KAPITEL ÅTTA
Troubles can always be fixed
Hermione drog täcket tätt omkring sig och reste sig upp. Draco öppnade ögonen och såg sömndrucket på henne.
"Vart ska du?"
"Ehm …. toaletten.." mumlade hon och gick snabbt ut ur rummet.
När hon kom ut i korridoren gick hon snabbt in på badrummet och stängde dörren efter sig med en smäll. Sedan sjönk hon med en duns ner på golvet och suckade högt. Vad skulle hon göra? Vad i helvete hade fått henne att göra något så dumt? Draco Malfoy! Herregud… Hon kunde föreställa sig minen i hans ansikte när han insåg att det var hon. Smutsskallen, pluggisen, besserwissern Hermione Granger.. Hon måste förhindra det. Om han kom på vem hon var så skulle han snabbt sprida det över hela skolan och alla skulle få reda på vad de gjort.. Om han nu fick reda på det… En liten minnesförtrollning skulle kunna fungera… Han hade stunkit av alkohol när hon böjt sig ner över honom igår i uppehållsrummet så han skulle antagligen tro att minnesluckan berodde på det. Hon reste sig bestämt upp och lät täcket falla till golvet. Så skulle hon göra. Det var den enda alternativet. Om McGonagall, Dumbledore eller någon annan av lärarna fick reda på ryktet Malfoy antagligen skulle sprida så skulle hennes karriär som försteprefekt direkt vara över, det var hon övertygad om. Allt var hans fel! Att vara sådär förbaskat het var fan inte lagligt!
Hon öppnade dörren till toaletten och gick med bestämda steg genom korridoren och in i sitt rum. Malfoy låg fortfarande på golvet, och han såg ut att sova. Hon höjde trollstaven och uttalade besvärjelsen. Pojken på golvet ryckte till en aning, men fortsatte sedan att sova som om ingenting hade hänt. Hon andades lättad ut, för att nästan genast känna panikkänslan återvända. Hon kunde inte gärna låta honom vakna upp här inne… Snart fann hon på råd och höjde återigen trollstaven. Wingardium leviosa! Malfoys kropp höjdes sakta upp i luften och hon log för sig själv. Alla år av pluggande hade visst gett resultat i alla fall. Smidigt manövrerade hon in den sovande Malfoy i hans egen sovsal utan några som helst missöden. Känslan av att hon lyckats så bra med att förinta det som nyss hänt ur Malfoys minne fick henne att tappa koncentrationen och Malfoy föll med en duns ner på sängen han alldeles nyss svävat ovanför.
Hon stod ett tag som förstenad och tittade på honom när han började röra på sig men återfick sen rörelseförmågan och sprang snabbt ut ur rummet innan han hann märka att hon någonsin varit där.
Draco rörde försiktigt på sig, och hela hans kropp skrek i protest. Det kändes som om han blivit påkörd av nattbussen, minst. Han satte sig ner, men lade sig snabbt ner igen när huvudet började dunka på ett oroväckande sätt. Vad hade hänt igår? Pansy hade dragit med honom till någon fest och han hade fått i sig ordentligt med dricka. Men sedan då? En mörk korridor, ett vackert rum, ett bländande rött ljussken och en vacker flicka som oroligt böjde sig över honom var allt han mindes innan allt försvann i ett töcken. Den där flickan.. Hon kändes bekant… Och vart befann han sig egentligen? Han såg sig om i rummet med ett förbryllat ansiktsuttryck. Inredningen påminde ganska mycket om Slytherins uppehållsrum, men det var inte där han befann sig, för här fanns det fönster genom vilka han kunde skymta trädtopparna i den förbjudna skogen. I Slytherins uppehållsrum var de enda ljuskällorna brasan i mitten av rummet och några facklor som hängde på väggarna. Att han inte kunde minnas vad som hänt kvällen innan!
Morgonen innan kunde var ju precis som om han nyss hade upplevt den. Föräldrarnas påminnelser om att han var tvungen att föra vidare Mörkrets Herres lag, att sköta sig och inte svika familjens rykte. Allt hade sagts nästan mekaniskt, med samma iskalla avsaknad av känslor som alltid. Han hade kommit fram till perrongen i tid och hittat en kupé.. Vänta nu… Det var därifrån han kände igen flickan han sett böja sig över honom. Hon hade suttit i samma kupé som honom under tågresan! Minnena återvände nu i en stormflod, sköljdes över honom som om någon vridit om en kran och släppt ut allt som den hållit undan. Han hade senare kommit på henne tillsammans med Potter i kupén sen när han kom tillbaka från prefektvagnen hos McGonagall… Vänta nu… Prefektvagnen... Granger! Hon var den andre försteprefekten! Han suckade djupt. Han kom ihåg att han sett flickan från tåget tillsammans med Potter och Weasly under festmiddagen, men smutsskallen hade inte synts till någonstans.. Det kunde väl inte vara…? Efter några sekunders betänketid suckade han ännu djupare. Det var det. Hermione Granger hade under sommarlovet förvandlats från en tönt till en riktig fräsching, och han skulle nu dela uppehållsrum med henne hela året. Herregud….
Hermione hade återigen hamnat i fåtöljen framför brasan och märkte inte när Draco kom nerför trappen och gick fram mot henne. Djupt försjunken i sina egna tankar på vad som hänt under morgonen och med blicken förlorad i elden märkte hon inte heller att han stannade och till hälften dold i skuggorna länge stod och såg på henne utan att säga någonting.
Till slut verkade han dock ha tittat färdigt för han sa "Så… Granger.."
Hermione ryckte till och vände snabbt på huvudet. "Malfoy!" rösten hade ett drag av panik i sig och hon kände hur hjärtat frös till is inom henne. Hade inte minnesförtrollningen fungerat? Det kunde den inte ha gjort. Hur skulle han annars kunna komma ihåg vad hon hette? Iskan kokade upp inom henne och hon kände att hon hatade honom för vad han fick henne att göra, att känna. Var han tvungen att vara sådär förbannat snygg hela tiden? Att ha en sådan där utsida och sedan vara helt genomrutten inuti borde vara förbjudet!
Han tog några steg framåt och sjönk sedan ner i den andra fåtöljen framför brasan. Ingen av dem sade någonting. Hermione kände hur paniken spred sig inombords men kämpade ner den och sa "Vad vill du?"
"Inget."
Hon höjde på ögonbrynet.
"Vaddå? Det är väl mitt uppehållsrum lika mycket som ditt, eller hur?"
Hon suckade lite och skakade lätt på huvudet. Han måste ha listat ut hennes namn på något annat sätt, så bara måste det vara. Han hade aldrig klarat av att hålla inne med det så länge, och se sådär neutral ut om han visste vad de hade gjort bara någon timme tidigare… Hon slet blicken från elden för att rikta den mot Malfoy men halvvägs där stannade den. Klockan på väggen visade på kvart över åtta, och lektionerna började halv nio… Hon svor högt, reste sig upp och rusade uppför trapporna för att byta om till Hogwartsklädnaden och hämta sina böcker.
Fem minuter senare när hon kom ut från sin sovsal hörde hon den andra dörren stängas med en smäll och hon såg Malfoy komma ut i andra änden av korridoren. Med en liten knyck på huvudet gick hon nerför trappan, tätt åtföljd av Malfoy. De gick en efter en ut genom dörren och gick sedan sida vid sida genom korridoren. En isande tystnad låg mellan dem som en isvägg och de sade inte ett ord till varandra på hela vägen ner till fängelsehålorna där de skulle ha sin första lektion.
Det skulle onekligen bli ett annorlunda år..
Hej igen, alla ni som läser och TACK för alla snälla kommentarer, you made me smile:)
förlåt,förlåt,förlåt, för att jag inte uppdaterat på ÅR, men skolan rivstartade verkligen!
Nu har jag iaf lyckats gå och bli förkyld så därför har jag lyckats knåpa ihop ett sprillans nytt kapitel, just for you!
och även om det dröjer länge tills nästa så går det fortare om ni kommenterar ;D
