Anfallet börjar
Det första han kom att tänka på var att få bort Ginny från fara.
"Accio Åskvigg" skrek han och den flög upp ur kofferten" Accio Osynlighetsmantel" Manteln kom också flygande.
"Va vrålaru fö?" sa Ron sömnigt.
"De anfaller!" skrek Harry och hoppade upp på kvasten, skickade iväg en besvärjelse som gjorde att dörren smällde upp och flög ut och upp genom flickornas trapphus. Nu kom han att tänka på att han inte visste vilket som var hennes rum.
"GINNY" skrek han.
Efter en stund så for en dörr femton meter bort upp och hon tittade förskräckt ut.
"Vad är det?" sa hon.
"Voldemort anfaller!" sa han bara och flög upp mot henne, hon hoppade undan för honom då han flög in.
"Ta din kvast och flyg så fort du kan här ifrån, till trolldomsministeriet och varna dem!" sa Harry
"Nej, jag stannar här" sa hon och Harry var precis på väg att säga något då hon fortsatte" skicka Hermoine istället, det skulle vara helt idiotiskt att skicka mig när hon kommer fram på några minuter och jag på flera timmar!"
Hon hade förståss alldeles rätt men Harry ville att hon skulle fly med men när han såg på hennes stenhårda blick så såg han att det inte var någon idé att försöka.
Hermoine hade hört allt och var redan påklädd.
"Här" sa Harry" fäst manteln om kring dig så att du blir helt osynlig och ta kvasten och flyg ut från området och transferera dig sedan här ifrån till…"
"Jaja " avbröt Harmoine hastigt" jag fattar, jag kommer tillbaka så fort jag kan." Och så viftade hon med sin trollstav och hon blev osynlig då manteln fäste sig runt henne. Harry såg kvasten åka mot fönstret som åkte upp och kvasten åkte snabbt iväg.
"Varna alla här inne!" sa Harry till Ginny" Jag sticker till McGonagall och varnar henne!"
"Ok" sa Ginny" Ta min kvast så kan du åka fort till hennes kontor!" hon gav honom kvasten.
Harry hoppade upp på den och flög iväg. Den här kvasten var helt underbar, den var bättre än Åskviggen, han kunde svänga mycket snabbare och stanna snabbare och dessutom så gick det snabbare. Han flög ner igen ovanför alla flickor som tittade ut från sina sovrum och sen genom uppehållsrummet där många pojkar stod. Ute i korridoren så flög han mot McGonagalls kontor i extrem fart, han var nära att krocka flera gånger. Väl framme så sköt han bara upp dörren med magi. McGonagall låg i sin säng och tittade förskräckt på honom.
"Vad är det Potter?" sa hon
"Voldemort kommer att anfalla när som helst!" sa Harry uppjagat. McGonagall frågade inte hur han viste det utan hoppade upp ur sängen och gjorde en sving med sin trollstav och plötsligt var hon helt påklädd.
"Då måste vi genast skicka bud efter förstärkning!" sa hon
"Det är redan fixat!" sa Harry " Hermoine är redan på väg dit, till Trolldomsministeriet
alltså."
McGonagall höjde sin trollstav och skickade iväg en patronus genom korridoren, Harry hann inte se vad den såg ut som.
"Åk tillbaka till ditt elevhem Harry och ordna en grupp som kan slåss mot dem tillsammans med oss" sa hon" och de som inte är kapabla till det skickar du till skyddsrummet längst ner i källaren, säg åt en trogen elev att lösenordet är Gobbeligobb och kom sedan till entréhallen för att försvara!"
Harry satte sig upp på kvasten och flög iväg så fort han kunde och väl i uppehållsrummet så ställde han sig på ett bord och alla tittade mot honom.
"Voldemort och hans arme är på väg hitåt!" skrek han" ingen panik nu! Alla som är villiga att slåss springer genast till entréhallen nu!"
Ungefär tio personer sprang modigt iväg, bland dem Ginny och Ron.
"Ni andra springer ner till skyddsrummet nu!" fortsatte Harry" vänta Colin!"
Colin Creavy kom framspringande till honom.
"Lösenordet är Gobbeligobb" sa Harry tyst och han nickade" säg det absolut inte till någon annan under några omständigheter!"
"Okej" sa Colin som såg totalt skräckslagen ut och sprang iväg.
Väl nere vid porten så var alla lärarna där och en hel del elever.
"Ställ upp er i grupper från vilket elevhem ni kommer ifrån" ropade McGonagall och alla gjorde som de blev tillsagda. Det bildades bara tre grupper, ingen från Slytherin hade kommit. Gryffindor gruppen bestod av tio personer och Hufflepufs av fem och även Ravenclaw hade bara fem.
"Ravenclaw och Hufflepuffs grupper slår ihop sig och får Flitwik till ledare och Gryffindor får Tonks till ledare!" sa McGonagall" Flitwik din grupp får gå och försvara nergången till skyddsrummen!"
"Uppfattat rektor McGonagall" pep Flitwik
"Tonks, ta din grupp upp till rektor kontoret och vakta där utanför!" sa McGonagall
"Uppfattat rektor McGonagall!" sa Tonks" kom nu allihopa!"
De sprang iväg mot Dumbledores gamla kontor och väl framme så pustade alla ut.
"Vet alla här hur man duellerar?" sa Tonks" de som inte vet räcker upp en hand!"
Inga händer räcktes upp.
"Och hur många kan avvärja Inferisar?" fortsatte hon " räck upp en hand om du kan!"
Det var fem stycken, (Harry, Ginny, Ron, Neville och Kaite Bell. (Harry hade lärt Ginny och Ron allt som McGonagall hade lärt honom under lovet.)) Tonks såg lite missnöjd ut med att det var så få.
"Det är bara att ta och skicka eld mot dem!" sa Harry " Det är det som biter mest på dem!"
"Och hur många kan klara av en dementor?" sa Tonks " räck upp en hand om du kan"
Alla räckte upp en hand och när Harry granskade gruppen lite närmare så såg han att alla var gamla DA medlemmar. Tonks såg mera nöjd ut den här gången.
"Och vilka kan ge en jätte en match?" sa hon tillsist.
Nu räckte bara Ginny, Harry och Ron upp sina händer.
"Bra att några kan" sa Tonks" resten får fly!"
"Nu så vill jag att alla håller ihop så gott det går för vi har alla större chans att överleva då" fortsatte hon" Det bästa är om ni inte uttalar de trollformler ni använder, så vilka kan trolla utan att tala? räck upp en hand om ni kan!"
Alla gjorde som hon sa (Harry hade lärt Ginny under sommaren hur det gick till vilket hon hade bemästrat mycket snabbt).
"Mycket bra" sa Tonks" jag tror faktiskt att vi har en ganska så bra chans att stå emot dem tills förstärkning anländer!"
De hörde plötsligt en hög smäll utanför slottet och alla sprang som en man fram till det närmaste fönstret och tittade ut. Drömmen hade verkligen inte varit fel, det var en arme där ute. Harry kunde urskilja fem jättar minst hundra dementorer och sen massor av trollkarlar och häxor blandat med ett hav av inferisar. Harry fick kalla kårar när han tänkte på vad som kunde hända om försvaret släppte.
Två av jättarna tog sina enorma klubbor och slog till dem mot grinden. Den veks och flög av från sina gångjärn medens de båda jättarna löstes upp i rök tillsammans med sina klubbor.
Nu stormade alla in mot slottet och blixtrar från trollstavar haglade mot ekporten medens de tre jättarna sprang fram och bankade på den. Harry kunde se att den gjorde kraftigt motstånd, besvärjelser studsade mot alla håll och två av klubborna hade gått sönder. Harry hoppades innerligt att porten skulle hålla men just som han tänkte på det så föll den samman och alla stormade mot ingången. Ut från ingången kom flera besvärjelser flygande och en stor våg av eld samt en patronus. Harry kunde se hur en av dödsätarna sköt en förhäxning mot patronusen som försvann i ett vitt dis och hur en annan trollade bort eldvågen.
En av jättarna blev plötsligt tillbaka slungad och landade på några inferisar som krossades totalt under dens vikt.
Det såg mycket illa ut, gröna blixtrar flög in i salen och flera dementorer var redan inne. En ny patronus kom utflygande och vände in igen för att jaga bort fler dementorer.
Men sen så såg Harry att alla dödsätare plötsligt sprang in utan motstånd. Hade alla lärarna dött? Eller hade de flytt?
"Var på er vakt nu allihopa" sa Tonks" Det dröjer nog inte länge förens dom är här!"
De ställde sig alla på vakt. De kunde höra hur förstörelsen pågick i andra delar av slottet och sen hörde det något som var mycket närmare dem, hastiga steg och bakom hörnet kom McGonagall framspringande i full fart. Efter henne kom tre dödsätare som kastade förbanelser mot henne men som missade och sprängde stora hål i väggarna. McGonagall tittade upp på Gryffindorgruppen och slängde sig ner på backen och som en man så sköt allihopa iväg en varsin förödande besvärjelse.(Harry hade skickat iväg den besvärjelsen som var till för att välta omkull jättar med.) Dödsätarna som tydligen inte var beredda på att elva fiender helt plötsligt skulle dyka upp gjorde inget försvar och blev träffade av förhäxningarnas fulla kraft.
Den ena som Harry hade siktat mot flög iväg i hög fart rakt in i väggen samt fick en massa konstiga utslag medens den andra flög om kull och blev liggandes orörlig på platsen medens den sista flög rakt ut genom ett fönster. Harry tittade ner mot honom och såg att han blev spetsad av en flaggstånd, Harry fick en isande känsla i magen.
"Tack så hemskt mycket" sa McGonagall till dem och flåsade tungt" De har kommit igenom alla försvar, det ska ju inte gå, urgammal magi skyddar murarna men ändå så bröt dem igenom."
"Hur är ställningarna?" sa Tonks" Vilka är kvar hos oss?"
"Vissa av lärarna har dött!" sa McGonagall och en tår föll ner från hennes kind.
"Lever Hagrid?" sa Harry och anade det värsta.
"Ja" sa McGonagall" åtminstone då jag såg honom sist. Men Diggory är borta och det är även Sinistra och Vektor."
Nu kom det fram ett flertal dementorer i båda ändarna av hallen och Harry kände den välbekanta kylan igen. Fast sekunden senare så rusade sex patronusar åt vaddera håll och demmentorerna flydde där ifrån. De stod där tysta ett tag och sen så kunde de höra stora klampanden komma mot dem och bakom hörnet dök Hagrid upp och kom springande mot dem. Harry kände hur magen blev lite lättare när han såg honom.
Men stunden senare så dök det upp en dödsätare bakom hörnet och skickade iväg en grön blixt in i ryggen på Hagrid.
