Hemskt ledsen att jag inte skrivit på länge. Men här kommer äntligen kap.6

Donatellos idé kap 6

Den 13 december

"Jag undrar verkligen varför de gör det här!"

Donnie var frustrerad. Han höll på att kränga på sig ett vitt nattlinne. (Egentligen ett vanligt lakan med hål i.) Han hade bakat speciella gula bullar med russin i, och han hade till och med lånat ljusen från granen och gjort en krona av dem.

Ni som är svenskar eller som kan svenska traditioner har nog listat ut vad han tänkte på just nu. Just det, Lucia.

Donatello hade gått upp extra tidigt för att fixa allt i ordning innan någon vaknade. Nu var det bara en sak som fattades. Sången. Det står på alla hemsidor (som Don läst i alla fall) att Lucia ska komma insjungande i rummet. Men Don med sin tonårsröst var inte så sugen på att sjunga. Han hade spelat in lite låtar på en bandspelare. Men han hade inte hittat den "rätta låten". Men han tänkte att ett svenskt potpurri skulle göra susen. Så han hade blandat ABBA låtar med den svenska nationalsången, Carola och den norska nationalsången. Nog visste Donatello mycket om Sverige, men inte så mycket att han kunde skilja det från dess grannländer.

Med modiga steg gick Donnie med blixtrande, sprakande och halvt lysande elljus på huvudet. I spökdräkten som han själv gjort, med bullar på ett fat i ena handen och bandspelarn i den andra. Han vred upp volymen och gick runt, runt i vardagsrummet i takt till "Fångad av en stormvind".

"Don! Vad i –"

Raph som vaknat av Carolas skränande, som förövrigt byttes ut mot "Ja, jag vill leva jag vill dö i NOOOOOOOORRDDDEENNN!!!", skulle precis uttrycka sitt ogillande i att Don väckte honom SKITTIDIGT på morgonen då han fick en lussebulle inkörd i truten. Vilket fick hans ordflöde att tvärt avslutas.

"Jag vill också ha en!" sa Mikey som också vaknat av oväsendet.

Don gick fram och tryckte en bulle i Mickes gapande mun. Mikey svalde bullen nästan hel.

"Wow va goda de här var! Jag vill ha en till."

Don skred vackert fram till Micke och tryckte en ny bulle i hans mun. Han började få kläm på det här luciandet (enligt honom själv i alla fall).

Efter att alla hade vaknat och ätit minst en bulle var, var det träningsdags. Turtlarna tränade styrka och volter medan Splinter gick ut och in genom dörren och sa "Ho ho ho!"

Micke hade några dagar tidigare gått ut i skogen och hittat en lämplig gren att tälja på. Han skulle göra en stav till mäster Splinter. Här var hans funderingar runt rimmet:

Hmmm… nåt åt det här hållet kanske:

"Att slå och gå med,

bra den är,

att sitta och stå med

här och där.

Men om du någon gång ska falla,

(fast det nog är ganska kul)

får du nog en fallskärm från oss alla,

men det får du först till nästa hjul."

Michelangelo var en duktig diktare, men inte en så duktig stavare…

Raphael hade gått runt på skroten och samlat ihop alla möjliga olika tekniska delar. Allt som han trodde att Don kunde använda eller bli glad för. Han la allting i en fin presentkartong och använde ett skärp som presentsnöre. Han hade till och med kommit på ett rim (fast jag är inte riktigt säker att det rimmar…):

God jul Don önskar Raphael

"Här har du en massa skrot,

som säkert ej är bra,

men det är ju i alla fall,

tanken som räknas!"

Och där lämnar vi våra vänner för denna gång. Läs gärna vidare för det börjar nalkas jul. Och snälla lämna en lite liten kommentar. 