Draco vaknade. Han hade drömt en mardröm, en dröm med tavlor. De talade inte, de rörde sig inte, de bara satt där tysta och stirrade på honom. Han ryste. Oavsett hur trött man kunde bli på porträttens eviga pratande så föredrog han det framför de tysta stillasittande porträtten mugglarna hade. Inte konstigt att mugglare var så underliga när de hade stumma porträtt som stirrade på dem hela tiden.

Han reste sig upp och gick fram till garderoben. Han drog fram ett par svarta skräddarsydda byxor med pressveck och en grå polotröja. Även om han skulle leva som en mugglare så tänkte han se proper ut. Lite stolthet hade han kvar.
Han gick fram till spegeln och tog upp kammen. Han var tacksam att han hade lärt sig att fixa till håret utan magi nu när han hamnat i den här belägenheten.

När han såg oklanderlig ut gick han ut ur rummet och nedför trappan. Han möttes av doften av rostat bröd från köket och gick dit.

Potters hår stod på ända och han visslade på en melodi medan han rostade bröd och kokade ägg.

"God morgon" sade han glatt.

Draco hade inte vant sig vid att Potter numera var trevlig mot honom till och från och visste inte riktigt vad han skulle säga.

"Ehm… God morgon" sade han dumt.

"Frukosten är klar så det är bara att sätta sig" sade Harry samtidigt som han ställde fram allt på bordet.

Draco satte sig ned och Harry satte sig mitt emot honom efter att först ha tagit av sig förklädet han haft på sig medan han fixade frukosten. Harry tog ett rostat bröd och bredde på marmelad. Draco gjorde detsamma.
Harry tog upp en tidning och vecklade upp den. Draco gillade inte tidningar och tittade ogillande åt ett annat håll. Harry såg hans reaktion och sa:

"Det är bara en mugglartidning, jag lovar att det inte står något om dig i den. Så känd är du inte"

Draco tvekade lite, men bestämde sig för att det nog var harmlöst. Han tittade på tidningen. De här bilderna rörde inte heller på sig. Tydligen gjorde inga mugglarbilder det.

Nyheterna var rätt tråkiga så Draco tappade snart intresset. Tydligen hade mugglarna en massa olika namn på pengarna och dom var värda olika mycket i förhållande till varandra. Harry hade försökt förklara, men Draco förstod det inte, och brydde sig inte heller. Det var först när Harry hade läst fram till sporten som tidningen fångade Dracos intresse igen. Han hade kommit till en insikt.

"Mugglare spelar inte Quidditch!" utbrast han häpet. Han hade inte insett det förrän nu. Det betydde att han inte skulle få spela Quidditch på ett helt år! Det var ofattbart, och omöjligt.

"Nej, det gör dom inte" svarade Harry "Det är en av de saker jag saknar mest med trollkarlsvärlden. Men de har andra sporter. Den största kallas för fotboll". Draco tittade misstänksamt på Harry som gav sig in på projektet att förklara reglerna i fotboll för Malfoy. Draco sa att han tyckte det lät tråkigt när man inte ens fick sikta på sina motspelare. Hade dom haft dunkare hade det i alla fall kunnat vara lite spännande tänkte han.

"Vi borde gå och kolla på en fotbollsmatch, vem vet, du kanske ändrar dig och tycker det är kul" sade Harry.

Draco bara fnös till svar. Han tvivlade på att han någonsin skulle se något nöje i att titta på ett tjugotal mugglare som jagade en svart-vit boll.

"vet du vad" sade Harry "Jag tycker att vi gör det så fort vi ätit frukost. Det är tradition att folk i byn spelar på söndagar, och vi kan ju inte sitta inne i huset hela tiden. Ska du bor här ett år så måste du se hur byn ser ut och det är lika bra att du kollar in den på en gång."

_

De stod bredvin en plan gräsyta. Draco hade precis fått lära sig att den kallades för fotbollsplan. Folk hade börjat samlas kring den. Det Draco hade sett av byn tydde på att i stort sett hela dess invånareantal befann sig vid fotbollsplanen just nu, byn var verkligen inte stor. Harrys hus låg utanför byn. Han brukade inte gå in dit så ofta, men folk kände igen honom och hälsade artigt medan de kastade nyfikna blickar på Draco.

"Vem är din vän Mr Potter?" en av karlarna i byn frågade det alla undrade över.

"Det är en gammal bekant sedan skoltiden" svarade Harry sanningsenligt. Han sänkte rösten i en låtsad förtrolighet "Han är ett överklassbarn, uppvuxen på en herrgård. Han behövde lite luftombyte, få lite bredare perspektiv om du förstår vad jag menar. Han blir kvar här rätt länge". Hela byn skulle veta om det vid matchens slut, men Harrys plan var att det var bättre att de fick höra hans version än att de hittade på en egen.

Draco som hade låtsats att inte höra samtalet mellan Harry och mannen från byn fnös när karlen hade gått: "måste du framställa mig som en oduglig överklassnobb?"

"Du är en överklassnobb Draco"

"Ska du säga, ärrskalle"

"Ärrskalle? Är det verkligen allt du har att komma med, Malfoy?" frågade Harry retfullt "du börjar tappa din slagfärdighet"

Matchen började och de satt under tystnad och tittade på. Ingen kom och frågade om de ville vara med och spela, så Harry antog att ryktet om överklassnobben hade spridit sig snabbt. Alla visste att folk från överklassen inte kunde spela fotboll.

Draco kunde motvilligt erkänna för sig själv att sporten emellanåt var rätt spännande. Inte som quidditch såklart, inte ens i närheten, men i alla fall acceptabelt. Han hade bra sinne för lagspel och taktiksporter och började rätt snart skilja ut vilka som var duktiga spelare och vilka som inte var det. Han snappade upp ett och annat taktiskt drag och bra finter.

"Är han smart så siktar han på högra hörnet, målvakten kommer aldrig hinna sträcka sig dit" viskade han till Harry i slutet av matchen. En av spelarna var på väg mot målvakten i högsta hugg. Han siktade och sköt – mot högra hörnet. Mål!

"Börjar du uppskatta spelet Draco?" sade Harry roat med ett ögonbryn höjt.

"Inbilla dig inget Potter" snäste Malfoy tillbaka. Dumma Potter att lägga märke till allt.


Ännu ett kapitel ute, ledsen att det tog sån tid, har haft lite idetorka. Skicka jättegärna en Review och säg vad ni tycker :) Det ger mig så himla mycket inspiration och vilja till att fortsätta skriva, så gör ni det så kommer det snart upp ett nytt kapitel :)