A/N: Heeej:D Här kommer nästa utlovade kapitel:D Tack till de som kommenterade förra kapitlet, ni vet vilka ni är!:D Kommentarer gör verkligen min dag!

Disclaimer: Varför skulle jag skriva här om jag var S.M.? Och på svenska? Nej, just det. Jag är bara en twilightgalen tjej i lilla landet lagom;)

Hoppas ni gillar det!:)


BPOV:Jag vaknade med solen skinande i ögonen och kände någons hand om min midja. Jag tryckte mig närmare Edward och vilade mitt huvud på hans bröst. Jag låg stilla i ungefär tjugo minuter innan jag bestämde mig för att stiga upp och göra någonting. Klockan var halv sju och Edward behövde gå upp om en halvtimma för att åka till jobbet och lite senare hade jag lektioner.

Jag tog på mig min morgonrock och gick in i köket för att göra kaffe. Medan jag väntade, satte jag på TV:n men som vanligt, var det inget på så tidigt på morgonen så jag stängde av den och gick för att göra frukost. Jag gjorde bacon och ägg och rostade mackor och två koppar kaffe och när jag var klar, var klockan redan tio över sju.

Jag gick in i sovrummet och hoppade upp på sängen.

"Ugh, Bella." gnällde Edward och vände sig om.

"Vakna sömntuta, klockan är kvart över sju." sa jag medan jag reste mig upp och gick till garderoben för att klä på mig.

"Skit." stönade han medan han gnuggade sig i ögonen och steg upp ur sängen.

Jag drog precis t-shirten över huvudet och drog ner den när Edward lyfte upp mig och svingade mig runt.

Jag skrek och han släppte ner mig igen och kysste mig.

"Skynda och klä på dig för din frukost kallnar." sa jag och drog in honom i köket för att äta.

Jag skulle precis ta ett bett av min mat när min mobil ringde.

Jag sprang till min väska för att ta upp den och svarade direkt.

"Hallå?" svarade jag och gick tillbaka till bordet.

"Hej Bella..." sjöng hon upphetsat.

"Hej Alice." svarade jag och Edward skrattade åt min ton på rösten.

"Så vad tycker du om det nya stället?" frågade hon.

"Jag älskar det Al, tack. Men kunde du inte ha ringt lite senare?" frågade jag och tog en tugga av mitt ägg.

"Jag ringde tidigt för att tala om att du, Rosalie och jag åker och shoppar efter skolan så jag hämtar dig." berättade hon och vi kom överens om att hon skulle hämta mig om en halvtimma.

"Vad var det om?" frågade Edward medan han ställde sin tallrik i diskhon.

"Alice, Rosalie och jag ska åka och shoppa efter skolan." berättade jag och han nickade.

"Jag funderade på om vi skulle bjuda hit dem på middag?" föreslog jag.

"Ja, killarna har bett att få komma hit och se stället den senaste veckan." höll Edward med och gick för att klä på sig.


Vi var båda klara och stängde ytterdörren och gick ut ur byggnaden. Alice var redan utanför och väntade.

"Hejdå vacker." Edward gav mig en snabb kyss.

"Hejdå, ha en bra dag." sa jag innan jag klev in i Alices bil.

"Hej Chica." Alice log och koncentrerade sig på vägen. Ännu ett smeknamn...

"Hej Al, var är Rosie?" frågade jag medan jaag kollade att jag hade allt jag behövde.

"Vi plockar upp henne på vägen." förklarade hon och jag nickade. Vi lyssnade på LDN av Lily Allen på vägen hem till Rosalie.


"Hej på er." sa Rosalie ivrigt och klev in i bilen.

"Hej." sa jag och Alice i kör.

"Innan jag glömmer av det, jag och Edward bjuder in er på middag ikväll tillsammans med killarna." vände jag mig om för att berätta.

"Åh bra, det är på tiden att vi gör något tillsammans." sa Rosalie och jag och Alice höll med.

Vi pratade inte om något speciellt och snart var vi vid Dartmouth.


Lektionerna var tråkiga och man skulle kunna säga att jag räknade ner tills jag var klar med det... Ett år till.Jag studerade till journalist och det var hårt arbete men definitivt värt det.

Jag tänkte tillbaka på Angelas bröllop för några månader sen. Jag var brudtärna och Edward följde med till bröllopet eftersom det var på Thanksgiving och vi hade några dagar ledigt från college. Vi spenderade lite tid till att utforska New York och vi besökte Frihetsgudinnan. Det var jättekul och vi kom överens om att åka tillbaka eftersom vi inte kunde vara där länge nog.

Jag hörde klockan ringa och rycktes tillbaka till verkligheten. Jag packade ihop mina böcker och gick ut till huvudentrén för att möta tjejerna.

"Hej Bella." Alice vinkade från sin bil och jag gick bort till henne.

"Har du märkt något med Rosalie?" frågade Alice medan jag satte mig ner i bilen och vi väntade på Rosalie.

"Hon var på riktigt bra humör i morse vilket är lite konstigt?" Det blev mer än fråga än ett svar.

"Ja, jag vet." sa Alice och lyfte på ögonbrynet.

Helt plötsligt hörde vi dörren öppnas och jag hoppade skrämt till. Rosalie klev in och Alice körde iväg till köpcentret.

"Så hur är allt med dig och Emmett?" frågade Alice.

"Eh, allt är bra... varför frågar du?" frågade hon nyfiket. Alice och jag tittade på varandra och visste att det var någonting.

"Åh ingenting." Alice vände sig om och log för att få det att se ut som om hon inte visste någonting och Rosalie nickade.

Vi pratade i runt tio minuter innan vi kom fram till köpcentret.


"Åh herre gud, du måste prova den här." Alice höll upp en orange ballongklänning utan axelband.

"Al, jag vet inte..." sa jag och tittade på den.

Vi hade shoppat i runt tre timmar och jag hade redan ont i ryggen... Jag ville bara åka härifrån. Vi hade varit i nästan varenda affär och jag hade köpt några saker från Victoria´s Secret – Alice hade tvingat mig och jag köpte några nya kläder och ett par högklackade skor med snörning.

Alice tvingade mig att prova det och jag gillade det faktiskt.

"Wow, du ser verkligen ursnygg ut." sa Rosalie medan hon fixade till den gröna silkesklänningen hon provade.

"Tack." Jag log. Jag gillade det men ändå...

"När ska jag ha på mig den då?" frågade jag lite förvirrat.

"Det är en dum fråga Bella. Vi går ut typ varannan dag och Edward tar med dig till dyra ställen hela tiden. Köp den jäkla klänningen, jag vet att du gillar den." sa hon och blinkade.

"Ugh, okej då." sa jag och gick till kassan för att betala.

Alice släppte av mig hemma och Rosalie hos henne och vi kom överens om att alla skulle vara hos mig och Edward om en timme. Så fort jag kom hem började jag laga mat.


Jag bestämde mig för att göra ris, schnitzlar och en sallad till middag. Det var snabbt och enkelt och alla tyckte om mina schnitzlar så jag tänkte, vad sjutton.

Jag hade kopplat in min iPod i dockningsstationen i köket så jag lyssnade på ganska hög musik och dansade och lagade mat på samma gång när jag kände någon lägga sina armar om mig. Jag skrek och det var förmodligen dubbelt så högt som musiken. Man skulle kunna tro att jag skulle vänja mig vid det någon gång men när du är i att hus helt själv och inte hör din pojkvän komma in, får du utan tvekan nästan en hjärtattack när han lägger sina armar om dig.

"AHHHHH!" skrek jag precis som folk i skräckfilmer.

"Bella det är bara jag." förklarade Edward medan han försökte att inte skratta.

"Jag hatar dig." muttrade jag tyst men han hörde så klart.

"Jag vet." Han log och böjde sig ner för att kyssa mig.

"Någonting luktar gott." sa han och luktade i luften.

"Japp, jag gör middag och alla är här om en kvart så gå och byta om." sa jag till honom och han gjorde honnör. Jag slog på skoj till honom på axeln.

"Aj." sa han som ett litet barn. Jag skrattade och puttade ut honom ur köket.

Tjugo minuter senare..."Knack knack?" hörde jag Alice säga när hon och Jasper gick in i rummet.

"Hej på er." Jag gav båda två en kram.

"Hur går det på jobbet?" frågade Alice Edward ivrigt. De stod varandra riktigt nära och jag önskade att om jag hade haft syskon, skulle jag stå dem precis lika nära.

"Lite utmattande men definitivt värt det." förklarade han.

"Har du skärt i några kroppar än?" dånade Emmett från ytterdörren.

"Ew, vill du att vi ska tappa aptiten redan?" frågade Rosalie och grimaserade och alla skrattade.

"Inte än, men på torsdag nästa vecka ska jag hjälpa en doktorerna att operera bort en hjärntumör." förklarade han lite nervöst.

"Coolt." ropade Emmett.

"Okej, kom igen. Matsalen är den här vägen." Jag visade dem snabbt lägenheten innan jag ledde in dem i matsalen där allt redan var uppdukat.

"Den här lägenheten är hur snygg som helst." Tjejerna stirrade storögt på varenda rum. Jag förstod att Rosalie var överraskad eftersom hon inte hade sett den men Alice hjälpte till med allting och av någon anledning bestämde hon sig för att låtsas att det var första gången hon såg stället med. Jag tittade misstänksamt på henne och hon skrattade eftersom hon visste vad jag tänkte. Jag skakade på huvudet.

"Tack hörni." svarade jag glatt.


Alla satt i par runt bordet och började äta.

"Det här är verkligen gott Bella." berömde Jasper och alla nickade.

"Tack." Jag log och Edward kysste mig i pannan.

"Jag vill utbringa en skål." tillkännagav Alice och reste på sig.

"Till Bella och Edward, ni har ett vackert hem och vi är verkligen glada för er skull." sa Alice och vi slog ihop våra glas. Jag såg Emmett titta på Rosalie och hon nickade mjukt.

"Vi har något att berätta för er." sa Emmett och reste sig och Rosalie gick fram till honom och tog hans hand.

"Rosalie och jag har känt varandra sen gymnasiet och vi har varit tillsammans sen dess. Hon är min själsfrände och jag älskar henne mer än något annat. Det är därför... jag friade till henne för två dagar sen." tillkännagav han och jag och Alice skrek och Rosalie började hoppa upp och ner tillsammans med oss.

Killarna gick för att gratulera Emmett och jag och Alice kramade Rosalie.

"Grattis." sa jag upphetsat och kramade henne hårt.

"Det här betyder att vi måste börja planera så snart som möjligt." sa Alice chockerat.

"Har ni bestämt ett datum än?" frågade jag.

"Ja, vi vill göra det på nyårsafton." Hon log. Det var om lite mindre än sex månader.

"Så ni planerar att gifta er innan ni går ut college, eller hur?" klargjorde Alice och vi satte oss ner på soffan för att prata. Rosalie nickade.

Det var vad vi gjorde resten av kvällen. Vi pratade och pratade om olika idéer för bröllopet medan killarna tittade på fotboll... typiskt.


A/N: Ännu ett kapitel slut. Tyvärr inte lika långt som vanligt - men det är ju inte jag som styr det direkt... Nästa kapitel är planerat att komma upp den 10:e (jag vet att jag lägger upp kapiteln sent på dagen/kvällen, men jag har helt enkelt inte tid tidigare...)

Och ni vet vad som skulle göra mig otroligt glad! Just det, tryck på den gröna knappen och skriv en rad eller två:D Och sen tror jag missstrawberries skulle bli glad om ni kunde åtminstone skriva ngt litet till henne, det är ju trots allt hon som kom på allt. Och jag tror jag har nämnt det tidigare, men vill ni ha tips på bra fanfics, så har jag massor!

Kram!!!