Ledsen att det har tagit så lång tid... men här kommer fortsättningen! Tack för era reviews:)
Vad är det med dig Lily? Du är faktiskt tjurig…men du har inget att va tjurig över…Lily suckade och tittade ut på den glittrande sjön, hon kunde inte undgå att känna sig skyldig, jag måste be James om ursäkt, han kommer ju inte fatta vad jag säger men det känns nog bättre…
När James och Sirius kom tillbaka såg Sirius ut att vara på lite bättre humör, Lily gick fram till James och jamade skamset "förlåt James, jag borde inte ha gjort så…"
James satte sig ner på huk och klappade henne försiktigt på huvudet, Lily strök sig mot hans hand, slickade den sedan och spann ljudligt, Lily drog sig sedan chockat undan, James stirrade chockat på henne också.
Vad fick mig att göra det där? Dumma kattinstinkter!
"Sirius, väck Peter" sa Remus tillslut "middagen serveras nu…"
Lily som ville ha nått att göra gick bort till Peter och vrålade i hans öra "vakna sömntuta!" Peter vaknade med ett ryck.
"Öh…" Började Sirius och tittade förundrat på Lily "Lily är läskig…läskigare än originalet!"
"Jaa…hon verkar faktiskt förstå vad vi säger…" Instämde Remus.
"Ja! Jag fattar vad ni säger!" Jamade hon irriterat "synd att inte ni fattar vad jag säger! Ni fattar ju verkligen ingenting… har inte nån av er en hjärna som är utvecklad nog att förstå att det är jag!"
Marodörerna tittade bara förundrat på henne efter hennes långa tal som mest lät som mjao miaw mjao miaaaaw…
Remus kunde väll åtminstone lista ut att det är jag! Ååå, jag ger upp… det är väll bäst att jag börjar vänja mig vid mitt nya liv som katt!
"Kommer ni?" Jamade hon tillslut och började gå upp mot slottet.
Marodörerna gick en bit efter och pratade.
"Tänk om hon är en animagus precis som…" Började Sirius, animagus? Ha! Kan ni inte komma på nån bättre anledning än det?!
"Sänk rösten Sirius!" Utbrast Remus och tittade sig nervöst omkring.
"Nja, hon är nog bara väldigt smart" avbröt James dem.
"Ja, tänk om alla katter egentligen förstår vad vi säger…" Föreslog Sirius "bara att de inte visar det lika tydligt som Lily…"
Sirius och James började sedan skratta. "Vad är det nu då?" Frågade Peter nyfiket.
"Jo, tänk alla som pratar till sina katter som om de vore bebisar eller idioter!" Svarade Sirius och fortsatte sedan "jag skulle tycka att det kändes skitkonstigt om jag pratade med Lily på det sättet…"
"Säga vadå till exempel?" Frågade Peter.
"Jo som: kom till husse lilla gumman så ska du få mat!" Skrattade Sirius.
"Eller: kommsilomsi lilla stumpilumpan…" Fortsatte James skrattande, jag ska i alla fall sluta prata med katten hemma på det där sättet, fast Petunia är ju värre än mig i alla fall…
Lily stannade framför porten och väntade tills Remus öppnade den, efter det sprang hon in i stora salen för att paxa plats, hon hittade ett par lediga platser och hoppade upp där.
Ett par tredjeårselever kom och tänkte sätta sig vid Lily men hon fräste åt dem så de backade skräckslaget därifrån, det tog inte lång tid innan marodörerna dök upp och satt sig bredvid.
"Lily är smart!" Konstaterade Sirius "inga tvivel om saken!"
"Tack Sirius" jamade Lily.
Maten hade redan dykt upp på faten så marodörerna tog för sig.
"Vad vill du ha idag då Lily?" Frågade Remus.
Hm, vad tycker katter om? Fisk! Om jag är en katt borde jag tycka om fisk…eller kött…eller nåt annat… hur gör jag för att visa att jag vill ha lite av varje?
Lily tänkte precis hoppa upp på bordet när hon kände att det började vända sig i magen, instinktivt böjde hon sig ner på huk, det började sedan rycka i kroppen och hon började ge ifrån sig ett lustigt ljud, ånej! Jag kommer att…
Lily hostade upp nått som flög ner på golvet, …spy!
"Blää! Var du tvungen att göra det där här?!" Utbrast Peter äcklat.
Dumma kattinstinkter! Lily kände hur hon började bli röd i ansiktet, undra om katter kan rodna…Lily tittade ner i backen och försökte dölja att hon rodnade, där nere låg det hon hade spytt upp, en hårboll…varför slickade du dig på tassen förut Lily?!
Tjejerna som satt bredvid tittade äcklat på och utbrast "fy va äckligt!", de flyttade sig längre bort längs bänken, de flyttade sig så hastigt att en och dom spillde pumpajuice i knäet på sig själv, en annan föll av bänken och en annan körde ner händerna i maten för att inte tappa balansen. Någon klappade sedan Lily på ryggen, hon tittade upp, det var James.
"Det är lugnt Lily…" Han tog upp sin trollstav, mumlade en besvärjelse och hårbollen försvann, Sirius som satt på andra sidan bordet såg långt ifrån äcklad ut, han tittade på Lily med ett brett leende och försökte hålla tillbaka skrattet, vilket inte lyckades.
Han vrålade av skratt och trillade av bänken han med, James och Remus började då också skratta, Lily glömde snabbt bort vad hon skämdes för och stämde in i skratten.
James reste på sig och lutade sig över bordet för att se Sirius, som låg och vred sig av skratt på golvet, bättre, Lily reste då på sig och hoppade upp på James rygg, James föll framstupa ner på bordet av hennes tyngd. Lily hoppade ner från hans rygg när han reste på sig igen, magen och bröstet var täckt med allt möjligt, James ansikte hade oturligt nog fallit rakt ner i potatismoset, så när han reste på sig såg han ingenting, Sirius skrattade nu ännu mer, om det var möjligt. James tog av sig glasögonen, putsade dom och satte sedan på sig dom igen, han brydde sig inte om att dra bort potatismoset från ansiktet.
Hans blick for runt på alla och stannade sedan på Lily, oops!
"Det här ska du allt få för Kissen!" Utbrast han och slängde sig efter Lily, hjälp! Han hamnade då än en gång i maten på bordet, men han fick tag på Lily, med ena handen hårt fäst i henne tog han upp potatismos med den andra och smetade in henne med det.
"James sluta!" Jamade hon skrattande "förstör inte min fina päls!"
Lily slet sig loss från James grepp men Sirius hade då rest sig upp igen och fångade henne, potatismoset som James smetat in på Lily smetades nu in på Sirius också, alla i stora salen såg nu på dem och skrattade, men sedan tystnade det och en ilsken röst utbrast.
"Mr Potter och Mr Black!" Rösten tillhörde en vansinnig Minerva McGonagall, "vad i Merlins skägg gör ni med den där katten!"
"Eh…Hallå Minnie!" Hälsade Sirius henne charmigt och släppte Lily.
"Ett sånt uppförande!" Röt hon så att det ekade i salen "förklara er!"
"Jo Professorn…" Började James och letade efter de rätta orden.
"Det var så att…" Fortsatte Sirius men slutade när han kom på hur dumt det skulle låta att skylla på ifrån sig på en katt.
"50 poängs avdrag från Gryffindor!" Fortsatte hon sedan och tittade strängt på dem.
Alla i Gryffindor bordet suckade och glodde på James och Sirius som log ursäktande.
"Inget mer Minnie?" Frågade James henne charmigt han med.
"Jo, Mr Potter" Svarade hon "straffkommendering för er båda! Ikväll, klockan åtta, mitt kontor…" Hon vände sedan på klacken och marscherade ut därifrån.
James tittade på Sirius som ryckte på axlarna "det kunde ha vatt värre"
Hela Gryffindor bordet stirrade fortfarande surt på dom, men många av killarna kunde inte låta bli att dra på munnen.
"Det är lugnt allesammans!" Ropade Sirius "Remus Lupin och Lily Evans kommer snart att tjäna ihop alla poäng åt oss på lektionerna igen…"
"Och dessutom så kommer Gryffindor att få ännu fler poäng när vi vinner quidditch pokalen igen för femte året i rad!" Ropade James och Gryffindorarna jublade medan Slytherinarna buade. Dom två får ju aldrig nån att bli arg på dom…förutom Slytherinare förstås!
Marodörerna satt sig ner och åt och den här gången frågade inte Remus vad Lily ville ha utan la upp lite allt möjligt på hennes tallrik.
Jag vet...det var inte mycket... men jag kommer att lägga in ett ganska långt kapitel så fort som möjligt xD Please review! så kanske fortsättningen kommer fortare...vem vet xD
