Det stora striden med liv,död och kärlek
Det var en morgon när Leona satt på sin säng och matade Laval med en flaska. De hade gått 8 månaders sen när Laval föddes. Han var 8 månad. Både Lagravis och Leona var mycket glada. När de var upptaggna för att passa Laval bar de om Lavertus att passa han. Lavertus blev alltid glad att få passa Laval och han var mycket glad få bli en farboror till han. Hon stirade ut från fönster medans hennes unge dricker mjölk. Kom Lagravis in till rummet. Han gick fram till Leona och sa:
- Hej! Leona min älskade fru ( kysser Leona på kinden) hur mår du? frågade Lagravis
- Jag mår bra, sa Leona
- Hur mår min älskade man? frågade Leona
- Det är bara bra, sa Lagravis
- ( Laval slutar dricka mjölk, han prata med Lagravis och försöker leka med han) hhaaahhheeehaaaoooo, sa Laval
- ( Lagravis skrattar och ger en leende) Hej min älskade son, hur mår du? frågade Lagravis
- Hhaaahhhoo, sa Laval
- Mår du bra, det var ju bra, sa Lagravis ( glad)
- ( Lagravis bär upp Laval till hans famn och började leka med Laval) Laval min son du är min största skatt för mig, sa Lagravis ( glad)
- ( Laval skrattar och säger) hahhooeeehhaa, säger Laval
- ( Lagravis sätter ner Laval på golvet och tittar på när Laval leker) du är också värdens bästa son som man kan ha, sa Lagravis ( glad och kärleksfullt) röst
Lagravis går ner på knä och ger Laval en kram. Leona går fram till Lagravis och ger han en kyss på kinden och kramar Laval också.
- Han är så under bar, jag undrar när han ska säga sina första ord, sa Leona
- Det undrar jag med, sa Lagravis
De släpper Laval från kramen och sätter ner han på golvet. Laval började leka med sin leksaker. Leona och Lagravis gav varandra en kram och en puss på munnen. De lekte med Laval. Lagravis tar fram en skralla och skakar skrallan för Laval.
- Här Laval (skakar skrallan) titta här , sa Lagravis
- ( Laval tittar på skrallan och försöker ta den) aaaaahhhhoooo, sa Laval (glad)
- (Laval slutar titta skrallan som Lagravis håller i, han kryper fram till Lagravis och försöker ta Lagrravis's krona) hhhhaaaahhheehhaaa, sa Laval
- (håller i kronan för inte Laval skulle ta den) men hallå du får inte ta min krona, sa Lagravis
Leona sitter brevid och skrattar åt det. Laval försöker fortfarande ta Lagravis kron. Lagravis försöker hålla i kronan men tappar gräppen om kronan. Laval for tag på kronan och började leka med den.
- Men din lille buse ge mig min krona, sa Lagravis
- (men de ville inte Laval, han leker med den fortfarande med den) - Laval
- (När Laval tappar gräppen om kronan, tog Leona han innan han tog kronan) kom hitt din lille, sa Leona
- (Lagravis tar kronan och sätter den på sin huvud) tack Leona, sa Lagravis
- Ingen orsak, sa Leona medans hon håller i Laval
Leona håller om Laval. Både Lagravis och Leona tittar på sin son. De pratade med Laval innan det var dags för han att sova.
- Det är snart din tupplur, sa Leona
- Ska du sova snart, ska de bli litte skönt, vill du säga något till din pappa innan du går och lägger dig? frågade Lagravis
- ( Laval sa bara först massa giggel, men sen s han) ma...mama...pa...papa, sa Laval
- Du sa dina första ord (kramar om Laval med glädje inom sig) jag är stolt över dig, sa Leona
- I Mount cavora du gjorde det, Laval min son jag är så stolt över dig ( kramar också Laval med samma kännslor som Leona), Lagravis
- Papa...pa...pa...pa...mam..ma...mama, sa Laval
De var mycket glada över han. När de slutade kramma varanda gav Laval en gäsp. Han var trött. Leona och Lagravis säger god natt till han. Leona lägger Laval i hans sällsäng. Leona ger han en god natt puss på kinden och sedan gick hon till Lagravis som väntade på hon. Leona gick fram till Lagravis och de gav varandra en puss på munen och sedan gick dem och börjde arbetta.
De hade gått 2 timmar, Leona och Lagravis arbettade fortfarande och Laval låg i sin säng och sov.
Utan för Lavals fönatret var de någon som stod på en klippa och spanande på han. Personen som stod på klippan hade svarta kläder, en svart mantel och han hade på sig en svart luva. Den mystiga persone hoppade ner från klippan och lyckades smitta förbi alla vackter utan någon märkte han eller såg han. Han gick in till Lagravis's och Leonas sov rum och gick fram till Lavals säng.
Det som händer oss Lagravis och Leona
Lagravis och Leona var i en annan rum och jobbade. Lagravis läste ett brev och Leona skrev ett förhndlings brev. När de arbettade hörde det ett ljud. Ljuden lätt som ett Duns, Ljuden lätt som om den kom i från deras rum där Laval låg och sov. De blev oroliga att det rusade in till deras rum. När de kom fram till deras sovrum såg dem den mystiga personen son var klädd i svarta klädder, svart mantel och en svart luva. De såg också att den mystiga personen bärde deras son som hade vaknat. Lagravis tåg några steg fram och Leona var bakom han.
- Vem är du och vad gör du här? frågade Lagravis
Den mystiga personen var tyst. Han gav inget svar till Lagravis och han håller fortfarande Laval i sina armar.
- ( ser att den mystiga personen håller Laval) LAVAL! DU SLÄPPER MIN SON NU! ropade Lagavis (argt)
Den mystiga personen gjorde inte det han stod kvar där och håller om ungen. Han tar fram en kniv och rickdade den mot Laval. Laval börjat gårta.
- TA BORT KNIVEN FRÅN MIN SON, sa Lagravis (argt)
- Snälla skada inte vårt barn, sa Leona (rädd)
De gjorde inte personen han stod kvar där med knivin mott Laval. Lagravis var jätte arg och oroligt de var Leona också. Leona ville gå fram mott personen men Lagrvis tog ut sina armar som tecken att hon skulle stanna kvar där. Leona lydde han.
- Ge upp! lämna till baka vår son nu, annars kommer du få mig att göra, sa Lagravis (argt)
Personen sa inget ting men det lätt som om personen viskade något. Personen håller ungen med sin arm och höjde upp sin andra arm som han håller kniven i. Lagravis gräpper tag sin svärd. Då akertera personen Laval med kniven.
- (Leona ser vad som händer och blev rädd) NEJ LAVAL! skrek Leona (jätte rädd och oroligt)
- (Lagravis tar fram sin svärd och stoppar personen från att skada Laval) DU SKADAR INTE MIN SON! skrek Lagravis
Personen försöker kämpa mott Lagravis men tyvärr lyckades inte personen det. Personen ramlar på golven, kniven flygger av från personens hand och hannar långt bort, Personen tappar gräppen och Laval hanar på golven. Leona som stod bakom Lagrais, springer fram till Laval och bär upp han. Lagravis håller i sin svärd och springer fram till personen och börjde slås mott personen. Han vänder sig och tittar på Leona.
- Ta med dig Laval och ropa på vakterna, sa Lagravis
- Okej! (springer ut från rummet och roppar på vakterna) HJÄLP VAKTER! Roppade Leona
Lagravis var kvar och kämpade mott personen. Personen hade rest sig upp och började slåss mott Lagravis. De kämade hårt det hoppade, de slogs, de rullade på golven och slet på varandra. Lagravis lyckades få ner personen och när personen inte hade några kraffter kvar för att kämpa. Tog Lagravis svärden och...När han hade gjort det drog han ut sin svär. Personen faller ner på golven. Leona kommer in i rummet. Hon bär Laval i sina armar och går fram till Lagravis.
- Lagravis är du okej? frågade Leona
- Jag är okej, är du och Laval okej? frågade Lagravis
- Ja vi mår bra! sa Leona
- mmm...papa...papa...papa, sa Laval
- ( Han tittar på Laval med ett leende) Jag är glad att du också mår bra, sa Lagravis (glad)
- (kysser Lagravis på kinden och lutar sig mott hans bröst) Min hjälpte, sa Leona
- (Han kramar om Leona och Laval) - Lagravis
Sedan kom vakterna. Lagravis slutar kromma om Leona och Laval. Han går fram till vakterna och berättar för dem vad som har hänt. Leona stod kvar och bärde Laval. Personen som låg på marken reste sig litte upp. Han tar fram en pistol, han rycktar dem på Leona som stod framför personen. Personen håller knappen och sedan dryckte personen på knappen och...PANG lätt det. Lagravis och vakterna hörde smällen och en kort skrik från Leona.
- HAHHHAAHHH! skrek Leona
- LEONA! skrek Lagravis
Lagravis och vakterna springer in i rummet. Då såg Lagravis och vakterna att Leona låg på marken. Det ser också att personen hållde i en pistol. Personen tappar gräppen om pistolen och pistolen faller ner på golvet.
Lagravis gick ner på knä framför Leona han bärde upp Leona från golvet och la hon på hans knä. Han böjer sin huvud mott Leona. han började gråtta.Sedan tittade han på perosnen och säger till vaktern.
- VAKTER GREPP DEN PERSONEN! roppade Lagravis
Vakterna lydde Lagravis årder. De gick fram till personen och grepp personen. Lagrvis la Leona på marken försiktig och reste sig upp och sa:
- Vem är du, vissa dig! sa Lagravis
En av vakterna tog tag i personens luva och de fick syn att personen är en lejon. Lagravis kände igen han för länge sedan. En gammal vän till han.
- Ledio, är det du? sa Lagravis
- Ja Lagravis det är jag, sa Lagravis
- Men varför, jag trodde du var min vän, sa Lagravis
- Du var min vän, ändas du stal min hjärta, detta var en hend mott dig, sa Ledio (argt)
- Gjorde du detta bara på grund av det, sa Lagravis
- Ja Lagravis, sa Ledio
- Du tänke göra illa min son, men i stället dödade du min fru på grund av det, sa Lagravis (argt)
- Ja Lagravis det gjorde jag och jag ångrar mig inte, sa Ledio (nöjd)
- (Lagravis tittar argt på Ledio) VAKTER SÄTT LEDIO I FÄNGELSE, sa Lagravis (jätte arg)
Vakterna gjorde som Lagravis sa. De grepp Ledio i armara och förde ut han från rummet ner till fängelsehållan. Lagravis stod kvar i rummet, det var tyst i rummet och mörkt. Lagravi gljäde var borta. Plötsligt hörde Lagravis en gråttande ljud. Han såg sig om. Han fann Laval liggande på golvet nära sängen. Laval grät och kallade Leona:
- (Laval gråter på golvet och säger)...ma...ma...mamama...mama, sa Laval (gråttande)
- (Lagravis bär upp Laval och håller om han med sina armar) ssshhh...ssshhh...ssshhh, ta det lungt jag är här, gråt inte längre, jag är här min son, jag lovar jag ska ta hand om dig, sa Lagravis med lung röst
Det hade gått en vecka efter Leona dog och Ledio fick sitta i fängelse för alltid. Lagravis var ledsen över att Leona hade dött. Men han tänke inte på det längre. Han tåg hand om Laval som han lovade. Han spenderade mycket tid med sin bror och sin son. Ändå inte Leona var oss han var han ändå lycklig. Han gav Laval mat, han lekte med Laval och han gav mycket kärlek han bryde om sin son mycket. Ändå han hade förlårat sin största kärlek. Var han ändå glad och lycklig och var mest lycklig över att han hade sina vänner, sin bror och sin älskade son kavar.
Jag hoppas att ni tyckte om min berättelse. Jag är så himla stolt över min berättelse. Jag hoppas att ni tyckte om min berättelse. Jag tänker skriva en ny berättelse om Leonas liv och sedan hur Lavals liv. Skriv gärna vad ni tycker om den och ni tycker bäst med berättelsen.Ha det så bra nu, va rädda om er och kom ihåg att ni är bäst.
