Kapitel 14 Tomma grå ögon

Jag såg efter Draco när han lämnade stora salen och suckade. Han såg sliten ut. Som om han knappt hade sovit på hela lovet. Längre bort vid bordet hade Blaise ställt sig upp och skrek på gryffindorarna. Jag himlade med ögonen. Att de aldrig kunde hålla sams. Jag vände på mig och såg på mina vänner på andra sidan salen. Hermione mötte min blick. Jag nickade menade mot bröderna Weasley som också hade ställt sig upp, och sedan mot honnörsbordet där lärarna hade börjat uppmärksamma vad som hände nere bland eleverna. Hermione fattade vad jag menade och drog ner de som ställt sig upp och började skälla på dem såg det ut som.

Jag vände mig mot slytherinarna och hann precis se Theodore dra ner Blaise på plats igen. Han mötte bekymrat min blick. Jag log mot honom för att visa att det inte var någon fara. När jag såg upp mot lärarna igen hade de vänt sig till sin mat igen. Jag suckade lättat. Sedan fortsatte jag äta.

Snart var terminen igång igen med full fart. Det var vår sista termin innan vår GET-examen och bland vissa började det redan märkas, trots att det var flera månader kvar till proven. De gånger jag träffade på Hermione bar hon på fler böcker än vanligt, och andra som jag i princip aldrig brukade se i biblioteket var plötsligt väldigt flitiga besökare.

Själv kände jag mig inte det minsta stressad. Inte än i alla fall. När jag sade det till Hermione gav hon mig bara en blick som sa: 'vänta du bara', medan Ron bad mig att lära honom min hemlighet.

"Borde inte du plugga?" frågade Theodore där han satt nersjunken i min lilla soffa med trolldrycksboken på uppslagen i knät. Jag rycktes ur mina funderingar och såg upp på honom. Jag satt på golvet och lutade mig mot soffan, men istället för att läsa något av det jag borde läsa, läste jag en spännande bok jag hittade i biblioteket tidigare idag.

"Eh… jo…" svarade jag. "Men jag vill inte…"

"Du kan inte undvika det för alltid" sade Theodore vist och rufsade till mig i håret.

"Hey! Sluta med det där!" utbrast jag och ryckte undan huvudet.

Han skrattade. "Plugga nu"

"Jaja" sade jag buttert, men kunde inte låta bli att le mot honom.

"Och därför är det så viktigt att ni inte gör samma misstag som Longbottom här" sade Snape och såg ner på Neville som uppenbart önskade att han kunde sjunka genom golvet. Slytherinarna flinade. Ja, förutom jag och Theo då.

Det hade nästan gått en månad in på terminen, och vi hade trolldryckslektion tillsammans med gryffindorarna. Neville hade precis fått en utskällning av Snape efter ha blandat i sina ingredienser i fel ordning.

"Säg mig, Longbottom" Snape spottade fram namnet som om det vore en förolämpning, "kan du läsa?"

"Ja, sir" svarade Neville lågt.

"Så varför gjorde du inte som det stod då?" sade professorn kallt. "Är du helt efterbliven?"

Jag hörde hur Pansy fnittrade till och gav henne en ilsken blick.

"N… nej…" sade Neville och sjönk ihop ännu mer. "Professorn" tillade han när Snape höjde på ena ögonbrynet.

"10 poäng från Gryffindor" sade trolldrycksläraren och vände sig om. Jag såg hur Harry och Ron knöt nävarna och Hermione som pratade med dem med låg röst. Antagligen för att få dem att inte göra något dumt. Jag hade själv lust att förhäxa Snape. Neville satt ihopsjunken på sin stol och stirrade ner på golvet. Den enda som inte alls hade brytt sig om vad som precis hänt var Draco. Han satt längst fram i klassrummet och stirrade ner på sitt pergament. Han såg ännu mer sliten ut nu än vad han hade gjort när vi kom tillbaks till skolan. Theodore har berättat att han alltid var uppe längre än de andra och sedan alltid var vaken när de vaknade. Jag misstänkte att han knappt sov alls. Och det bekymrade mig.

Tillslut tog ändå lektionen slut och vi fick gå därifrån. Neville nästan sprang ut ur klassrummet före någon annan. Jag såg medlidande efter honom. Vi andra följde efter i långsammare takt. Även om gryffindorarna helt klart var ivrigare på att komma därifrån än slytherinarna.

"Malfoy, kan jag få prata med dig?" hörde jag Snape säga precis när jag skulle gå ut genom dörren och såg mig förvånat om. Draco hade precis rest sig upp och slängt sin väska över axeln. När Snape tilltalade honom sade han ingenting utan bara satte sig ner igen.

"Miss Fox, ville du något?" sade Snape kyligt till mig. Jag insåg att jag var ensam kvar i klassrummet.

"Nej, professorn" sade jag snabbt och skyndade mig ut. Precis innan dörren slog igen bakom mig såg jag hur Draco såg upp och såg rakt på mig. De grå ögonen var helt uttryckslösa. Det var som om han hade tömts på liv.

Det fick mig att vilja vända om och skaka om honom. Jag ville se honom le igen. Jag klarade inte av att se honom som här.

"Hur är det, Art?" sade Theodore. Han stod utanför klassrummet och väntade på mig. "Du ser ut som om du sett ett spöke". Han flinade.

"… va?" sade jag. Mina tankar var fortfarande på Draco. "Öh… ja. Haha. Det är bra". Jag pressade fram ett leende.

Theodore fick en liten bekymrad rynka mellan ögonen. Jag gick fram till honom och gav honom en lätt puss.

"Det är bra. Lovar" log jag.

"Bra" log han tillbaks och tog min hand.

När vi vände oss om och gick därifrån såg jag hur han såg sig om mot klassrummet och den bekymrade lilla rynkan dök upp igen.

Själv kunde jag inte låta bli att tänka på de tomma grå ögonen. 'Vad håller du på med, Draco?' tänkte jag bekymrat.

(-)

Blev ett lite oplanerat kapitel såhär på kvällen. Fick lust att skriva lite, och vips – ett nytt kapitel! Ibland går det lätt, haha.

Hoppas ni gillade det iaf :) och är villiga att lämna en liten (eller stor) review! Det skulle uppskattas något enormt!

Så tills nästa gång, may the force be with you!

Kram, Aurora