Ja, jag vet, kort kapitel, men skit samma, jag lägger ju ut nästa imorgon anyway!

Åh, visst ja, om det framgår lite otydligt (vilket det mycket väl kan göra, det är ju jag som har skrivit det :P) så är James tankar skrivna i kursiv stil, eller, faktikst är allas tankar i kursivt, men det är bara i James huvud vi rotar lite i det här kapitlet...

4. Den ofrivilliga tidsresenären

"James, vakna!"

James sinnen gick fortare när han återvände från drömmarna.

"James!"

Vem fan...? Åh, det är Tramptass... Men vad fan vill han?

Utan att öppna ögonen trevade James händer efter något som hängde runt hans hals, och kittlades lätt. Sirius tycktes veta exakt vad som höll på att hända.

"Nej Tagghorn, rör den inte! Den är sönder, och har antagligen snurrat varv av sig själv hela natten!"

Den?

Försiktigt öppnade han ögonen, och sneglade ner på sin bröstkorg. Där hängde en tidvändare. Åh, just det! Sabla Snape hade gett honom dåligt samvete, så han hade snott den där från Filch gamla lager, och han hade tänkt åka tillbaks i tiden för att hindra sig själv från att Levicorpus-förhäxa honom, och håna honom, hindra Snape från att skrika det oförlåtliga ordet – som James visste att han inte menat att göra från början. Men efter alldeles för mycket tvekan, hade han ofrivilligt fallit till sömns.

"Men... hur kan den snurra åt fel håll...?" undrade han yrvaket.

"Jag sa ju det Tramptass, den är sönder! Ta bara av dig den innan något händer!"

Knappt hade han sagt sista ordet förrän James råkat trycka in den lilla mekanismen som satte igång tidsresan, och han hann precis se Sirius förskräckta ansiktsuttryck innan allting började röra sig väldigt fort. Men något var konstigt, för istället för att se Sirius backa ut ur rummet, som han borde när tiden spolades tillbaka, såg han honom försvinna på mindre än en sekund.

Sabla Filch, han borde inte ha trasiga tidvändare liggandes på kontoret, om någon skulle få för sig att stjäla dem!

Efter vad Tagghorn uppfattade som cirka tre minuter saktade allt in, för att sedan stanna helt. Han såg sig om, och upptäckte till sin förfäran att han inte ens var på Hogwarts längre, det här såg snarare ut att vara en form av trångt litet boende!

Typiskt, var var han nu? Tidvändare brukade inte kunna transferera folk, men trasiga sådana kunde tydligen det. Skit också!

Plötsligt kom en pojke nerför en trappa, i kläder han aldrig sett förr. Pojken stelnade till när han fick syn på James, som stod i vad som verkade vara köket.

"Vem är du?!" utbrast han skrämt.

"Jag är James, men det spelar ingen roll", blev svaret.

"Inbrottstjuv! Hjälp!"

"Nej, nej, nej! Shh, tyst med dig!" James viftade tystande med armarna. "Jag är ingen tjuv, jag råkade bara hamna här... Jag kom över en trasig t-" James avbröt sig själv. "Vänta här nu... är du en...?" Nu förstod James att det antagligen var mugglar-kläder pojken hade på sig.

"En vad?"

"Nej, inget." James skakade avfärdande på huvudet. "Det var inget, grabben. Kan du bara säga mig vilket datum det är idag?"

"Vaddå, har du gått under jorden ett tag, eller? Det syns nästan på dig, jag menar... Vad katten har du på dig?" Pojken, som såg ut att vara i tolvårsåldern, verkade ha svårt att hålla sig för skratt. "Det är den 30 maj", tillade han. James pustade ut; då hade han åtminstone inte flyttats i tiden. "...2008."

Tadam! Och så lyder det fantastiska slutet på storyn! Eller ja, på detta kapitlet, men ändå... I'm such a drama queen! :P

Nej men, som alltid, reviews är väldigt uppskattade, säg vad ni vill säga, så kanske era idéer kommer in i berättelsen, för även om jag typ skrivit klart ficen redan, så kan jag alltid trixa ihop lite smått och gott på min älskade laptop...