Ett nytt kapitel ^^ :) hoppas ni gillar det :)
angelofmorning: tack så mkt :) Och förlåt för det om Snape, men jag kommer aldrig ändra mig hehe jag har aldrg gillat honom och kommer aldrig göra det heller oavsett hur många snälla saker han gjort (vilket inte är många alls och det han gjorde var själviskt) men han kommer vara med senare på ett posetivt sätt tro det elr ej ;) HAHA aa jag fattar xD

Zoe

Jag kan ju inte sitta här på toaletten hela dagen. Någon gång måste jag ju äta plus så kommer väll Bells börja sakna mig snart. Om hon inte är för upptagen med en viss person från Gryffindor.

Steg hördes utanför dörren och jag gled snabbt in i ett bås och satte mig på toalettlocket med uppdragna ben. Dörren öppnades och jag såg ett par fötter som gick förbi och sen öppnades dörren igen och det blev tyst.

Jag andades ut och gick tyst men snabbt ut från båset och stängde försiktigt dörren. Jag vände mig om och höll just på att krocka med en kille med sandfärgat hår som även han vände sig om. Jag hoppade till men hämtade mig snabbt.

"Vad gör du här?"

"Vad gör du här?"

"Det är en tjejtoalett." Jag höjde på ögonbrynen och la armarna i kors. Hur hade han tänkt förklara det här nu då?

"Det brukar inte vara någon som kommer hit."

"Och då är det okej att vara här?"

"Nja, nje... Man kan säga att jag brukar utnyttja den här platsen till brygder." Han pausade och slog sig på huvudet och vände sig om. "Och det berättar jag för en Slytherinelev!"

"Tack för den du!"

Han skulle just till att svara när dörren öppnades på nytt.

"Måntand, jag har med mig den där örten du bad ooo..."

Jag vände mig om och stod öga mot öga med Black.

"Uh oh", sa han bara och tystnade.

Lysande! När jag flyr från problemen så letar dem själva upp mig på ett eller annat sätt.

"Du kan inte låta mig vara i fred, va?"

"Hm. Det var i alla fall inte jag som sprang iväg. Och att du faktiskt är på den toalett som aldrig annars används är inte mitt fel."

"Så det är mitt fel att jag är inne på en tjejtoa och möter två killar där, varav den ena var den sista person jag ville träffa?"

"Vad har jag gjort då? Är det förbjudet att prata med folk och presentera sig? Vad var det med mitt namn som fick dig att sticka fort som kvickt?"

"Åh, jag vet varför jag skulle dra!" svarade killen bakom mig.

"Äh håll käften Måntand!" sa Black och kastade en bok på honom som han smidigt undvek genom att ducka.

Jag gick förbi Black som nu stod några steg in i rummet. Jag stannade i dörröppningen.

"Det kanske inte handlar om just dig. Det kanske är om våra föräldrar och det att du hamnade i Gryffindor men jag måste gå i Slytherin. Fast . . . Jo. Det handlar även om dig." Jag stängde dörren bakom mig.

Det handlar definitivt om dig. Speciellt att du inte är den person jag trott att du skulle vara. Är det tillåtet att lura en person så mycket? Först få henne att gilla dig och sen kasta sanningen rakt i ansiktet på henne.

Vart kan jag gå nu? Jag skulle helst vilja prata med Bells, men jag vet inte vart hon är och inte heller när hon kommer tillbaka.

***

"Tramptass, vad var det med henne?" frågade Remus.

"Ingen aning. Hur kan jag veta det?"

"Du verkade ju känna henne. Och hon såg inte så glad ut när hon gick."

"Jag kanske ska hålla koll på henne då."

"Ja det tycker jag. Jag fixar det här."

"Vad bra."

Remus hällde i lite av örten Sirius för ett tag sedan hämtat och rörde om under Sirius nyfikna blickar. Han tittade snabbt upp.

"Jag menade nu!"

"Jaha okej." Sirius reste sig snabbt upp och borstade av byxorna. "Hm jag gör det. Nu."

Remus skakade på huvudet och flinade när Sirius stängt dörren efter sig.

***

Vid middagen satt jag ensam eftersom Bells fortfarande var borta. Jag såg Malfoy och hans gäng sitta och stirra lömskt på mig. Vad har dem för sig nu då?

Jag struntade i dem och tog lite kycklingsallad istället. Killen som satt bredvid mig spillde salladsdressing på min kjol så när jag ätit klart gick jag för att byta kläder.

Jag tog på mig ett par blekta jeans och jag passade också på att byta tröja. Det blev en vit skjorta med tunna, lodräta svarta ränder. Skjortan var en julklapp från Dylan, den enda normala personen i mitt och Bells liv. Bells har tur att hon har en så bra bror.

Efter ombytet gick jag ut i slottet igen och kollade runt. Durmstrang hade vart fullt med en massa hemliga gångar och rum och jag hade varit ganska bra på att hitta dem flesta. Kanske fanns det sådana här också? Det vore konstigt annars. Tänkt dig ett slott utan hemliga skrymslen och gångar. Jag kan inte tänka mig ett sådant slott, så jag började leta på andra våningen, eftersom första var ganska tråkig, och fängelsehålorna kunde jag leta genom när som helst eftersom jag bor där nere.

Det tog ganska lång tid att söka igenom hela våningen och jag hittade inte särskilt mycket förutom ett rum fullt med en massa oöppnade godispåsar bakom tavla som gick att svänga ut. Och ett annat rum bakom en rustning som gick ner i källaren och vidare ut ur slottet. Den skulle kunna vara bra att komma ihåg.

Jag började leta igenom tredje våningen. Men jag hittade ingenting på den första halvan som jag gått igenom. Jag gick nu i en öde korridor på väg mot en annan öde korridor. Vad som fanns på andra sidan av korridoren visste jag inte, men det skulle jag ta reda på.

Det började bli sent och korridoren låg i dunkel.

Var det där ett ljud bakom mig?

Nej. Jag inbillar mig bara.

Men nu hördes det igen. Och jag är säker på att jag inte inbillade mig det två gånger.

Jag stannade. Det hördes som steg.

"Lumos." Jag vände mig om. "Malfoy? Vad gör du här? Gå och lek med Narcissa, jag är säker på att hon skulle uppskatta din närvaro."

"Väldigt roligt, Aauda. "

"Roligt att du uppskattade det", sa jag och log falskt mot honom. Sen blev jag allvarlig igen. "Vad vill du?"

"Du vet, jag måste få ta ut min hämnd någon gång."

"Vad synd att Bells inte är här då."

"Det är inte henne jag vill åt. " Han lät orden sjunka in för mig och jag spärrade upp ögonen.

"Aeternum vale!"

"Extremum!" Jag hade reagerat instinktivfullt och Malfoys stav gick av på hälften. Han gav till ett vrål av ursinne.

En kille till dök upp och höjde staven mot mig.

"Favete linguis!" ropade jag innan han ens hann börja på en förbannelse. Han tappade trollstaven och tog sig om munnen där hans tunga höll på att knyta en knut om sig själv. Jag reste mig snabbt från den hukande ställning jag satt i och kollade mig snabbt runt om. Det var redan på väg tre nya gestalter med höjda stavar. Jag tänkte snabbt för att försöka komma på en förbannelse som skulle kunna slå ut i alla fall två av dem. Men det stod helt still.

"Gör något!" röt Malfoy. "NU!"

"Dolorosa!" skrek en gestalterna.

"Noli me tangere!" ropade jag och förbannelsen flög bara förbi utan att träffa mig. "Itenunc!" Alla tre vände sig om och började sakta och motvilligt gå åt det andra hållet. Jag andades lättat ut.

"Vale dolorosa!" Malfoy hade fått tag på en trollstav av han vars tunga nu har en knut.

Och jag var inte beredd på det.

Smärtan spreds i kroppen och jag tog stöd mot väggen. Mellan dimman från smärtan såg jag att Malfoy och hans kompani gick iväg och lämnade mig där jag var.

Jag försökte gå några steg framåt. Smärtan var outhärdlig men jag måste fortsätta. Stannar jag nu kommer jag få ligga kvar där väldigt länge.

"Zoe?" Hör jag bakom mig. "Zoe!" Jag tar ett stapplande steg till men smärtan övermannar mig och jag faller bakåt. En trygg famn tar emot mig och när armarna faller ur mitt tidigare fasta grepp om magen ser jag blodet på mina händer. "Zoe, vad har hänt?"

"Sirius ..?" Jag stönade till av smärta av att bara prata. "Bättre sent än aldrig antar jag..."

"Zoe? Nej Zoe! Kom igen Zoe. Du ska få hjälp, håll ut. Snälla säg inte att jag kom försent ..."

Han bar upp den livlösa kroppen och sprang iväg.

Annabell

Att gå omkring med James var roligare än jag trodde att det skulle vara, han var inte som dem andra ifrån Gryffindor. Okej det var en lögn, han var en äkta gryffindorare, han hade fördomar emot alla ifrån Slytherin men inte längre mig eller Zoe och inte heller emot Sirius, han var inte i Slytherin men det var nära att han hamnade där. Jag blev lite avundsjuk när jag tänkte på hur lätt han slapp, om hur han bara behövde fråga och så hamnade han istället i Gryffindor.

"Så James nu ska vi se om jag förstått allting", jag log emot honom, vi var påväg tillbaka till slottet, efter mycket om och men hade han fått upp mig på en kvast och vi hade flugit och pratat i flera timmar, om det inte var för det faktum att jag just träffat honom skulle jag trott att det här var en dejt. "Dina föräldrar heter Dorea och Charlus, du är enda barnet och hela din familj har varit Gryffindorare, du älskar quiditch och är smått förälskad i Lily Evans, men hon verkar inte bry sig om dig pågrund av att du beter dig som en idiot emot Snape och det är hennes kompis, även om jag inte förstår varför någon skulle vara kompis med honom"

James nickade bekräftande och drog sedan handen genom håret, varje gång han gjorde det började jag skratta. Det var inget jag tänkte på, det bara blev så vilket egentligen inte var så kontigt för varje gång han gör det så ser han jätterolig ut. Jag hade märkt att James hade väldigt lätt för att berätta för folk vad han tyckte och tänkte, han var liksom inte rädd att dela med sig av sina tankar och han var inte heller rädd för att lyssna på andra och ge dem råd. Det var inte det enda jag märkt med honom, jag hade också märkt att han var otroligt snygg. Och hade det inte varit för det faktum att mina föräldrar skulle döda mig och att han var förälskad i Lily Evans, som inte förtjänade honom så hade jag defenitivt gjort något för att få honom intresserad av mig.

"Berätta lite om dig själv Bells", det hade varit ovanligt enkelt för honom att använda mitt smeknamn, inte som Serverus som fortfarande använde mitt hela namn och som förmodligen var lite förälskad i Zoe, vilket var rätt läskigt för jag var rätt säker på att hon inte kände samma sak, och om hon gjorde det så bevisade det att jag inte kände henne så bra som jag trodde .

"Som vaddå, det finns verkligen inget intressant i mitt liv", James grinade brett och såg på mig med en min som tydligt visade att han inte trodde på det. "Okej, jag heter Annabell Wilma Abbott, mina föräldrar är helt dumma i huvudet, dem är ärligt talat knäppa. Jag har en normal bror som heter Dylan, och han är nog den enda familj jag har. Mitt favoritdjur är hund, fast jag kommer aldrig få en för mina föräldrar. Jag har aldrig haft någon pojkvän och killarna på Durmstrang är dumma i huvudet, och jag hatar Svartkonster"

Vi fortsatte gå och jag gjorde mitt bästa för att inte se James i ögonen, jag visste inte hur han reagerade på dem här sakerna. Tyckte han att jag var konstig? Att det var bra att jag inte gillade svartkonster eller skulle han inte reagera på något sätt alls och bara fortsätta prata som om inget hänt. Vi stod nu framför ingången, lång borta hördes skrik och någon som sprang uppför trapporna påväg någonstans. Jag skulle precis gå och se efter vad det var som hänt när James tog tag i min arm och nästan tvingade mig att stanna. Vi stod nu mitt emot varandra och tittade in i varandras ögon.

"Du är inte som andra tjejer ifrån Slytherin" sa han enkelt, jag visste inte om detta var en komplimang eller om det var elakt sagt, därför lade jag armarna i kors över bröstet och grinade brett emot honom. "Jag menar allstå du är inte som alla andra, på ett bra sätt du är liksom inte en dödsätare. Inte för att jag trodde att du var en dödsätare men allstå du är inte som dina föräldrar, inte för att jag inte gillar dina föräldrar men jag gillar inte det dem står för, men bara för att dem står för det betyder inte det att du håller med dem, jag ska nog bara hålla käft nu"

Jag rodnade svagt och skrattade sedan och lade en arm på James axel.

"Jag förstår exakt vad du menar Jamie" vi fortsatte prata om normala saker och försökte verkligen göra vårt bästa för att glömma bort det som hänt tidigare, även om inget riktigt hänt så önskar jag att det hade gjort det.

Precis när vi skulle skiljas så kom Professor McGonnagall springandes, hon var en av mina favoritlärare. En sån som aldrig blev förvånad, eller rädd därför blev jag väldigt nervös när hon kom springandes som om hon hade självaste Voldemort i hälarna. När hon sedan stannade jämte mig och James tog det flera sekunder för henne att hämta andan, jag var vagt medveten om att han började skämta och säga en massa saker, och om saker varit normala hade jag börjat skratta men något var fel. Och eftersom att Minerva tittade direkt på mig så var jag rätt säker på att det var Zoe som var skadad.

"Madame Pomfrey" hostade Minerva fram, jag började genast springa uppför alla trappor och ignorerade att James skrek efter mig, inte heller brydde jag mig om att Minerva sprang efter oss igen som om hon ville stoppa mig.

Så när vi kom fram slängde jag genast upp dörren och fann Zoe liggandes i en av sängarna, hennes ansikte var blekt och hon såg inte ut som sig själv, hade jag inte vetat bättre så hade jag nästan trott att hon var död. Jämte henne satt en annan kille, en riktigt sexig kunde kanske tilläggas.

"Vem gjorde det här Tramptass?" frågade James, och ställde sig bakom honom.

Jag hörde namnet, och vände mig enkelt om. Detta skulle han få ångra, Malfoy skulle få ångra det han gjort emot Zoe.

Japp, som vanligt är Zoe skrivet av mizzy och Bells av mig :) Review?