Kapitel 12

Vi var tvungna att hitta Benny och Ethan snabbt sedan den röda månen skulle vara när som helst. Borgmästaren i staden skulle räkna ner till midnatt den röda månen. Hur kunde människor vända en sådan ond sak till en semester? Det är ingen mening. Vi gick till podiet där borgmästaren var om det gör sitt tal. Rory och jag satt ner medan vi såg borgmästaren förbereder sitt tal. Efter ungefär en timme och en halv borgmästaren slutligen talade.

"Hej är mikrofonen på?" sade borgmästaren. "Okej. Alla samlas runt det är dags för nedräkningen av den röda månen. Men innan vi räknar ner jag vill göra ett anförande. Jag vet den röda månen anses vara en ond tid, men vi kan ändra på det den här natten. Vi har aldrig oroa mörk magi och alla dessa myter och legender om denna stad. Så jag bestämde mig för att nedräkningen till den röda månen. "

Alla började räkna ner med trettio. Detta fick mig riktigt nervös de var tjugofem och Rory var räknar ner med dem. Han är dum ibland, men jag fortfarande spelade tillsammans. Vi var vid tjugo när jag såg månen fortfarande ser ganska rosa men natten var fortfarande svart. De höll på att räkna ner när de kom till noll. Månen började vända sig till en blodröd färg som så natthimlen. Jag kände en fruktansvärd smärta i hela min kropp så jag svimmade.

Jag vaknade för att hitta mig själv fortfarande på mässan, men jag såg Ethan och Benny. Då jag tittade ner och jag kunde inte tro det, men det var en grop av lava. Jag tittade upp för att se vem som var den mörka mage.

"Så du är pojkarna som infiltrerar mina planer," sade mage.

"Vi gjorde inte något av det!" Ethan skrek.

"Liar!" ropade mage när han sparkade Ethan i ansiktet.

Jag tittade på Ethan igen och blod kom ut ur hans näsa och mun.

"Jag kände en person som stoppade min plan och den personen var du!" Han sade tittar ner på mig.

Jag visste inte vad jag ska säga. Jag fick upp allt i mitt sinne med ångest.

"Jag-Jag såg aldrig dina planer," sa jag darrade.

"Jag kan tala med dig är en vampyr, jag vet att du är min skyddsling berättade om dig innan han dog av ditt bett."

"Det var inte mig jag svär!"

"Inte spela det spelet med mig! Jag såg dig när du kom undan jag riktade dig. Det är därför för de senaste dagarna du upplevt smärta. Jag skickade meddelanden till dig när jag var att hitta dig. Du är en smart kille men inte smart nog. "

Vi var instängda i dessa magiska rep som är omöjliga att bryta även med vampyr befogenheter. Jag såg fortfarande över plattformen och gropen av lava var det frigörande varm gas genom sina bubblor. Jag tittade tillbaka på mage med två av hans underhuggare.

"Varför gör ni så här mot oss?" ropade Benny.

"Ni dödliga har svikit mig, och ni vampyrer har hjälpt dödliga. Ni kommer alla att dö, din familj, och vänner kommer alla att dö med dig."

"Okej jag vet att det var dåligt," skrek jag. "Vi vet att vi inte borde ha använt dina magiska krafter för girighet, det var fel, bara låt oss gå och vi kan prata om det."

"Det är för sent för det nu, ni alla dö och gissa vad, du är först."

Sedan var det dags. Jag kunde inte tro att det var det. Jag var på väg att dö, jag kommer att skjutas ned denna grop av lava och falla till min död. Jag steg upp och gick till slutet av plattformen redo att hoppa i. Jag var på väg att ta min språng tills jag hörde en bekant röst.

"Stopp!" sade rösten.

Jag vände mig om för att hitta Sarah med Rory.

"Kom och se showen?" sade mage.

"Nej, vi kommer inte att se showen eftersom det är inställt!" ropade hon stansning mage i ansiktet. Jag såg blod köra ner hans näsa när han slog Sarah tillbaka. Jag trodde det var olagligt.

Rory sprang över till oss för att hjälpa oss att få ut av våra linor.

"Minions, få honom!" Han skrek pekar på Rory.

"Rory, bita dem att de kommer att få svaga och dö", sa jag.

Rory nickade instämmande och blixtrade ut sina huggtänder. Han tog ett språng i luften och bet en på handen. Den ylade av smärta och började få svaga. Rory hade problem med den andra eftersom det var större och snabbare. Rory vinglade runt Minion och bet honom på axeln. Att man började bli svag och föll till marken. Men det konstiga är att de båda exploderade i damm.

"Mina skyddsling får dem!" skrek mage igen.

"Jag är inte säker på om jag kan ta att många på min egen," sade Rory.

"Försök," sa jag.

Jag såg fortfarande ner i den grop av lava, måste denna typ av magi ha varit kraftfull men det måste finnas något sätt att bryta magin från mage. Powers kan blockeras men det är en riktigt kraftfull magi. Rory hade problem vid den punkt nu där han höll på att plockas upp av nacken och kvävning.

"Rory!" skrek Sarah som hon fortfarande kämpar mot mage.

Jag var inte i kampen, men det kändes som om jag skulle dö när som helst fram till Sarah gjorde något som jag inte skulle ha modet att göra. Hon bet mage på axeln och han skrek av smärta. Sedan något började hända, började mage att få sprickor i hans hud öppnar i ljus gult ljus det hålls händer tills han exploderade i miljontals bitar av damm.

Alla underhuggare gjorde samma sak och exploderade i damm. Sen fick vi reda på att vi inte var på plattformen i en grop av lava. Vi var alla tillbaka på mässan, verkade den magiska rep ha försvunnit. Månen var vita och borgmästare och alla andra fortfarande räknar ner. Ethan och Benny där framför mig medan Sarah och Rory där bakom mig. Jag såg mig omkring och vi alla log.

"Det där är en galen vecka för någon som just flyttat hit," sa jag.

"Ja, men det är över", sade Rory.

"Jo det börjar bli sent kanske vi borde komma hem."

"Bra idé."

Vi båda sa god natt och gick hem. På måndag i skolan var ganska normal, Ethan och Benny, talar om Pokémon medan Rory spelade sin Nintendo. Jag tror att jag skulle gilla det här, med alla mina nya vänner, fick jag mina böcker ur mitt skåp och gick till klassen.

Författarna noterar-Det är min första berättelse för Cody Matthews, han var en rolig kille även som en vampyr, genom alla de äventyr han kan ha att han fortfarande kommer att ha sina vänner vid sin sida. Förresten tack för att du läser den här historien. Det är den första någonsin historien jag "skrev" på svenska. Jag visste inte riktigt skriva det jag använde Google Translate så jag hoppas du gillade.