An: Okej om någon där ute tycker om Lockman (Vem som nu gör det, jag gör det inte..) förlåt för hur jag har skrivit honom. Och till alla er som gillar Ron och/eller Dumbledore ber jag också om ursäkt för hur dessa båda herrar är skrivna. Men i mitt huvud så tycker de inte om Amelia eller Emmy och är inte sena med att visa det även om Dumbledore inte visar det lika öppet som Ron gör..

Igen, äger ingenting, utom Amelia, allt kommer från J.K Rowling och Emmy kommer från min syster uppe i Norr ;) 3

(".") tal

('.') tankar

(Hej) minnen

Amelia pov

'Vart är Ginny?'

'Jag vet inte...' Emmy och Amelia tittade på varandra där dem stod innanför dörren till kammaren. Lärarna och Harry stod två steg bakom dem. Severus såg oroligt på de båda flickorna, även om man var tvungen att titta väldigt noga på honom för att se det.

"Det är något där framme." sade Harry och tog ett par steg fram.

"Harry." väste Amelia och skyndade tyst fram till honom och tog hans hand.

"Vad?"

"Gå inte utan mig." Harry såg på henne. Hon var rädd.

"Jag lovar."

"Det är Ginny." Amelia och Emmy kände lukten av sin vän innan dem kommit tillräckligt nära för att se vem det var som låg på marken framför den jättelika statyn som föreställde Salazar Slythering.

"Är hon död?" frågade Lockman skrämt.

"Snälla, säg att hon inte är död." viskade trollformelläraren.

"Nej, inte ännu." svarade Emmy. Dem hade nu kommit fram till Ginny och professor Vector lyfte upp flickan i famnen.

"Låt oss gå." sade Dumbledore irriterat.

"Dagboken." Harry såg ner på boken som låg på det våta golvet. Han skulle just ta upp den när Amelia slog bort hans hand och ställde sig framför honom. Harry såg förvånat på henne.

"Stanna där du är, Tom." sade hon högt.

"Tyst flicka. Det finns en basilisk här." fräste Lockman men Amelia lyssnade inte på honom utan höll ögonen på gestalten i skuggorna.

"Jag trodde faktiskt att jag skulle träffa er båda tidigare.. Mycket tidigare." Gestalten kom ut ur skuggorna.

"Du?!"

"Tom Dolder."

"Hur?" Dumbledore såg milt förvånad ut.

"Dagboken."

"Svart magi." Amelia spände blicken i den äldre pojken.

"Hur vet du det?" frågade Lockman.

"För att Tom Dolder finns inte längre. I alla fall inte under det namnet."

"Tror du verkligen att jag skulle.."

"Behålla din mugglar fars namn? Nej, men det ger inte dig rätt att mörda mina föräldrar och splittra min familj. Voldermot." svarade Amelia argt.

Alla i kammaren drog efter andan.

"Jag visste att du var en intressant ung flicka." viskade Dolder.

"Du rör inte henne." Harry gjorde en ansats till att ställa sig framför Amelia men Emmy drog honom tillbaka mot lärarna. Amelia stod ensam kvar.

"Vad gör du?" väste Harry åt sin kusin.

"Han är på väg." svarade hon.

"Vem?" frågade Severus som fortfarande höll i Lockman.

Just då talade Dolder till den stora statyn.

"Blunda!" skrek Amelia just som basilisken kom ut ur statyns inre.

"Amelia, du måste få ut alla." Hon hörde sin pappas röst i sitt öra men hon visste inte hur hon skulle göra.

'Tänk, flicka, tänk! Du har växt upp med en varulv! Hur mycket svårare kan ormarnas konung vara? Förutom det faktum att du inte kan använda din syn utan att bli dödad.. Där har vi det!' Hon stoppade två fingrar i munnen och busvisslade.

"Visslande kan inte hjälpa dig flicka." Hon hörde en sång.

"Nej, men han kan." svarade hon just som Dumbledore Fenix kom i i kammaren.

"Nej! Fågeln kanske har förblindat basilisken. Men den kan fortfarande döda er. Och han ska börja med dig!"

"Men du glömmer en sak." Amelia slog upp ögonen. Tom såg förvånad och arg ut.

"Nu kan jag använda ögonen." Amelia förvandlade sig till sin varg animagus. Hon var snabbare och smidigare i den.

"Amelia!"

"Harry! Backa!" Hon stängde ute Harrys och Emmy röst.

Harrys pov

"Den kommer döda henne!" Harry försökte komma loss ifrån McGonagalls grep om hans arm.

"Hon klara sig. Amelia vet vad hon gör. Vi måste härifrån, Potter!" sade hon barskt.

"Professorn, du förstår inte.."

"Jag vet vem hon är!" Harry slutade streta emot och såg på den åldrade kvinnan. Hon sänkte rösten efter en blick på rektorn som betraktade den unga varg valpen som hoppade undan från basiliskens gift tänder.

"Hennes namn är Potter och hon är din syster. Ja, jag vet att du vet. Amelia berättade för mig. Jag ingår i hennes trygghets zon." McGonagall log mjuk emot Harry.

"Låt mig då hjälpa henne." svarade Harry just som fenixen släppte ner något i hans hand.

"Sorteringshatten." sade Dumbledore förvånat.

"Vad ska du med den till?" Emmy såg på Amelia oroligt. Hon ville hjälpa till men Severus höll henne tillbaka. Just som Emmy sade det såg Harry något som glittrade inuti hatten. Han tog tag i föremålet och drog.

An: lämna gärna en eller två kommentarer :)