Kapitel 4
Azrael och Rozanne hade hört talas om den där Remus Lupin, bland annat hade de hört att han var en riktig toffel. Och efter hans lektion kunde de bara konstatera att han tog dem för idioter, precis som alla andra lärare. Det som de andra eleverna lärde sig nu kunde de redan när de var två år gamla. De kunde förmodligen mer än sjunde klassarna på Hogwarts.
Nästa
dag hade de återigen försvar mot svartkonster med
professor Finley.
- Jag vet att det bara är er andra dag på
Hogwarts men jag vill se hur mycket ni kan. Därför har jag
beslutat mig för att vi ska ha en duell tävling där
man tävlar två och två. Efter de frågorna ni
fick besvara igår har jag parat ihop er två och två
så att ni ska matcha varandra så bra som möjligt så
lyssna noga nu så ska ni få höra vilka som ska vara
tillsammans. Cabbott och Anderson, McDillan och Avery, Kinley och
Kinley, Jerkin och Williams, Duggar och Simmons samt Robertson och
Parker.
- Men professorn, vi kan ju inga formler än. Hur ska
vi då kunna duellera? frågade en flicka, som hette Jessa
Avery.
- Har jag sagt att ni måste använda
trollstaven? Slå varandra med knytnävarna om det är
det som behövs, men en av er ska segra.
Duelleringarna
gick väldigt fort då det var väldigt få som
kunde några formler och därför blev det också
Azrael och Roxannes tur snabbt.
- Kinley och Kinley, nu är
det eran tur sa plötsligt professor Finley.
-Expelliramus!
Skrek de båda samtidigt men undvek varandras attacker.
-
Densaugeo! skrek Azrael och med nöd och näppe klarade sig
Roxanne undan
- Ska du ge mig kanin tänder va! Nä nu!
Engorgio! ropade Roxanne och även Azrael klarade sig undan
-
Furnunculus ! Flamora! Incarcerous! skrek Azrael och det började
brinna i Roxannes klädnad och rep som band fast henne.
-
Finite Incantateum! Repen försvann och elden slocknade. Crucio!
skrek hon argt och pekade med trollstaven på sin tvillingbror
som vred sig i smärtor på golvet men utan att skrika. När
han låg där på golvet pekade hon även
trollstaven mot Azrael och sa "Inpedimenta" och "Locomortor
Mortus". Azraels ben flög ihop och han kunde inte göra
någonting åt den förens han ahde slutat vrida sig i
crucio smärtorna.
När Azrael slutat vrida sig i smärtor
skrek han ut nästa trollformel, Serpensortia,
och en giftig orm ålade sig snabbt mot Roxanne och bet henne i
foten.
-Aj! Vad gör du?! Stupefy! Silencio! Crucio! Vrålade
Roxanne galet ut och alla tre träffade Azrael som blev stum och
förlamad och även ryckningar i kroppen av crucion.
-
Okej okej. Där räcker det! Nu slutar vi! Sa professor
Finley och han ansåg Azrael besegrad.
- Wow, Roxie, det där var otroligt! Sa henens klasskompisar och såg både skrämda, fascinerade och avundsjuka ut.
När Finley tog bort trollformlerna på Azrael så var han riktigt förbannad på sin syster. Hon hade varit feg nog att förlama honom och göra honom stum, och skickat förtrollningar på honom när han låg och vred sig i crucio smärtor. Roxanne var också förbannad. Ormen hade bitit henne och hon fick inte prata parsel enligt henens fars order och därför kunde hon inte heller säga åt ormen att sluta. Hon orkade inte gå upp till sjukhusflygeln för att få motgiftet utan tog hand om det själv. Samtidigt tänkte hon på sin far och undrade vilka trollformler han skulle ha användt. Plötsligt hörde hon en röst i sitt huvud som sa "Jag hade användt Avada Kedavra om det inte hade varit Azrael. Du borde ha användt Levicorpus. Du gjorde bra ifrån dig". Hon kände sig nöjd med detta men lovade sig själv att hon nästa gång skulle använda levicorpus.