"Det är såhär, Maxine och Joline, jag menar Keynes, att.. äh, bara gå härifrån, Maxine. Du vill väl inte riskera ditt rykte?" sade Max och Maxine rykte på axlarna åt Max, blängde på Joline och försvann sedan ut ur biblioteket och lämnade Max och Joline ensamma.

"Vad i hela Merlins namn gjorde hon här, Max?" frågade Joline.

"Om ens jag visste det, Joline", svarade han. "Hon har ju inte heller synts till hela denna veckan, vilket är konstigt. Hon berättar inte ens för sin egna tvilling!" Detta gjorde Max väldigt upprörd. Jag menar, de var ju faktiskt tvillingar och stod varandra väldigt nära.

"I vilket fall som helst, Drake, så är vi bara här för en enda sak - Clover Ciccone", sade Joline. "Och jag kan fortfarande inte förstå varför du frågar just mig om hjälp. Jag menar, du borde fråga någon som är mer hm, insatt i kärlek än mig."

"Keynes, du borde vara tacksam över att jag ens frågar dig om hjälp", muttrade Max.

"Jaja, slå dig ner på någon soffa eller fåtölj", sade Joline och satte sig i en fåtölj. När Max hade satt sig ner, sade Joline; "Förvänta dig inte det bästa utav mig. Du vet, jag är bara en blodsförrädare."

"Men seriöst nu, Keynes!" muttrade Max och studerade ointresserat sina naglar.

"Drake, ibland undrar jag hur pappskallig man egentligen kan vara. Nyckeln till en tjejs hjärta är att vara sig själv", sade Joline. "Inte att göra sig till."

"Så du menar, att jag ska återvända till mitt jag som översittare och pompös pappskalle?" frågade Max.

"Om det är ditt sanna jag, så ja", svarade Joline. Max reste sig upp och såg på henne.

"Tack för att du fördröjde min dyrbara tid, besserwisserynk", sade han släpigt och försvann utom synhåll för Joline.

"Välkommen tillbaka, Max", sade hon tyst för sig själv och flinade.

Nästa dag var alla rykten om Max som bortblåsta, då han hade fått en ny trollstav med posten samma morgon och nu hade mobbat, hånat och hotat många yngre elever, mest från Hufflepuff. Ingen försteprefekt hade heller märkt något och därför hade Max inte hamnat i trubbel, för offrena vågade inte tala om för någon om att Max hade hånat dem, då han, som sagt, hade hotat dem att om någon av dem talade om för någon äldre elev så skulle de råka illa ut. Max vistades nu endast med Maxine och undvek Valentina och tvillingbröderna Phoenix (Jake och Jacob, ni vet. De som var nära på att hamna i Hufflepuff). Max hade även återfått titeln som Slytherins Stolthet. Allting var alltså som vanligt...

Till dess att den dagen kom då man hittade en elev som förstenats. Det spred sig ganska snabbt att den elev som förstenats var mugglarfödd, från Gryffindor och gick under namnet James Hope. Detta tyckte Max och hans tvillingsyster var väldigt kul, och snart gick det rykten om att Hemligheternas kammare hade öppnats och att det var tvillingarna Drake som förorsakat det, vilket var ganska så sant.

En kväll satt tvillingarna i ett avskilt och mörkt hörn i Slytherins sällskapsrum. Maxine talade om för Max att det var hon som hade öppnat kammaren, eftersom hon kunde tala ormspråk. Det var en vanlig förmåga i släkten Drake. Maxine talade även om att hon hade en plan på att få in några dödsätare i slottet och att det fanns ett försvinnande-skåp i Vid Behov-rummet och att de kunde använda sig av det. De pratade tills alla hade gått och lagt sig och gick då också och lade sig i sina himmelssängar. Max drömde positiva drömmar om Clover. Bara Clover. Och Max själv förstås.

Åh, herre Voldemort. Jag orkar inte skriva mer, GAAH.