Drygt två timmar senare var vattenkriget över. Vi satt i vardagsrummet och hade precis bytt om till torra kläder.
"Det finns nog en liten farbror Emmett i dig trots allt, Nessie"
Emmett klappade mig uppskattande på axeln.
"Jag menar, du kan ju ha kul. Det kan inte din pappa"
Jag suckade.
"Vad ska vi hitta på nu då?"
Jag reste mig upp och började gå mot trappan. Jag var trött på Emmett. Visst, vi hade haft kul. Men nu tycker jag att mamma och pappa kan komma hem och rädda mig.
"Vart ska du?"
Emmett stod framför mig.
"Jag ska till mitt rum och vara där tills mamma och pappa kommer hem"
"Va inte en sån mes Ness. Kom igen, ha kul"
Han försökte se ledsen ut medan han tittade på mig.
"Du gör mig ledsen Nessie när du inte vill ha kul med mig. Jag får nästan lust att gråta"
"Du kan inte gråta, knäppskalle"
"Joho du, det kan jag visst!"
Han försvann i några sekunder och kom sedan tillbaka med ett glas vatten i ena handen.
"Snälla Ness, ha kul med mig. Annars gråter jag"
"Nej"
Då gjorde han något jag inte borde bli så förvånad över. Han tog glaset och hällde ut vattnet i sitt ansikte.
"BUUUHUUUU"
Han vek sig medan han höll händerna för ansiktet.
"Okej då"
Han tittade upp och log.
"JIPPI!!"
