Kate var på väg ner till stora salen. Ensam. Det var bara tre dagar kvar till jullovet och hon fullkomligt strålade av glädje. Slottet var kallt men ytterklädnaden värmde henne utifrån och glädjen inifrån. Vid bröstet höll hon brevet, hårt nära hjärtat medans hon strålande gick genom entréhallen.

Elaine, Mira och Olive visste svaret innan hon satt sig. Ingen kunde missuppfatta leendet som fanns på Katies läppar.

"Dom sa ja!" utbrast hon och öppnade brevet. "Kära Katie, jag och mamma tycker att det är tråkigt att du inte vill komma hem över jul. Men om att stanna på Hogwarts är det du vill så tänker vi inte försöka hindra dig. Hoppas du får en bra jul så ses vi till sommaren. /Pappa"

Elaine tindrade åt sin väns glädje och så gjorde Olive och Mira med. De båda skulle åka hem under lovet men hon och Katie skulle stanna.

Tom stod redan uppskriven på listan och som vanligt hade Anthony erbjudit sig att stanna som sällskap. Han hade avfärdat det även detta året. Michael, Jerry, Anthony Buzz och även några av de yngre och äldre killarna hade alltid hållit ihop men på loven hade han alltid varit ensam. Han brukade inte ha något emot det, det brukade vara långtråkigt och han brukade sitta i biblioteket. Han visste att det lät långtråkigt när han väl tänkte på det men det brukade vara väldigt intressant. Förra året hade han fått tillgång till den avskilda avdelningen och genast hade saker blivit mycket mer intressanta. Men nu längtade han nästan efter att Anthony skulle lämna honom ifred. Han skulle inte misslyckas, och jullovet var en perfekt chans att hitta vad han sökte efter.

"Är det säkert att jag inte ska skriva upp mig då?" tjatade Anthony

"Ja" svarade Tom trött. Han började bli less på Anthonys tjatande samtidigt som att han tyckte det var skönt att Anthony brydde sig.

"Du är tjurskallig du…" mumlade Anthony borta från sin säng.

"Det var du som började tjata om det." De skiljdes åt för att gå till olika lektioner. Anthony till spådomskonst, som han inte hoppat av fastän han tjatat minst tusen gånger om hur luddigt ämnet var, och Tom till Forntida Runskrift.

Han gick genom den ödsliga korridoren, sista skoldagen på fyra veckor. Det kändes bra. Han märkte henne inte förens det var försent och en brännande smärta dök upp i näsbenet.

Han förde automatiskt upp handen till näsan och var taktsam över att det inte började blöda. Katie satt framför honom på golvet. Hon verkade också osäker på vad som hänt och gned handen mot sin panna. Hon rodnade när hon fick se honom men ett litet blygt leende smög sig fram på hennes läppar.

"Förlåt, gick det bra?"

Hon nickade och började plocka upp sina saker som låg utspridda över golvet. Han böjde sig ner för att hjälpa henne. En bok om handledning i förvandlingskonst, en fjäderpenna, ett par tomma pergament, men bok utan titel, ett pergament med rubriken "31 skydds-elixir och deras verkan".

"Du kanske skulle byta titeln" påpekade han och gav henne pergamentet.

Hon rodnade igen men kände hur lyckan strömmade upp inom henne. Han pratade med henne! Han pratade med henne! "Har du något förslag?"

"läke-elixir, botemedel inom trolldrycksvärlden, 31 motgifter. Det blir fel betydelse annars." svaren rann ur honom och hon kände sig lätt besvärad.

"okej, tack…" sa hon och reste sig upp.

Han gjorde lika dant och hon tog böckerna i famnen. "Är du på väg någonstans?"

"Öh… jag har lektion nu" han pekade bort mot nästa korridor och kände sig dålig till mods.

"Jaha, okej." Han kunde se besvikelsen och drog på munnen. "Jag ska ner till sovsalen och lämna mina grejer." Förklarade hon och backade ett par steg. "Vi ses."

Han nickade och skyndade bort mot lektionssalen, han kunde inte bli klok på någonting längre.

"Gissa vem jag mötte!" Hon slängde sakerna i soffan och ställde sig framför sina väninnor som nyfiket betraktade minsta rörelse.

"Nej?! Du skojar?" Elaines ögon blev stora och munnen gapade av förvåning.

"Jo!" glädjen bubblade upp i magen igen och hon började rabbla vad som hänt. "Och sen frågade han mig om jag inte borde ändra rubriken"

Mira och Olive flinade och himlade med ögonen. Elaine visste inte vad hon skulle säga. Hon ville glädjas med sin bästa vän samtidigt som hon inte ville bygga upp hennes förhoppningar. Egentligen ville hon bara ruska om Katie och pränta in i pannan på henne att Tom inte var intresserad av henne. Inte som det verkade nu i alla fall. Ändå kunde hon inte förstöra Katies lycka.

Fyra muntra Slytherin flickor stod på perrongen, två av dem skulle med tåget till London och två skulle för första gången stanna kvar på Hogwarts. "Ha ett bra lov" de kramade om varandra. Kände värmen och sedan kylan över magen när någon släppte.

Mira och Olive vinkade länge och Katie och Elaine gick inte förens tåget var utom synhåll.

"Jaha, då var det försent", suckade Elaine.

Katie log. "Det kommer bli en bra jul ändå."