Flera timmar gick utan att vi talade till varandra. Tystnaden som låg över rummet kändes som luften efter åskoväder, besynnerligt klar och utrensad. Jag kände det lugn som infinner sig då man fattat ett slutgiltigt beslut, och kanske kände han detsamma. Oavsett vad som hände nu, hade vi i alla fall gjort klart för varandra var vi stod.

Då han till slut kom med en ny bägare dryck, drack jag den lydigt utan att komma med fler frågor. Det hade hunnit bli eftermiddag och ett dunkel lade sig över rummets mörka möbler. Snape började gå omkring och med sin trollstav tända facklor här och där, liksom en brasa i öppna spisen.

Eftersom det var annandagen, var det inte troligt att någon ännu saknade mig. Ungdomarna och jag umgicks inte på daglig basis och det fanns inga lektioner där min närvaro förväntades.

Snape kom åter bort till min säng och satte sig i en stor fåtölj bredvid den, samtidigt som han allvarligt betraktade mig.
– Ni har rätt att få veta vad som faktiskt hände, sa han. Jag ska berätta det för er så gott jag förmår, men vi kommer alla att behöva acceptera att det finns detaljer i den här incidenten som vi inte till fullo begriper. I alla fall inte ännu.
– Det var inga vanliga älvor, eller hur? frågade jag.
– Nej, jag får ge er rätt i det, det var inte den sorts älvor vi vanligtvis talar om. Svartälvornas utveckling har varit ytterst oroande och då Mörkrets herre hade makten tycktes deras kraft växa. Varelser ute i skogar och berg besitter en magi som är långt utöver vad de flesta trollkarlar klarar av, men om de får leva sitt liv som de vill, är det sällan de utnyttjar sin kraft. Ofta är det svart magi det handlar om, och på Hogwarts är det jag som har störst kännedom om sådana ting.
– Är det därför jag är hos er och inte i sjukhusflygeln?
Snape nickade stilla och återtog:
- Magi kan vara något ytterst komplext som påverkas av känslor och intentioner både hos den som utövar och den som blir offer för dess verkningar. Det som framkallar de mest häpnadsväckande effekterna är de tillfällen då någon är beredd att ge sitt liv.

Han tystnade tankfullt och fortsatte efter en stund: - Om vi tar pojken Potter som ett välkänt exempel. Han är fortfarande den ende som överlevt en dödande förbannelse. Orsaken är delvis okänd, men det tycks ha haft en avgörande betydelse att … att hans mor … Rösten bröts, han såg bort och tycktes inte kunna fortsätta.

– Jag vet, viskade jag mjukt, jag har hört berättas vad som hände.
– Då förstår ni också, sa Snape med besynnerligt tjock röst och ansiktet delvis bortvänt, att då ni var beredd att ge ... ert liv i natt, kan det ha gett oväntade effekter på hur ni drabbades av deras magi. Det var sannolikt inte en dödande förbannelse de sände ut, men den kan ha varit mycket farlig på andra sätt, som delvis är okända för oss.

Efter ännu en tystnad fortsatte han: - När ni dök upp framför mig visste jag först inte vem ni var, men jag använde tankestyrd magi för att få er åt sidan, och sedan tog jag till trollstaven mot älvorna och fick ut dem ur slottet. Så snart de var borta återvände jag till er där ni låg, medvetslös på golvet, tog med er direkt hit och undersökte er. Låt mig göra klart att ni sannolikt hade dödats om deras magi träffat er på ett mer vitalt område - han såg sträng ut igen - men istället träffade den ert ben, och ni fick …

Vi tittade båda på konturen av mitt bara ben under filtarna, skadan jag ännu inte vågat undersöka. Så lyfte Snape mycket försiktigt handen och drog varsamt undan täcket.

Ett oläkt, djupt, blixtformat jack med suddiga kanter av torkat blod täckte mitt ben strax ovanför knäet. Det var flera decimeter långt och dess form var tydligt mot min vinterbleka hy. Man såg att huden runt omkring såret tvättats och skötts om noga, och den glänste av salvor som doftade starkt.
– Det är där för resten av livet, är jag rädd. Han betraktade mig avvaktande för att se min reaktion, men jag kände mig endast fundersam. Såret såg bekant ut på något sätt. Formen …
- Det är identiskt med Potters ärr, som ni ser, och dessutom mycket större. Detta kan betyda en mängd saker för hela vår magiska värld och måste utredas närmare under största sekretess. Till dess är det viktigt att ni är under ständig uppsikt - av någon som kan hantera svart magi.
– Och vem på Hogwarts kan bäst hantera svart magi? undrade jag.

Men jag visste redan svaret.