egen mun så kontra Greymon med att spruta eld. Greymon's eld möte Shellmon's vatten, som till slut blev ånga. Medan Shellmon inte kunde se något på grund av ångan så stack Greymon sitt huvud under Shellmon's kropp och lyfte upp och kastade iväg.

"Mega Flamma" skrek Greymon, då han i princip spottade ut en eld kula som var lika stort som hans huvud mot Shellmon. Det vart en fullträff på Shellmon, som flög iväg ännu längre ut mot havet. Efter det så började Greymon lysa gul, och blev mindre.

"Agumon" skrek Taichi då han sprang mot sin väns form han börjat vänja sig vid. "Du ändrades tillbaka? Är du okej, Agumon?"

"Jag är hungrig" var allt Agumon svarade, men det var allt Taichi behövde höra för att veta att allting var bra.

Efter en stund, då resten av gruppen hade börjat resa sig igen, så sa Taichi:

"Det finns ingen anledning att vara kvar här."

"Det är sant" mumlade Yamato som svar.

Sora hade gjort i ordning mat till digimonarna.

"Ät så mycket ni vill" sa hon glatt till dem.

"Vi har inte riktigt slagit ut Shellmon" konstaterade Koushiro. "Vi borde sticka innan han kommer tillbaka."

"Då borde vi gå tillbaka till skogen" sa Joe, något oroligt. "Skogen där vi hamnade i! Vi får ta och vänta på de vuxna där!"

"Som jag sa förut, så föll vi från en klippa och åkte nerför strömmen" svarade Sora irriterat. "Vi kommer inte kunna ta oss tillbaka så lätt!"

"Inge mer Kuwagamon" tjöt Mimi.

"Eftersom det är telefoner här, så måste det finnas människor häromkring" sa Koushiro fundersamt. "Vi borde leta efter dem!"

"Det är faktiskt en bra idé" erkände Joe tyst.

"Jag tycker vi gör så" sa Sora.

"Okej" klargjorde Taichi. "Då gör vi det!"

"Jag följer dig vart du än går, Taichi" sa Agumon glatt, som precis ätit färdigt.

"Det låter bra" svarade Taichi glatt.

"Kom ihåg att packa ihop alla grejer så vi inte glömmer något" sa Joe uppmanande.

De packade ihop sina saker och gjorde sig redo.

"Då går vi!" ropade Taichi till de andra och började gå. Gruppen följde glatt efter.

"Jag måste skydda min lillebror till vilket pris som helst"! Medan den tanken kretsar i Yamato's huvud så blir gruppen attackerad av en ond sjö digimon! För att rädda Takeru så försöker Yamato offra sig själv, men då kommer en varg omringad av blå eld rusandes för att hjälpa!