Sirius

När jag vaknade nästa dag kändes det som om hela huvudet skulle sprängas, jag hade aldrig varit mer självmordsbenägen förut. Om det var något jag verkligen ville göra så var det att krossa mitt huvud emot en vägg, bara smärtan försvann.

Men sedan kommenterade Remus att den inte skulle försvinna utan jag skulle bara få ännu ondare efter att Poppy lagat det igen.

"Hej killar", Celine satte sig ner jämte Remus och log charmigt emot honom, han svarade genom att skrika precis lika högt som hon hade gjort och log sådär löjligt lyckligt.

"Hej Celine", jag lutade huvudet på mina händer och blundade, ljuset gjorde ont och om det inte var för att jag hade så ont, så skulle jag slå till dem som uppfann solen.

"SLUTA SKRIKA", skrek plötsligt Naima, hon satte sig ner jämte mig, hon såg precis lika hemsk ut som jag gjorde, enda skillnaden var att hon hade något svart framför ögonen som gjorde att ljuset inte nådde fram till dem.

Det blev helt tyst i hela salen, i alla fall i några sekunder innan folk började prata igen och väsnas högre än förut. Det var en konspiration, eller så hade James bara övertygat folk om att vara så högljudda som möjligt för att reta mig.

Jag stirrade på honom men som vanligt såg han helt oskyldig ut, vilket betydde att han var skyldig. Han försökte alltid se oskyldig ut om han gjort något, men eftersom att han härmar mig vet jag när han är skyldig och inte.

"Du är en ond varelse James", fräste jag.

Naima knackade mig på axeln, och jag nickade. Några sekunder senare hade hon trollat fram ett par exakt likadana saker som hon hade på sig. Jag tog på mig dem och kände med en gång hur smärtan avtog lite. Nu satt vi bara där och stirrade på varandra, Lily hade kommit fram och stod nu och pratade med James. Medans dem supersöta otroligt kära Celine och Remus drunknade i varandras ögon.

"Ska vi ha sex?" frågade jag då, vanligtsvis brukade det inte funka, men Naima ryckte på axlarna tittade sedan på Celine.

"Visst", hon ställde sig upp och började gå emot ut ur stora salen.

"Ses senare killar."

"Var ska du?"

"Ha sex med NAIMA", jag flinade retligt emot Remy, denna såg ut som om han precis sett ett spöke eller bara inte förstod vad jag berättade för honom. "Sa ju att hon gillar mig, Månis."

Remus

Sirius. Med. Naima. ?.

Hon. Frivilligt. ?. ?.

Säg till om jag svimmat för jag känner mig svimfärdig. Påminn mig också om att fixa en glömskeförtrollning på mig själv. Det där vill jag absolut inte komma ihåg.

Vad fick henne att ändra sig? Nej, sluta tänka på det!

Skulle Celine..? Åh, jag är fortfarande kvar på ämnet! Tänk på något annat. Hm. Isbjörnar. Nej, det var fel! Fel, fel, fel! Det tänker man på när man...

Böcker. Vilken bok läste jag sist? Sirius dagbok. Vad stod det i den? När han senast var med en tjej. Och dem. NEJ!! ÄR JAG OMRINGAD AV IDIOTER?!

Nej.

INTE?!

Bara dina egna tankar.

-.-

James

"Hej, James!" sa Sirius glatt och skyndade sig förbi. Nyss hade jag mött Naima också.

När blev han plötsligt ... glad?

Aha. Naima. Nej vänta nu. Naima, Sirius.

Sirius, Naima. Dem?

"Snusk!" ropade jag efter honom. Han bara vände sig om och flinade glatt. Irriterat slog jag handflatan i pannan. Synd på en sån fin kompis. Nu är jag förstörd för all framtid.

Men jag kommer över det.

Snälla Tomte, jag önskar ...

Sirius

Svävar jag verkligen? Det känns så. Och så flyger små, rosa, söta hjärtan runt mig? Som på den där plåtburken mugglarna har i deras vardagsrum.

Vart gick hon nu? Panik! Jag får inte missa min chans! Vart är hon?? Vart är hon?? Jaha. Hon stod bara där och väntade på mig...

James

Remus ser ju helt förstörd ut. Vad har hänt?

"Måntand...?"

"Sirius..."

"Men ta det lugnt, det har ju hänt förr, det är knappast nåt nytt."

"Men han gav mig creepy pictures."

"Och nu kan du inte tänka på något annat?"

Han nickade svagt.

"Välkommen i gänget." Jag tog hans hand och skakade den, men han stirrade bara in i elden. När jag tänkte släppa honom började han skakade han min hand väldigt kraftigt. Jag väntade mig inget annat än att mina tänder skulle skallra om jag öppnade munnen, så det gjorde jag inte.

"Tack... Tack...tack..."

"Okej, Månis", jag drog hastigt åt mig min hand och stirrade på honom. "Nu gör du mig creepy."

"Ingen orsak."

"Wohoo-o? Jorden kontaktar Måntand."

"Hm?"

"Du är konstig, vet du det, Månis?"

"Jag antar att jag är det."

"Japp, tänka sig att vi ändå är vänner med dig!"

"Tack såå mycket." Remus röst dröp av sarkasm när han såg på mig.

"Inget att tala om."