AN: Äger inte Harry Potter på något sätt, är inte kreativ nog att komma på e sådan bra bokserie ;)

'Miss Potter, vi vill meddela dessa glada nyheter för er! Trolldomsministeriet har kommit fram till att du ska få glädjen att börja på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom! Cornelius Fudge, trolldomsministern fattade beslutet nu i eftermiddags och bad mig meddela er då han känner till min relation till dig och din familj. Jag hoppas att du får ett trevligt skolår och att du försöker hålla dig ifrån några problem!

Madam A. Bones!'

Amelia la ner brevet på köksbordet och såg upp på Remus. Hon ville inte börja på skolan, hon behövde inte börja där. Hon kunde redan allt som man lärde sig på skolan. Till och med mer än vad många vuxna kunde. Den tioåriga (snart elva) flickan kunde mer om magi än vad självaste Dumbledore kunde (inte för att hon skröt med det) men inte ens rektorn själv kunde se döda människor och få dem tillbaka till liv.

"Så nu är det officiellt." Sade varulven och log emot sin valp som suckade.

"Vi får väl åka till Diagongränden då." Svarade hon.

"Emmy kanske möter oss där."

"Amelia, här är vi!" Uppe på trappan till banken stod hennes kusin med sina fosterföräldrar, hon bodde hos dem under skolåret då hennes pappa arbetade på Hogwarts som trolldryckslärare.

"Hej Emmy." Amelia slog armarna runt sin kusin.

"Remus, så trevligt att se dig." Mr Prins till varulven.

Det var Emmys fostermor som var släkt med hennes far med de hade tagit hennes flicknamn när de gift sig.

"Ska vi låta flickorna gå ensamma?" Sade kvinnan vid mr Prins sida.

"Vi kan gå och handla deras skoluniformer och de köper ingredienserna till trolldryckskonsten sedan möter vi dem vid bokhandel. Jag tänker inte låta Amelia gå in där utan mig. Annars köper hon väl upp hela butiken." Amelia räckte ut tungan åt sin förmyndare.

"Mitt bokberoende kommer från dig." Väste hon.

"Och vem säger det?" Mrs Prins log vänligt emot flickan med det röda håret.

"Tramptass." Svarade hon lätt innan hon drog med sig Emmy därifrån.

"Så vart ska vi gå?" Frågade Emmy då de gick förbi borde som sålde ingredienserna till trolldryckerna.

"Svartvändargränden." Svarade hennes kusin lätt.

"Jag får inte gå in där, inte ens med pappa." Svarade Emmy.

"Jag gick in där med familjen Black hela tiden, kom nu mesa inte." Amelia drog med sin kusin in i gränden. De kom fram till en av de större affärerna, Borgin & Burkes. Där stannade Amelia.

"Vad är det?" Frågade Emmy lågt.

"Lukta." Svarade Amelia. De båda flickorna hade välutvecklade luktsinnen och hörsel då de båda var animagusar.

"Det luktar.. ingenting." Svarade Emmy. Just då öppnades butiksdörren och en blond pojke kom ut, tätt följt av en blond man.

"Tyckte väl det luktade troll." Sade Amelia och såg upp på Lucius Malfoy. Han såg på flickan som om hon var nåt katten släpat in. "Kom Draco." Sade han och lämnade flickorna bakom sig.

"Amelia, vi går." Emmy försökte dra med sig sin kusin. Men just som hon skulle börja gå öppnades dörren på nytt och Amelia drog efter andan. En pojke på tolv år, med svart hår, glasögon, gröna mandelformade ögon och ett blixt ärr i pannan kom ut. Amelia drog sig in i skuggorna och tog med sig Emmy och gjorde tecken åt henne att vara tyst. Hon följde pojken med blicken och såg en häxa med en bricka med naglar på gå fram till honom.

"Kom." Väste hon och med Emmy i hällarna gick hon fram till pojken och häxan.

"Där är du, vi tappade bort oss. Vart är madam Black?" Sade Amelia och nästan slängde sig runt pojkens arm.

"M-M-madam Black?" Häxan såg förvånad ut.

"Ja, vår fostermor. Vi tappade bort henne här och sa att vi inte fick prata med någon." Hon drog ut på det sista ordet och skulle just fortsätta när någon lyfte upp henne, Emmy i en arm och drog med pojken med den andra armen.

"Vad gör ni tre här?" Sade en röst.

"Förlåt Hagrid, kom fel med flampulvret." Sade pojken.

"Det är okej Harry, men gör det inte igen. Ni två då?" Amelia och Emmy hade blivit nersatta på marken igen.

"Vi ville gå på upptäcktsfärd" svarade flickorna.

"Om ni ursäktar mig men jag måste hitta familjen Weasley nu."

"Du behöver inte leta länge Harry. Dem står där uppe." Hagrid pekade upp på trappan vid banken och Amelia ville sjunka genom marken där och då. För uppe på trappan stod en väldigt bekant figur.

"Vart i Merlins namn gick ni två?" Mrs Prins sprang fram till Emmy och kramade om henne. Amelia stod bakom Hagrid och ville inte se in i Remus ögon.

"Harry, tack och lov att du är okej." Arthur Weasley log emot pojken som log tillbaka.

"Vart hittade du honom?" Hans fru hade kommit fram nu med Emmys och Amelias vän Ginny i handen.

"Svartvändargränden." Svarade Hagrid.

"Emmy! Vad gjorde ni där?!" Mr Prins såg väldigt upprörd ut.

"Upptäcktsfärd." Mumlade Emmy.

"Inte det bästa stället för sånt, speciellt inte för barn." Sade Molly.

"Amelia, vad hände?" Remus satte sig på huk för att få flickan att se honom i ögonen. Hon vägrade.

"Amelia, vad är regel nummer två i en flock?" Amelia lyfte blicken och såg in i de bruna ögonen, väl medveten om att resten av gruppen också såg på dem. Hon avsydde uppmärksamheten.

"Lyd alltid din alfa." Mumlade hon.

"Och vem är alfan i flocken?"

"Du."

"Så vad hände?"

"Jag träffade Malfoy, han sa inget till mig, hotade en häxa, som hade en bricka med naglar på som pratade med Harry." Amelia såg hur Molly, mrs Prins och mrs Granger drog efter andan.

"Hur hotade du henne?"

"Jag sa att vi kommit bort från madam Black." Remus skrattade mjukt.

"Ingen skada sedd alltså. Men du går inte dit ensam igen." Sade han reste sig upp.

"Tack, Hagrid för att du hittade henne." Tillade han till halvjätten.

"Det är okej, Remus. Jag hoppas bara hon inte blir värre än vad ni fyra var på skolan. Hej då." Hagrid lämnade sällskapet. Amelia såg upp på pojken med de gröna ögonen. Han log emot henne.

"Vad det Amelia du hette?" Hon nickade.

"Ska du börja Hogwarts i år?" Den yngsta av sönerna i den rödhåriga familjen såg glad ut. Amelia svarade inte.

"Varför blev hon som en stum nu?" Mr Granger såg bekymrad ut.

"Hon är blyg. Ja, Ron hon ska börja i år" Svarade Remus.

"Vilket elevhem vill du gå i?" Harry log emot henne.

"Vet inte." Mumlade hon.

"Mitt namn är Harry. Harry Pot.."

"Jag vet." Svarade hon snabbt och kastade en blick omkring sig.

"Kan vi gå?" Viskade hon till Remus. Hon hade en känsla av att någon bevakade henne. Remus nickade.

"Ses vi hos bokhandel sedan, Remus?" Frågade Arthur.

"Ja, det gör vi. Kom valpen." Remus tog Amelias högra hand och gick emot trolldrycksboden.

Harrys pov

"Vem var hon?" Frågade han Ron.

"Amelia." Svarade hans bästa vän.

"Det sa hon ju. Men jag kände igen henne." Fortsatte Harry.

"Amelia är lika känd i trollkarlsvärlden som du är, men jag har inte kunnat lista ut varför. Böckerna nämner inte det. Alla har olika teorier." Sade Hermione.

"Vi kanske kan prata med henne sedan." Sade Ron och följde efter sin familj in på banken.

Amelia pov

"Det var Harry, Måntand." Viskade flickan till sin förmyndare när de kommit fram till affären.

"Jag såg det. Men du vet att du inte får berätta för honom. Ministeriet har förbjudit dig." Remus såg strängt på flickan.

"Men de har inte sagt något om att lämna ledtrådar så han själv får komma på och om han frågar rakt ut så kommer jag inte att kunna ljuga." Svarade Amelia och tog ner en flaska från en av hyllorna. Remus skrattade.

"Du hittar alltid kryphålen."

"Jag är trots allt uppfostrad bland marodörerna."

AN: Lämna gärna en kommentar ;)